Suomeksi

Personalkostnader

Cirka hälften av kommunernas och välfärdsområdenas kostnader är personalkostnader. Största delen av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter är pensionsavgifter.

År 2024 är kommunsektorns personalutgifter uppskattningsvis 11,7 miljarder euro. Lönekostnadernas andel av personalutgifterna är cirka 9,6 miljarder euro. Andelen pensions- och andra socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,2 miljarder euro. 

Välfärdsområdenas personalutgifter år 2024 uppgår till cirka 13,5 miljarder euro. Lönekostnadernas andel är cirka 10,8 miljarder euro. Andelen lönebikostnader som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,7 miljarder euro. För välfärdsområdenas del är siffrorna uppskattningar från Finansministeriet, och preciseras senare.

Personalutgifterna omfattar

  • löner
  • indirekta löner
  • socialskyddsavgifter
  • övriga indirekta arbetskraftskostnader.

Till arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter hör

  • arbetspensionsavgifter
  • olycksförsäkringspremier
  • arbetslöshetsförsäkringspremier
  • grupplivförsäkringspremier
  • socialskyddsavgifter (sjukförsäkringsavgifter).

Nivån på socialförsäkringsavgifterna fastställs som en procentandel av den utbetalda lönesumman och avgifterna fastställs varje år.

Statsrådet fastställer socialskyddsavgifterna genom förordning. De kommunala pensionsavgifterna fastställs av Keva.

De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt de kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift till 1,16 procent år 2024. Avgiften minskar med 0,37 procentenheter jämfört med år 2023.

Arbetslöshetsförsäkringsavgiften är 0,27 procent upp till gränsen för lönesumman och 1,09 procent av den andel som överstiger gränsen för lönesumman. I kommunerna är arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift i genomsnitt 1,01 procent, och i välfärdsområdena 1,09 procent. Välfärdsområdena är till antalet anställda större arbetsgivare än kommunerna och samkommunerna, vilket också innebär att arbetslöshetsförsäkringsavgiften i välfärdsområdena i genomsnitt är högre än i kommunerna.

Gränsen för lönesumman år 2024 är 2 337 000 euro.

Arbetsgivarens pensionsavgifter år 2024

Arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgift är i genomsnitt 16,84 procent år 2024 (16,84 procent år 2023). I den här avgiften ingår en invalidpensionsavgift som är specifik för varje arbetsgivare och som utgör i genomsnitt 0,8 procent av lönerna.

Den pensionsutgiftsbaserade avgiften ersattes med en utjämningsavgift år 2023. Utjämningsavgiften för år 2023 är sammanlagt 632 miljoner euro. I proportion till lönesumman för Kevas medlemssamfund utgör avgiften cirka 2,75 procent. Av utjämningsavgiften är kommunernas andel 48,7 procent och välfärdsområdenas andel 51,3 procent. 

Anvisningar för budgetering av pensionsavgifter på Keva:s sidor >

Sammanfattning av socialförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna

KT medverkade som central arbetsmarknadsorganisation till att avtala om socialförsäkringsavgifterna i konkurrenskraftsavtalet. En del av socialförsäkringsavgifterna fastställs årligen, till exempel arbetslöshetsförsäkringsavgiften. KT har en representant även i denna arbetsgrupp.
 

Sammanfattnig av arbetsgivarens socialförsäkrings- och arbetslöshetsavgifter

 

Kommun-sektorn 2024

Välfärds-sektorn 2024

Sjukförsäkringsavgift

1,16

1,16

Arbetslöshetsförsäkringsavgift
(i snitt)

1,01

1,09

upp till gränsen lönesumman
2 337 000 euro

0,27

0,27

för den del som överstiger gränsen för lönesumman

1,09

1,09

Pensionavgift för Kevas medlemssamfund
(i snitt)

19,59

19,59

arbetsgivarens andel av den lönebaserade pensionsavgiften

16,04

16,04

I Kevas medlemssamfunds pensionssystem

16,04

16,04

kommunsektorns avgift i statens pensionssystem*

 

  

invalidpensionsavgift

0,80

0,80

pensionsutgiftsbaserad avgift

2,75

2,75

Grupplivförsäkring samt olycksfalls-
och yrkessjukdomsförsäkringpremie (i snitt)

0,70

0,70

Arbetsgivarens avgifter (i snitt)

22,36

22,54

* Beräkningen av kommunsektorns avgift i statens pensionssystem är ännu inte klar. Informationen uppdateras när den är tillgänglig. Drygt 8 procent av lönesumman inom kommunsektorn omfattas av statens pensionssystem.

Inkassering av arbetslöshetsförsäkringsavgifter inklusive rådgivning

Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och tar ut arbetslöshetsförsäkringsavgifter och sköter rådgivningen i anknytning till dem.

Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringsavgift gäller i huvudsak löntagare i åldern 17–64 som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
 
I samband med varje lönebetalning  drar arbetsgivaren av  löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift och  betalar arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter.
 
