Kommunerna och välfärdsområdena gagnas av sänkta arbetslöshetsförsäkringsavgifter

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT är nöjda med att regeringen sänker arbetslöshetsförsäkringsavgifterna i enlighet med Sysselsättningsfondens förslag.
Sänkningen av arbetslöshetsavgifterna gagnar kommunerna och välfärdsområdena som kämpar med ekonomiska åtstramningar och anpassningsprogram, säger Markku Jalonen, KT:s verkställande direktör.

Enligt Sysselsättningsfondens förslag skulle avgiften för arbetsgivare i genomsnitt sjunka med cirka 0,90 procentenheter inom kommunsektorn och 0,96 procentenheter inom välfärdssektorn. År 2024 innebär det en besparing på cirka 82 miljoner euro inom kommunsektorn och cirka 99 miljoner euro inom välfärdssektorn när det kommer till personalkostnader.

Budgetförhandlingarnas beslut om besparingar i arbetslöshetsförsäkringsavgifter gäller endast 2024. Enligt Jalonen är det viktigt att en trepartsgrupp tillsätts för att bedöma utfallet av besparingarna i slutet av regeringsperioden 2025–2027.

– Eftersom arbetsgivarna och löntagarna finansierar arbetslöshetsförsäkringsavgifterna, bör arbetsmarknadsorganisationernas ställningstaganden spela en avgörande roll även i det fortsatta arbetet, säger han.

Lättnad och oro när det gäller personaltillgången

Budgetförhandlingarna gav upphov till både goda och oroväckande nyheter vad gäller tryggandet av tillgången till personal. Det positiva är att regeringen satsar 41 miljoner på att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna under denna regeringsperiod. Dessutom tryggas räddningsutbildningen i Helsingfors och Kuopio.

– De nya anslagen bör riktas till yrken med brist på arbetskraft, såsom utbildning av lärare inom småbarnspedagogiken, och personal inom social- och hälsovården, säger Markku Jalonen.
I förhandlingarna anvisades det å andra sidan stora belopp för att stödja den privata hälso- och sjukvården genom att utöka FPA-ersättningarna samtidigt som välfärdsområdena måste spara.

– Förkortningen av vårdköerna är nödvändigt, men om personal övergår från den offentliga sektorn till förmån för den privata hälso- och sjukvården som en följd av stödet, kan effekterna bli skadliga på lång sikt, säger KT:s forskningsdirektör Mika Juutinen.

Juutinen påpekar att det redan är svårt att till rimliga kostnader hitta personal för uppgifter som kräver yrkeskvalifikationer. Man har alltmer varit tvungen att hyra in personal för skötseln av lagstadgade uppgifter, vilket ökar kostnaderna för arbetsgivarna.