Suomeksi

Kommunen som arbetsgivare

Kommunerna och samkommunerna hade 444 000 anställda i oktober 2022. Dessutom hade cirka 27 600 personer oavlönad arbets- eller tjänstledighet. Uppgifterna omfattar inte timlärare i bisyssla. Omkring en femtedel av löntagarna i Finland arbetar i kommunsektorn.

De tio största kommunala arbetsgivarna efter personalmängd

Kommunerna och samkommunerna har under 2000-talet blivit allt större arbetsgivare. Oftast har kommunerna 100–499 anställda. Sett till personalstyrkan är samkommunerna mindre arbetsgivare. Omkring en fjärdedel av dem har färre än hundra anställda.

Den allra största kommunala arbetsgivaren är Helsingfors stad, bland samkommunerna är Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt störst.

De tio största kommunala arbetsgivarna efter personalmängd 2021

Arbetsgivare

antal

Helsingfors

35 634

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

27 091

Esbo

15 934

Tammerfors

14 713

Åbo

12 382

Uleåborg

11 525

Vanda

11 156

Jyväskylä

9 222

Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

8 643

Birkalands sjukvårdsdistrikt

8 078

Uppsägningar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker i kommun- och välfärdssektorn

Kommunsektorn har traditionellt hållit kvar sin fast anställda personal. Antalet uppsägningar var högst under recessionen i början av 1990-talet, tills uppsägningarna 2024 steg till cirka tusen.  Före det var uppsägningarna i kommunsektorn mycket få på 2000-talet, allt från några tiotal till några hundra årligen. 

* Prognos

Permitteringar i kommun- och välfärdssektorn

Också permitteringar har varit ovanliga i kommunsektorn. För det mesta använder kommunerna och samkommunerna andra sparåtgärder än permittering och uppsägning av personal. Kommunerna och samkommunerna tar till permitteringar nästan bara då arbetsgivaren och de anställda inte genom lokala avtal lyckats komma överens om andra åtgärder för att anpassa ekonomin. Undantag har varit permitteringarna under recessionen i början av 1990-talet samt permitteringarna under coronaåret. Enligt uppskattningar kan dock permitteringarna inom några välfärdsområden bli exceptionellt höga 2025.

* Prognos

Pensionsavgångar

Över hälften av de kommunalt anställda går i pension inom 20 år. Enligt Kevas pensionsprognos går cirka 54 procent av de anställda i pension under åren 2024–2045. Mellan åren 2024 och 2028 går mindre än en femtedel i pension. I siffrorna ingår ålders-, invalid- och delinvalidpension. Procenttalen beskriver de nuvarande anställdas förväntade pensionsavgång.

Pensionsavgången varierar mellan olika landskap. Minst är den i Nyland. Skillnaderna beror på personalens åldersstruktur

Pensionavgångar 2024–2028

Pensionavgångar 2024–2043

 

Pensionavgångar 2024–2028 (%)

 

Södra Karelen

18,7

Egentliga Tavastland

18,4

Kymmenedalen

19,4

Päijänne-Tavastland

18.1

Egentliga Finland

16,9

Nyland

15,5

Södra Österbotten

18,4

Mellersta Finland

18,0

Birkaland

16.6

Österbotten

17,2

Satakunta

18,8

Södra Savolax

20,1

Kajanaland

20,0

Mellersta Österbotten

16,5

Lappland

20,7

Norra Karelen

19,6

Norra Österbotten

17,2

Norra Savolax

19,0

Pensionavgångar 2024–2043 (%)

 

Södra Karelen

58,2

Egentliga Tavastland

56,4

Kymmenedalen

59,1

Päijänne-Tavastland

57,8

Egentliga Finland

54,2

Nyland

51,0

Södra Österbotten

55,3

Mellersta Finland

55,5

Birkaland

53,9

Österbotten

54,3

Satakunta

57.8

Södra Savolax

58,4

Kajanaland

57.8

Mellersta Österbotten

53,1

Lappland

57,1

Norra Karelen

57,2

Norra Österbotten

54,7

Norra Savolax

56,3

Mer om ämnet

Pressmeddelande

Allvarlig brist på vårdpersonal, läkare och socialarbetare i välfärdsområdena

I välfärdsområdena råder det relativt sett störst brist på högutbildade. Kvantitativt sett råder det störst brist på vårdpersonal.

