Arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet utvecklas i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen

Arbetarskyddet har som mål att garantera en säker och hälsosam arbetsmiljö samt att skapa välbefinnande i arbetet. Arbetarskyddet är lagstadgat och en del av välbefinnandearbetet. För arbetarskyddet sätts mål och målen följs upp.

På denna webbsida behandlas

lagstiftningen om arbetarskydd
KT:s stöd i frågor som gäller arbetarskydd och välbefinnande i arbetet
arbetarskydd på arbetsplatserna
välbefinnande i arbetet
hälsofrämjande ledarskap.

Arbetarskyddslagen (738/2002) ålägger de olika aktörerna på arbetsplatsen skyldigheter att upprätthålla och utveckla arbetarskyddet. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för säkerheten och hälsan på arbetsplatsen. Arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet främjas på arbetsplatserna i samarbete mellan direktörerna, cheferna och personalen. Viktiga samarbetspartner är arbetarskyddsaktörerna (arbetarskyddscheferna, de arbetarskyddsfullmäktiga och arbetarskyddsombuden) och företagshälsovården.

De viktigaste lagarna är

KT stöder medlemsorganisationerna i frågor som gäller arbetarskydd och välbefinnande i arbetet

KT förhandlar om bland annat arbetarskyddsavtalen inom kommunsektorn och ger rekommendationer i anslutning till avtalen. Samarbetsgruppen för arbetarskydd (TYRY) följer upp samarbetsavtalet om arbetarskydd och avtalet om tidsanvändningen för en arbetarskyddsfullmäktig samt ger på begäran utlåtanden i frågor som gäller tolkningen av avtalen.

På sidan om samarbete inom arbetarskyddet hittar du avtal, rekommendationer och cirkulär om arbetarskyddet. Där finns också information om samarbetsgruppen TYRY:s arbete.

Läs mer om samarbetet inom arbetarskyddet på KT:s webbsidor >

I egenskap av centralorganisation förhandlar och avtalar KT i trepartssamarbete med andra arbetsmarknadsparter och regeringen om utvecklingen av arbetsmarknaden. Lagstiftning om säkerhet i arbetet och arbetarskydd bereds i delegationen för beredning av arbetarskyddsbestämmelser och i arbetarskyddsdelegationen.

Kommungruppen är ett samarbetsorgan för aktörer inom kommunsektorn. Den främjar säkerheten i arbetet, arbetarskyddssamarbetet och utvecklingen av arbetslivet. Kommungruppen utarbetar anvisningar och handböcker för samarbetet inom arbetarskyddet tillsammans med huvudavtalsorganisationerna inom kommunsektorn och Arbetarskyddscentralen.

Läs mer om Arbetarskyddscentralens kommungrupp på Arbetarskyddscentralens webbsidor >

Arbetsgivaren ansvarar för arbetarskyddet, men det tryggas i samarbete på arbetsplatserna

Arbetsgivaren och de chefer som företräder arbetsgivaren är juridiskt ansvariga för arbetarskyddet. Arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet på arbetsplatsen upprätthålls dock i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna (2 och 3 kap. i arbetarskyddslagen 738/2002).

Arbetsgivarens allmänna skyldigheter enligt 2 kap. i arbetarskyddslagen:

arbetsgivaren har en allmän omsorgsplikt för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet,
det ska finnas ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för att främja säkerhet och hälsa samt bevara arbetstagarnas arbetsförmåga,
riskerna i arbetet ska utredas och bedömas på ett tillräckligt systematiskt sätt,
säkerheten vid arbete som medför särskilda risker ska garanteras,
arbetsmiljön och arbetet ska planeras,
de anställda ska ges undervisning och handledning,
personlig skyddsutrustning, hjälpmedel och andra anordningar ska tillhandahållas,
arbetsgivaren ska ha en ställföreträdare, vars uppgifter ska anges tillräckligt exakt, ställföreträdaren ska ha tillräcklig kompetens, få tillräcklig introduktion och även i övrigt ha de förutsättningar som krävs av arbetsgivarens ställföreträdare.

Mer arbetarskyddsinformation hittar du bland annat på Arbetarskyddscentralens webbplats:

Välbefinnande i arbetet ingår i den strategiska personalledningen

God personalledning stöder personalens välbefinnande i arbetet och arbetsförmåga. Välbefinnandet i arbetet är en viktig faktor som påverkar personalomsättningen och tillgången till personal. En välmående anställd är arbetsför och skapar ett positivt anseende också utanför arbetsplatsen.

Välbefinnande i arbetet är ett mångdimensionellt begrepp

Begreppet välbefinnande i arbetet är vidsträckt och har många olika dimensioner. Det väsentliga är att förstå vilka faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet. I varje organisation lönar det sig att fundera över vad som avses med välbefinnande i arbetet i just den organisationen. Dessutom lönar det sig att definiera begreppet välbefinnande i arbetet. Det är också bra att man fördjupar sig i olika teorier om välbefinnande i arbetet.

Man kan bekanta sig med de olika dimensionerna av välbefinnande i arbetet till exempel med den karta över välbefinnande i arbetet som forskningsgruppen för välbefinnande i arbetet vid Tammerfors universitet har utarbetat. Den innehåller forskningsbaserade strategier för faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet, uttryck för och konsekvenserna av välbefinnande i arbetet.

