Huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn med anslutande protokoll samt tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027

Huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn tillämpas från 11.11.2022

KT, JAU och FOSU avtalade i juni om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn 2022–2025. Utöver kommunerna och samkommunerna tillämpas tjänste- och arbetskollektivavtalen på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår till välfärdsområdena genom överlåtelse av rörelse 1.1.2023 samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer från och med 1.5.2022 och även på den personal som de anställt tidigare.

Se närmare i cirkulär 5–13/2022.

I detta cirkulär behandlas:

• huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn med anslutande protokoll
• tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027

Det kommunala huvudavtalet upphör 10.11.2022

Det kommunala huvudavtalet som ingicks 13.1.1993 har sagts upp att upphöra 10.11.2022. Det kommunala huvudavtal som gäller för närvarande iakttas och bestämmelserna i huvudavtalet gäller alla huvudavtalsorganisationer. Till exempel är § 7–12 i huvudavtalet (förhandlingsförfarande i frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser) i kraft.

Det nya huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn träder i kraft 11.11.2022. Huvudavtalet har ingåtts mellan KT, JAU rf och FOSU rf. SOTE rf omfattas inte längre av huvudavtalet från 11.11.2022 och förlorar då sin ställning som huvudavtalspart inom kommun- och välfärdssektorn, om inte en uppgörelse nås i frågan före det. Information om detta ges vid behov senare.

Lokala avtal för dem som inte omfattas av arbetsfred

Med ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man avvika från bestämmelserna i ett gällande riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal, om det finns en grundad anledning som baserar sig på lokala särförhållanden (§ 13 i huvudavtalet). Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal kan för närvarande ingås endast med FOSU rf och JAU rf, eftersom tjänste- och arbetskollektivavtal har ingåtts endast med dem.

För närvarande finns det ingen arbetsfred i fråga om SOTE rf, dvs. det är fråga om ett s.k. avtalslöst tillstånd. Därför kan nya lokala tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller medlemmarna i SOTE rf inte ingås eller gamla avtal uppdateras. De gällande lokala avtalen fortsätter som sådana.

När lokala avtal ingås med FOSU rf och JAU rf inom tillämpningsområdet för sådana tjänste- och arbetskollektivavtal vars tillämpningsområde omfattar medlemmar i SOTE rf (AKTA, SH-avtalet, TS), kan arbetsgivaren överväga om det är möjligt att iaktta samma lokala villkor för hela personalen, om tillämpningsområdet inte har begränsats. Om det i ett lokalt avtal har avtalats om bättre villkor än i ett tjänste- och arbetskollektivavtal, är det möjligt att tillämpa villkoret på alla (opartiskt bemötande).

Om det är fråga om ett ärende som arbetsgivaren kan besluta om också ensidigt, behöver man inte ingå ett lokalt avtal. Om arbetsgivaren fattar ett ensidigt beslut, är det viktigt att det när beslutet fattas klart och tydligt bestäms hur länge en viss förmån gäller. På så sätt kan man undvika att det senare uppstår oklarheter om huruvida förmånen har utgjort ett permanent anställningsvillkor eller inte för de anställda i arbetsavtalsförhållande.

Innehållet i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn

Det nya huvudavtalet motsvarar till innehållet till stor del det gällande kommunala huvudavtalet.

Bestämmelsen om tillämpningsområdet (§ 1) har uppdaterats. Det nya huvudavtalet gäller utöver kommunsektorn (kommuner, samkommuner) också den nya välfärdssektorn (välfärdsområden, välfärdssammanslutningar). Huvudavtalet har också uppdaterats så att det terminologiskt motsvarar den nya situationen. Bland annat har den reviderade terminologin i KT-lagen och tjänste- och arbetskollektivavtalslagarna ändrats. I § 4 anges de nya tjänste- och kollektivavtalen på central nivå. En del av avtalen träder i kraft senare enligt det anslutande protokollet. 

Avtalen för kommunerna och samkommunerna består av:

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska personal (TS)
• Arbetskollektivavtal för kommunsektorns timavlönade personal (TIM-AKA)

Vad gäller tekniska sektorn, se § 7 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.