Tietokoneen ruudulle on avattu tilastoja. Kuva: Mostphotos.
Nyhet

Den uppdaterade lönestatistiken visar inkomsterna för mer än tusen yrken

På KT:s webbplats finns uppdaterade uppgifter om medelinkomsterna för cirka 1 500 yrkesbeteckningar. I oktober 2022 var inkomsterna inom kommunsektorn i snitt 3 540 euro i månaden.

Työntekijä ja työnantaja kättelevät. Kuva: Mostphotos.
Pressmeddelande

Henkilöstön palkitseminen etenee kunta- ja hyvinvointialalla

Kommun- och välfärdssektorns arbetsgivare kommer enligt en färsk rapport att utveckla belöningarna till personalen. Största delen av arbetsgivarna är nöjda med löneuppgörelsen för kommun- och välfärdssektorn år 2022.

Nyhet

Inkomsterna i kommunsektorn ökade mer än de avtalsenliga förhöjningarna år 2021

Enligt Statistikcentralens färska lönestatistik ökade totalinkomsten i kommunsektorn med 2,5 procent från oktober 2020 till oktober 2021. Den månadsavlönade personalen förtjänade i snitt 3 449 euro per månad.

Työmarkkinatutkija Juho Ruskoaho.
Nyhet

Tillgången på arbetskraft inom kommunsektorn kräver fler utbildningsplatser och prognostisering

På webbinariet som hölls den 2 februari inom projektet Soteliiderit behandlades den aktuella frågan gällande tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn, vars lösningar också återspeglas i framtiden. Statistiken visar att vissa sektorer hotas av brist på kompetent arbetskraft. Detta är något man måste ha framförhållning för.

Nyhet

Kommunernas kostnader för social- och hälsovård ökade med närmare en miljard euro år 2019 

Enligt Statistikcentralens kommunekonomistatistik ökade kommunernas nettokostnader för driftsekonomin över lag och inom alla uppgiftsområden år 2019. Mest ökade nettokostnaderna för social- och hälsovården samt undervisning och kultur.

Nainen on menossa töihin kasvomaski päällään. Kuva: Tam Wai / Unsplash.
Pressmeddelande

Lättade restriktioner minskade behovet av permitteringar i kommunerna

Behovet av permitteringar och avbrott i löneutbetalningen i kommunerna och samkommunerna minskade så fort undantagsförhållandenas restriktioner började avvecklas. Kommunerna och samkommunerna uppskattade att åtta procent av personalen drabbades av permitteringarna och avbrotten i löneutbetalningen i år.

Fysioterapeutti hoitaa asiakkaan selkäkipua. Kuva: Helge Birke / Pixabay.
Nyhet

Sjukdomar i rörelseorganen den vanligaste orsaken till invalidpension

I kommunsektorn gick sammanlagt 4 934 arbetstagare i invalidpension år 2019. Sjukdomar i rörelseorganen och mentala störningar var nästan lika vanliga orsaker till invalidpension i den offentliga sektorn.

Jalankulkijat ylittävät suojatietä. Kuva: Mike Chai /Pexels.
Pressmeddelande

Behovet av permitteringar har ökat kraftigt i kommunsektorn

Enligt en enkät från KT har kommunernas och samkommunernas behov av permitteringar och avbrott i löneutbetalningen ökat kraftigt på en månad. Enligt den föregående enkäten, som gjordes i mitten av mars, omfattade dessa åtgärder cirka 29 400 personer, nu är siffran 37 500.

Portaikko laskeutuu jyrkästi alas. Kuva: Pexels.
Nyhet

Coronavirusepidemin försvagar den kommunala ekonomin med över 1,8 miljarder euro

Kommunförbundet har uppdaterad sin bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin.

Visa fler