Kartan över välbefinnande i arbetet delar upp faktorerna som påverkar välbefinnandet i arbetet och dess olika dimensioner enligt följande:

organisationens struktur och verksamhet
organisationens ledarskap
hur väl arbetsplatsen fungerar
organiseringen av arbetet
individens ansvar för sitt välbefinnande.

Faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet påverkar också utvecklingen av serviceproduktionen och resultaten. På kartan över välbefinnandet i arbetet granskas välbefinnandet på ett övergripande sätt och där ingår också olika uttryck för välbefinnande i arbetet, dvs. den anställdas egen uppfattning om sitt välbefinnande. Genom enkäter i organisationerna granskas utöver faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet och de olika dimensionerna av välbefinnandet också de anställdas erfarenheter av välbefinnande i arbetet. Positiva uttryck för välbefinnande i arbetet är arbetsengagemang, flow och arbetstillfredsställelse. Negativa uttryck är till exempel att man det gått rutin i arbetet, stress och utmattning.

Det väsentliga är hur den information om välbefinnande i arbetet som man fått används för att utveckla välbefinnandet. Inom varje organisation bör man fundera över vilka frågor man bör fokusera på inom just denna organisation, dvs. vilka frågor som stöder strategin och styr utvecklingen av välbefinnandet i arbetet. Det är också viktigt att beakta och stärka organisationens resurser.

Det lönar sig att börja satsa på välbefinnandet i arbetet genom att sätta de grundläggande omständigheterna i skick. Till de grundläggande omständigheter som påverkar välbefinnandet i arbetet hör bland annat lagstadgade skyldigheter i anslutning till arbetarskyddet, företagshälsovården och utarbetandet av planer. Det lönar sig till exempel att utarbeta de lagstadgade planerna så att de verkligen stöder organisationens verksamhet.

Satsningar på välbefinnande i arbetet ger bevisligen resultat. Av kartan över välbefinnande i arbetet från forskningsgruppen vid Tammerfors universitet framgår konsekvenserna och resultaten av välbefinnande i arbetet. De kan granskas ur både den anställdas och organisationens synvinkel.

Konsekvenser och resultat av välbefinnande i arbetet ur individens och organisationens synvinkel

Individnivå

resultat
arbetstillfredsställelse
arbetsmotivation
arbetsmoral
medarbetarkompetens
arbetsförmåga och hälsa

Organisationsnivå

resultat och produktivitet
sjukfrånvaro
personalomsättning
arbetsgivar- och företagsprofil
kund- och användarvänlighet

I den strategiska ledningen av välbefinnande i arbetet ingår hälsostödjande åtgärder i en planerad helhet och de är sammanlänkade med de strategiska målen för organisationen. Ledningens uppgift är att fastställa mål och mått för personalens välbefinnande i arbetet och arbetsförmåga. Utifrån målen skapas i samarbete handlingsmodeller genom vilka målen nås. Ledningen ska också regelbundet följa upp måluppfyllelsen.

Arbetsförmåga och hälsofrämjande ledarskap

Arbetsförmågan kan beskrivas med det arbetsförmågehus som utvecklats av professor Juhani Ilmarinen vid Arbetshälsoinstitutet. Huset baserar sig på undersökningar där faktorer som påverkar arbetsförmågan har utretts. Arbetsförmågehuset består av samma element som de olika dimensionerna av välbefinnande i arbetet. I huset har också beaktats familjens, närsamhällets och verksamhetsmiljöns inverkan på arbetsförmågan. Det är bra att komma ihåg att arbetsförmågan inte är stabil.

De fyra lägsta våningarna i huset beskriver individens resurser och den fjärde våningen arbete, arbetsmiljö och ledarskap. Alla våningar måste utvecklas under hela karriären för att huset ska hålla ihop. Målet för utvecklingen är att säkerställa att våningarna passar ihop när den anställda och arbetet förändras.

Individen har huvudansvaret för sina resurser och arbetsgivaren kan stödja utvecklingen av dem på olika sätt. Arbetsgivaren och cheferna har huvudansvaret för husets fjärde våning, dvs. arbetet och arbetsförhållandena. I den verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan ger samarbete mellan olika parter och stödorganisationer (bland annat företagshälsovården och arbetarskyddskommissionen) det bästa resultatet.

Arbetsförmågan kan beskrivas med det arbetsförmågehus. De fyra lägsta våningarna i huset beskriver individens resurser och den fjärde våningen arbete, arbetsmiljö och ledarskap. Källa: Arbetshälsöinstitutet. — Källa: Arbetshälsöinstitutet.

Det hälsofrämjande ledarskapet utgår från organisationens vision, värderingar och strategi och det bör vara en del av den dagliga ledningen. Hälsofrämjande ledarskap är en systematisk och övergripande verksamhet som inbegriper proaktiva åtgärder för att hålla anställda kvar i arbetslivet och få dem att återgå till arbetet. Modellen för hälsofrämjande ledarskap utvecklas genom samarbete enligt den egna organisationens behov.

Källor och mer information

30.9.2022