Om de löner som arbetsgivaren betalat under kalenderåret överskrider gränsen för den årliga lönesumman, ska arbetsgivaren betala högre arbetsgivaravgift för den del som överskrider gränsen.
 
Under försäkringsåret tar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ut förskott på arbetslöshetsförsäkringsavgiften av arbetsgivaren. Den slutliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften fastställs efter att försäkringsåret löpt ut. För detta ska arbetsgivaren meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden summan av de betalda lönerna.
 
Anmälan ska göras före utgången av januari året efter försäkringsåret antingen elektroniskt, på en pappersblankett eller via tjänsten Palkka.fi.
 
Uppdaterade uppgifter om avgiftsprocent och lönesummegränsen för högre avgifter finns på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbsidor http://www.tvr.fi/sv De kan också fås via kundtjänsten på svenska tfn. 075 757 0501 (tfn. 075 757 0500  på finska).

Indexjusteringar i arbetspensions- och socialskyddsförmåner 2024

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indextalen för justeringar i socialskyddsförmånerna. Syftet med indexjusteringar som beaktar ändringar i löne- och konsumentprisnivån är att trygga de långvariga socialskyddsförmånernas reella värde.
 
Indextalen år 2024 är följande:
  • lönekoefficient 1,637
  • poängtal för arbetspensionsindex 3037.
Jämfört med år 2023 stiger lönekoefficienten med cirka 5,1 procent och arbetspensionsindexet med cirka 5,7 procent.
 
Justeringen av arbetspensionsindexet höjer från början av år 2024 alla socialskyddsförmåner som är bundna till indexet. Förmåner som är bundna till arbetspensionsindexet är bland annat löpande arbetspensioner och familjepensioner enligt de privata och offentliga sektorernas pensionssystem samt vissa rehabiliteringsförmåner.
 
När arbetspensionsindexet beräknas har förändringen i lönenivån en andel på 20 procent och förändringen i prisnivån 80 procent.
 
När lönekoefficienten beräknas har förändringen i lönenivån en vikt på 80 procent och förändringen i prisnivån 20 procent.
 
Lönekoefficienten tillämpas vid beräkningen av den kommande arbetspensionen: med den justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa.
 
Dessutom används lönekoefficienten bland annat
  • vid bestämningen av inkomster och inkomstgränser för förmåner enligt sjukförsäkringslagen
  • vid bestämningen av minimibeloppet för stödet för närståendevård samt arvodet enligt familjevårdarlagen
  • vid justeringen av de lönesummegränser som reglerar graderingen av arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.
Ändringarna träder i kraft 1.1.2024.

Arbetskraftskostnadernas struktur: Den direkta inkomsten är 61 % av arbetskraftskostnaderna

Uttryckt med begrepp från Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning:

  • penninglönernas andel av arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn var i snitt 80 %
  • pensions- och de övriga lagstadgade socialskyddsavgifternas andel var 19 % 
  • de övriga kostnadernas andel var 1 %.

Statistikcentralens senaste utredning av arbetskraftskostnaderna gäller år 2020. Statistikcentralen sammanställer statistik över arbetskraftskostnaderna vart fjärde år. Resultaten av arbetskraftskostnadsundersökningen för år 2020 publicerades 19.12.2022 på Statistikcentralens webbplats.

Fördelningen av arbetskraftskostnaderna i kommunsektorn 2000–2020 (%)

 

2000

2004

2008

2012*

2016

2020

Direkta inkomster

57,6

57,4

57,1

58,3

58,1

60,6

Löneposter av engångsnatur

3,7

4,1

4,3

4,9

4,9

5,4

Löner för lediga dagar

12,2

11,9

11,6

10,6

10,6

10,8

Naturaförmåner

0,4

0,3

0,3

0,0

0,1

0,2

Kostnader för den egentliga sociala tryggheten

23,3

23,0

23,6

22,6

23,0

19,2

Kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten

2,1

2,3

2,4

2,7

2,4

3,1

Utbildning på arbetsplatsen

0,7

0,7

0,5

0,6

0,6

0,5

Övriga arbetskraftskostnader

0,1

0,3

0,3

0,2

0,3

0,3

Arbetskraftskostnader före understöd till arbetsgivaren

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Penninglön

75,2

75,5

75,1

76,2

75,7

79,5

Understöd som arbetsgivaren erhållit

–1,3

–0,7

–0,5

–0,7

–0,4

–0,3

*Uppgifterna från år 2012 framåt är inte fullt jämförbara med de föregående åren.

Tabellens löneposter av engångsnatur består av bland annat semesterpenningar och resultatbonus och i löner för lediga dagar ingår semesterlöner och lön under söckenhelger.

Begreppet kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten innebär lönekostnader under frånvaro på grund av sjukdom, förlossning eller vård av barn samt kostnaderna för företagshälsovården, netto efter avdrag av FPA-ersättningar.

Understöd till arbetsgivare är till exempel sysselsättningsstöd.

