Flexibelt förhandlingssystem i kommun- och välfärdssektorn

Kommun- och välfärdssektorns avtalssystem är flexibelt och det finns frågor som kan avtalas lokalt. Arbetsgivarna i sektorn kan ingå lokala avtal som avviker från det riksomfattande avtalet bland annat i fråga om löner.

Genom de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen avtalas om

• löner
• arbetstider
• och andra anställningsvillkor.

Avtalen tryggar också arbetsfreden på arbetsplatserna under avtalsperioden.

Kommunsektorn har följande kollektivavtal

• Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn AKTA, som tillämpas på cirka 125 200 anställda. De största yrkesgrupperna i avtalet är barnskötare inom småbarnspedagogiken, skolgångshandledare, barnskötare, byråsekreterare, anstaltsvårdare, familjedagvårdare, matservicearbetare, städare, lantbruksavbytare, skolgångsbiträden och biblioteksfunktionärer.
   
• Tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal UKTA, som tillämpas på cirka 82 000 lärare. De arbetar i grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkesutbildningscenter för vuxna, yrkeshögskolor, medborgar- och arbetarinstitut samt daghem. Största delen av lärarna arbetar i grundskolor. Lärarna inom småbarnspedagogiken övergick till att omfattas av avtalet år 2021.
   
• Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS, som tillämpas på 23 000 anställda. Avtalet omfattar bland annat yrkesgrupperna fastighetsskötare, byggmästare och ingenjörer.
   
• Arbetskollektivavtalet för timavlönade TIM-AKA, som gäller totalt 8 000 anställda. Timlön används i säsongsbetonade arbetsuppgifter, såsom underhåll och renhållning av gator, trädgårdsarbeten och olika bygg- och installationsarbeten.

Dessutom finns det ett kommunalt kollektivavtal för skådespelare och ett kollektivavtal för musiker. Dessa två avtal gäller sammanlagt färre än tusen anställda.

Välfärdssektorns avtal tillämpas också i kommunsektorn till slutet av avtalsperioden 2022–2025.

Välfärdssektorns avtal är

• Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal eller SH-avtalet, med cirka 181 000 anställda. Till de största yrkesgrupperna i avtalet hör sjukskötare, närvårdare, hälsovårdare, handledare och socialarbetare.
   
• Det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare LÄKTA, som gäller cirka 17 800 läkare. Till avtalet hör också kommunala tandläkare och veterinärer.
   
• Det allmänna tjänste- och och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn VÄLKA, som tillämpas på cirka 26 000 anställda. Avtalets största yrkesgrupper är brand- och räddningspersonal, personal i kontors- och förvaltningsuppgifter och kostservicepersonal i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna. Avtalet innehåller bestämmelser om de allmänna anställningsvillkoren för personalen i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.

Kollektivavtal för företag

KT:s företagsmedlemmar iakttar kommun- och välfärdssektorns avtal samt Avainta rf:s avtal. Kollektivavtalet för KT:s företagsmedlemmarna är i kraft 1.3.2023–30.4.2025.

Senast våren 2025 när Avainta Arbetsgivarna rf:s avtal går ut ska parterna förhandla om egna avtal för KT:s medlemsföretag inom undervisningen och andra sektorer. Kollektivavtalen inom välfärdssektorn går ut 30.4.2025.  

• Information om företagens kollektivavtal (på finska) > 

Förhandlingsparterna och förhandlingsförfarandet framgår av huvudavtalet

Förhandlings- och avtalsparterna i kollektivavtalen har avtalats genom huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Genom huvudavtalet har också avtalats om förhandlingsförfarandet och om hur meningsskiljaktigheter om tillämpningen ska lösas. Huvudavtalet innehåller också bestämmelser om bland annat ansökningsförbud och blockad.

Det nuvarande huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn har varit i kraft sedan 11.11.2022. Avtalet ersatte det tidigare kommunala huvudavtalet från 13.1.1993.

Huvudavtalets 12 § ger arbetsgivare möjlighet att ingå lokala avtal som gäller en viss tid eller tills vidare. Avtalen kan sägas upp i enlighet med § 12 mom. 3.

Kommun- och välfärdssektorns huvudavtal med anslutande protokoll har publicerats i KT:s cirkulär 15/2022.

• Huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn med anslutande protokoll samt tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (KT:s cirkulär 15/2022) >

Förhandlingarna förs både enligt principen om fortlöpande förhandlingar och vid separata avtalsförhandlingar

Inom kommun- och välfärdssektorn utvecklas anställningsvillkoren och arbetslivspraxis enligt principen om fortlöpande förhandlingar. Detta innebär att KT och kommun- och välfärdssektorns huvudavtalsorganisationer sammanträder i olika arbetsgrupper också medan kollektivavtalen är i kraft och förhandlar om dem.

I underteckningsprotokollet för varje avtal avtalas om arbetsgrupper under avtalsperioden. En del av förhandlingsgrupperna är mer permanenta, andra växlande. En av de grupper som har bestående karaktär är AKTA:s förhandlingsgrupp för småbarnspedagogik, medan arbetsgruppen för kostnadsersättningar under avtalsperioden 2022–2025 är ett exempel på en växlande grupp.

Förhandlingar om kommun- och välfärdssektorns kollektivavtal förs också vid separata avtalsförhandlingar. Förhandlingarna inleds när kollektivavtalens giltighetstid håller på att gå ut. I kollektivavtalen har det fastställts att avtalens giltighetstid fortsätter om avtalsparterna inte säger upp dem inom en viss tid före avtalsperiodens utgång. Även om avtalen sägs upp, tillämpas bestämmelserna i avtalen också under avtalsförhandlingarna genom s.k. efterverkan.

Förhandlingarna förs i huvudförhandlingsgruppen och i flera underarbetsgrupper, exempelvis avtalsspecifika förhandlingsgrupper. Huvudförhandlingsgruppen drar upp riktlinjer för allmänna frågor och fastställer till exempel den allmänna nivån på löneförhöjningarna.

Förhållandet mellan avtalen inom kommunsektorn är sådant att det i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet avtalas om vissa allmänna anställningsvillkor inom kommunsektorn, såsom semester och sjukledighet. Dessa bestämmelser tillämpas också inom de andra avtalsområdena.

Motsvarande avtal inom välfärdssektorn är det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn VÄLKA. VÄLKA innehåller anställningsvillkor som tillämpas på alla som arbetar inom välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

Kollektivavtalen har efterverkningar

Tjänste- och arbetskollektivavtalen har efterverkningar även efter det att de har upphört att gälla. Huvudavtalsorganisationerna säger nästan utan undantag upp alla kollektivavtal skriftligen minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Bestämmelserna i avtalen iakttas trots att de sagts upp till dess att förhandlingsparterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om de nya avtalen har avslutats eller någon av avtalsparterna skriftligen meddelar att parten anser att de avslutats.

Fredsplikten upphör i avtalslöst tillstånd

Tjänste- och arbetskollektivavtalens bestämmelser om plikten att iaktta arbetsfred gäller under avtalsperioden. När avtalen upphör att gälla börjar ett s.k. avtalslöst tillstånd, då det inte längre finns någon fredsplikt. Det betyder att arbetskonflikter är möjliga.

De vanligaste konfliktåtgärderna är förbud mot övertid och skiftbyte samt strejk. Strejkvarslen, som också lämnas till KT, anger när strejken kommer att bryta ut. Vid samhällsfarliga strejker har man i allmänhet fyra veckor på sig att förbereda sig inför strejken.