Personalkostnaderna utgör ungefär hälften av alla kostnader
Cirka hälften av kommun- och välfärdssektorns kostnader är personalkostnader. Av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter är största delen pensionsavgifter.
År 2025 är kommunsektorns personalkostnader uppskattningsvis 12,3 miljarder euro. Lönekostnadernas andel av personalkostnaderna är cirka 10,0 miljarder euro. Andelen pensions- och andra socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,3 miljarder euro.
Välfärdsområdenas personalutgifter år 2025 uppgår till cirka 14,4 miljarder euro. Lönekostnadernas andel är cirka 11,7 miljarder euro. Andelen lönebikostnader som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,7 miljarder euro. Siffrorna för välfärdsområdena är uppskattningar av Finansministeriet.
Personalutgifterna omfattar
- löner
- indirekta löner
- socialskyddsavgifter
- övriga indirekta arbetskraftskostnader
Till arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter hör
- arbetspensionsavgifter
- olycksfallsförsäkringsavgifter
- arbetslöshetsförsäkringsavgifter
- grupplivförsäkringsavgifter
- socialskyddsavgifter (sjukförsäkringsavgifter)
Nivån på socialförsäkringsavgifterna fastställs som en procentandel av den utbetalda lönesumman och avgifterna fastställs varje år.
Statsrådet fastställer socialskyddsavgifterna genom förordning. De kommunala pensionsavgifterna fastställs av Keva.
Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter i kommun- och välfärdssektorn
Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift till 1,87 procent år 2025. Avgiften har stigit med 0,7 procentenheter jämfört med år 2024.
Arbetslöshetsförsäkringsavgiften är 0,2 procent upp till gränsen för lönesumman och 0,8 procent av den andel som överstiger gränsen för lönesumman.
I kommunsektorn är arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift i genomsnitt 0,74 procent, och i välfärdssektorn 0,8 procent.
Den genomsnittliga avgiften för KT:s företagsmedlemmar är 0,64 procent.
Välfärdsområdena är sett till antalet anställda större arbetsgivare än kommunerna och samkommunerna, vilket också innebär att arbetslöshetsförsäkringsavgiften i välfärdsområdena i genomsnitt är högre än i kommunerna.
Gränsen för lönesumman år 2025 är 2 455 500 euro.
Arbetsgivarens pensionsavgifter år 2025
Arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgift är i genomsnitt 16,84 procent år 2025 (16,84 procent år 2024). I den här avgiften ingår en invalidpensionsavgift som är specifik för varje arbetsgivare och som utgör i genomsnitt 0,7 procent av lönerna.
Den pensionsutgiftsbaserade avgiften ersattes med en utjämningsavgift år 2023. Utjämningsavgiften för år 2025 är sammanlagt 577 miljoner euro. I proportion till lönesumman för Kevas medlemssamfund utgör avgiften cirka 2,35 procent. Av utjämningsavgiften är kommunernas andel 48,7 procent och välfärdsområdenas andel 51,3 procent.
Anvisningar för budgetering av pensionsavgifter på Keva:s sidor >
Sammanfattning av socialförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna
KT medverkade som central arbetsmarknadsorganisation till att avtala om socialförsäkringsavgifterna i konkurrenskraftsavtalet. En del av socialförsäkringsavgifterna fastställs årligen, till exempel arbetslöshetsförsäkringsavgiften. KT har en representant även i denna arbetsgrupp.
Inkassering av arbetslöshetsförsäkringsavgifter inklusive rådgivning
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringsavgift gäller i huvudsak löntagare i åldern 17–64 som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
Indexjusteringar i arbetspensions- och socialskyddsförmåner 2025
- lönekoefficient 1,637
- poängtal för arbetspensionsindex 3077.
- vid bestämningen av inkomster och inkomstgränser för förmåner enligt sjukförsäkringslagen
- vid bestämningen av minimibeloppet för stödet för närståendevård samt arvodet enligt familjevårdarlagen
- vid justeringen av de lönesummegränser som reglerar graderingen av arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.
Arbetskraftskostnadernas struktur: De direkta inkomsterna utgör 61 procent av arbetskraftskostnaderna
Uttryckt med begrepp från Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning:
- penninglönernas andel av arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn var i snitt 80 %
- pensions- och de övriga lagstadgade socialskyddsavgifternas andel var 19 %
- de övriga kostnadernas andel var 1 %.
Statistikcentralens senaste utredning av arbetskraftskostnaderna gäller år 2020. Statistikcentralen sammanställer statistik över arbetskraftskostnaderna vart fjärde år.
*Uppgifterna från år 2012 framåt är inte fullt jämförbara med de föregående åren.
Tabellens löneposter av engångsnatur består av bland annat semesterpenningar och resultatbonus och i löner för lediga dagar ingår semesterlöner och lön under söckenhelger.
Begreppet kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten innebär lönekostnader under frånvaro på grund av sjukdom, förlossning eller vård av barn samt kostnaderna för företagshälsovården, netto efter avdrag av FPA-ersättningar.
Understöd till arbetsgivare är till exempel sysselsättningsstöd.
I penninglönen ingår de direkta inkomsterna, löneposter av engångsnatur, löner för lediga dagar samt, av kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten, sjuklöner och löner i samband med förlossning och vård av barn.