I penninglönen ingår de direkta inkomsterna, löneposter av engångsnatur, löner för lediga dagar samt, av kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten, sjuklöner och löner i samband med förlossning och vård av barn. 

Mer om ämnet

Kokouksen osallistujat tutkivat tilastoja. Kuva: Mostphotos.
Nyhet

Markku Jalonen styrelseordförande för Sysselsättningsfonden

KT:s verkställande direktör Markku Jalonen har valts till styrelseordförande år 2025 för Sysselsättningsfonden som förvaltas av arbetsmarknadsorganisationerna. Sysselsättningsfonden har en viktig roll inom systemet för social trygghet. Fonden beslutar om arbetslöshetsförsäkringsavgifterna, vars förutsägbarhet har stor betydelse för både arbetsgivarna och arbetstagarna.

Nyhet

Sysselsättningsfonden föreslår sänkningar i arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för år 2025

Sysselsättningsfonden beslutade föreslå Social- och hälsovårdsministeriet en sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2025. Enligt förslaget sjunker arbetsgivarnas avgift inom kommunsektorn med i genomsnitt 0,27 och inom välfärdssektorn med 0,29 procentenheter. Det innebär besparingar på tiotals miljoner inom båda sektorerna.

Kuvassa käsi, joka tasapainottaa pöydän päällä olevaa puista keinulautaa, jonka toisessa päässä kolme pinoa kolikoita.
Pressmeddelande

Kommunerna och välfärdsområdena planerar spara över 420 miljoner euro i år

Den försvagade ekonomin tvingar kommunerna och välfärdsområdena att spara mer i personalutgifter än tidigare. Välfärdsområdena vill minska användningen av hyrd arbetskraft och köpta tjänster. Kommunerna är oroade över nedskärningarna i statsandelarna. 

Käsi tasapainottaa kiikkulaudalla olevaa kolikkokasaa
Pressmeddelande

Kommunerna och välfärdsområdena gagnas av sänkta arbetslöshetsförsäkringsavgifter

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att det är viktigt att regeringen sänker arbetslöshetsförsäkringsavgifterna i enlighet med Sysselsättningsfondens förslag. Ökningen av studieplatser ska riktas till yrken med brist på arbetskraft, såsom lärare inom småbarnspedagogiken samt yrken inom social- och hälsovårdsbranschen.

Nyhet

Sysselsättningsfonden föreslår betydande sänkningar i arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för år 2024

Sysselsättningsfondens styrelse beslutade 29.8.2023 föreslå för fondens förvaltningsråd att arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2024 ska sänkas. Inom kommunsektorn sjunker arbetsgivarnas avgift med i genomsnitt 0,90 och inom välfärdssektorn med 0,96 procentenheter, vilket innebär besparingar på tiotals miljoner inom båda sektorerna.

Vanhempi pariskunta istuu puistonpenkilä ja ihailee ruskaa. Kuva: Alexander Kliem Pixabay.
Blogginlägg

Pensionsberäkningarna stöder KT:s mål att pensionsavgifterna ska sänkas

Enligt Pensionsskyddscentralens nya långsiktiga beräkning (PTS) kan pensionsavgiftsnivån för Kevas medlemsorganisationer sänkas med nästan två procentenheter utan att systemet äventyras. KT:s mål har redan länge varit att förbättra kostnadskonkurrenskraften hos kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna genom att sänka pensionsavgiften som är högre än inom den privata sektorn.

Nyhet

Pensionsavgiften enligt ArPL förblir oförändrad år 2023

Arbetsmarknadens centralorganisationer har kommit överens om ett förslag till arbetspensionsförsäkringsavgift inom den privata sektorn för år 2023. Enligt förslaget är arbetsgivarens pensionsavgift (ArPL) i genomsnitt 24,4 procent. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer grunderna för arbetspensionsförsäkringsavgiften på ansökan av arbetspensionsförsäkringsbolagen.

Nyhet

Sysselsättningsfonden föreslår att arbetslöshetsförsäkringsavgifterna hålls på nuvarande nivå

Sysselsättningsfondens styrelse beslutade vid sitt möte 24.8.2022 föreslå för fondens förvaltningsråd att arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2023 hålls på nuvarande nivå. Sysselsättningsfondens förvaltningsråd godkände förslaget vid sitt möte 25.8.2022.

Pressmeddelande

Löneprogrammet för social- och hälsovården äventyrar den offentliga ekonomins hållbarhet

I löneprogrammet för social- och hälsovårdssektorn ställer fackföreningarna stora lönekrav utöver den allmänna löneuppgörelsen. Dessa krav skulle kumulativt öka lönekostnaderna inom social- och hälsovården med 4,8 miljarder euro under fem år.

Pressmeddelande

Coronastöden minskade behovet av att anpassa personalutgifterna

De coronastöd som staten betalade minskade de kommunala arbetsgivarnas behov av att anpassa personalutgifterna. Enligt resultaten från KT:s enkät förde endast ett fåtal kommuner samarbetsförhandlingar under det senaste året. Kommunerna har också anställt mera personal under coronaepidemin.

Visa fler