KT:s hälsningar till budgetförhandlingarna: Sänkning av arbetslöshetsförsäkringspremierna främjar sysselsättningen
Sysselsättningsfonden har föreslagit att arbetslöshetsförsäkringspremierna ska sänkas med sammanlagt 1,43 procentenheter för 2024. I regeringens budgetförhandlingar bör förslaget genomföras oförändrat, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
KT:s verkställande direktör Markku Jalonens hälsning till regeringens budgetförhandlingar är att de sänkta arbetslöshetsförsäkringspremierna bör användas för att stärka köpkraften och sänka arbetsgivaravgifterna, och inte kortsiktigt för att fylla hål i budgeten.
– Regeringen bör också snarast vidta konkreta åtgärder för att få till stånd en lösning på personalbristen, säger Markku Jalonen.
En sänkning av arbetslöshetsförsäkringspremierna förbättrar löntagarnas köpkraft och minskar arbetsgivarnas bikostnader under den försämrade ekonomiska konjunkturen.
– Sänkningen av premierna har positiva effekter på sysselsättningen. Den föreslagna sänkningen gagnar också statsfinanserna direkt eftersom det avgiftsbelopp som kan dras av i beskattningen minskar, säger Markku Jalonen.
Det är viktigt att hålla fast vid försäkringsprincipen för arbetslöshetsförsäkringspremierna.
– Avgifterna är endast avsedda för finansiering av vissa förmåner, till exempel det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Dessa intäkter ska inte användas för att täcka andra offentliga utgifter, menar Markku Jalonen.
Jalonen påpekar att sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna skulle gagna kommunerna och välfärdsområdena som kämpar med ekonomiska åtstramningar och anpassningsprogram.
Enligt Sysselsättningsfondens förslag skulle avgiften sjunka med i genomsnitt cirka 0,90 procentenheter inom kommunsektorn och med 0,96 procentenheter inom välfärdssektorn. År 2024 innebär det en kostnadsökning på cirka 82 miljoner euro inom kommunsektorn och cirka 99 miljoner euro inom välfärdssektorn.
Kvinnodominerade branscher ska inte straffas
KT godkänner inte de föreslagna ändringarna i familjeledighetsersättningen, dvs. att den engångsersättning för en kvinnlig anställds familjeledighet som betalas till arbetsgivarna skulle sänkas till omkring 1 500 euro.
– Det skulle ytterligare straffa arbetsgivare inom kvinnodominerade branscher, där kostnaderna för familjeledigheter är höga. I stället borde ersättningarna utjämnas mellan olika branscher, säger Markku Jalonen.
Kommunerna bör kompenseras för ändringarna i den sociala tryggheten
Förslagen till ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och vissa andra lagar i regeringsprogrammet kan stödjas när det gäller stimulansåtgärderna för sysselsättning och accepterande av arbete.
En förlängning av arbetsvillkoret innebär att antalet personer som får arbetsmarknadsstöd och grundläggande utkomststöd ökar med omkring 15 000. Ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa och nedskärningarna i de sociala förmånerna leder ändå till ökade kostnader för kommunerna.
– Den offentliga ekonomin är en helhet. Kostnaderna för ändringarna i den sociala tryggheten ska inte överföras till kommunerna utan kompensation, betonar Markku Jalonen.
Arbetskraftsbristen kräver åtgärder
Arbetskraftsbristen är störst inom kommun- och välfärdssektorn. Det har försvårat genomförandet av de lagstadgade uppgifterna. På grund av bristen på arbetskraft har kostnaderna för hyrt arbete och köpta tjänster ökat mycket kraftigt.
I regeringsprogrammet har man på flera ställen lovat säkerställa tillgången till arbetskraft i kommunerna och välfärdsområdena. Regeringen bör lägga fram konkreta förslag om ökade utbildningsvolymer och andra åtgärder som stöder tillgången på arbetskraft och rikta tillräckliga anslag till detta.
– Att avskaffa vuxenutbildningsstödet skulle ytterligare förvärra bristen på arbetskraft i kvinnodominerade branscher. I stället behövs det ett kompenserande system, säger Markku Jalonen.