Avtalen för välfärdsområdena och välfärdsområdessammanslutningarna består av:

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdsområdena (VÄLKA), se även § 2 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.
• Arbets- och tjänstekollektivavtal för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA)

Tillämpningsanvisningen för § 8 (lokala avtal) har uppdaterats så att den motsvarar den reviderade lagstiftningen.

En tjänsteinnehavare får inte söka ändring genom besvär i ett myndighetsbeslut som avses i 29 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal och inte heller i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal eller lämna ärendet till avgörande genom en begäran om omprövning eller som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra ärendet hos Arbetsdomstolen. Det som föreskrivs ovan i detta moment tillämpas endast på en tjänsteinnehavare som är medlem i en sådan tjänsteinnehavarförening eller en underförening till den som har rätt att anhängiggöra saken vid Arbetsdomstolen.

Vissa frågor med anknytning till huvudavtalet

I avtalsuppgörelsen ingår också ett tjänste- och arbetskollektivavtal genom vilket parterna har avtalat om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet. I avtalet förtydligas bland annat övergångsperioden för kommun- och välfärdssektorn.

I avtalet konstateras att det som sägs om kommuner och samkommuner i arbets- och tjänstekollektivavtalen också gäller välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Dessutom konstateras att Helsingfors stad iakttar arbets- och tjänstekollektivavtalen för både kommun- och välfärdssektorn. Välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS-sammanslutningen) iakttar endast arbets- och tjänstekollektivavtalen för välfärdssektorn.

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna iakttar det kommunala SH-avtalet och läkaravtalet under avtalens giltighetstid. Avtalen tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår genom överlåtelse av rörelse samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer före och efter överlåtelsen av rörelsen. Avtalen tillämpas också på den personal som redan nu är anställd inom välfärdsområdena.

Arbets- och tjänstekollektivavtalen har normal efterverkan.

De riksomfattande förhandlingarna om ett allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdsområdena (VÄLKA) inleds utan dröjsmål. VÄLKA träder i kraft 1.1.2023. Om enighet inte nås i förhandlingarna senast 30.11.2022, tillämpas AKTA och TS på de löntagare som omfattas av tillämpningsområdet för VÄLKA till slutet av avtalsperioden, om inte annat avtalas på riksnivå.

Parterna har dessutom konstaterat att det är ändamålsenligt att komma överens om det nya lönesystemet för VÄLKA senast 29.2.2024 för att bestämmelserna ska kunna tillämpas på den personal som omfattas av VÄLKA från 1.3.2024.

Den personal inom brand- och räddningsväsendet, den sjukhustekniska personal och den övriga personal som omfattas av avtalet för tekniska sektorn och som 1.1.2023 övergår i anställning hos välfärdsområdena överförs till tillämpningsområdet för VÄLKA.

Personalen överförs dock till VÄLKA först då avtalet träder i kraft.

Förtroendemannasystemet i välfärdsområdena och välfärdsområdessammanslutningarna

Ett lokalt avtal om antalet förtroendemän och deras tidsanvändning ska ingås för varje välfärdsområde och välfärdssammanslutning (jfr AKTA kap. VII § 13). Det lokala avtalet ska ingås senast 31.1.2023. Det är ändamålsenligt att granska det lokala avtalet under 2023, när antalet personer som förtroendemännen representerar har preciserats.

Antalet huvudförtroendemän:
Huvudavtalsorganisationen ska tillsätta huvudförtroendemän och förtroendemän för respektive välfärdsområde i enlighet med det lokala avtal som ingås. Om inget lokalt avtal ingås inom utsatt tid, får huvudavtalsorganisationen tillsätta en huvudförtroendeman för välfärdsområdet. Det s.k. Lonka-avtalet (cirkulär 7/2014) som avtalades för kommunsektorn 2014 garanterar i praktiken två huvudförtroendemän per huvudavtalsorganisation. Ett lokalt avtal har dock företräde framför Lonka-avtalet.

En huvudförtroendemans regelbundna befrielse från arbetet är i genomsnitt en arbetsdag i veckan per 120 anställda som förtroendemannen representerar. Fram till slutet av avtalsperioden gäller befrielsen dock per 105 anställda. För tidsanvändningen gäller i övrigt AKTA kap. VII § 8 (t.ex. rekommendationen i § 8 mom. 5). Till övriga delar iakttas bestämmelserna i AKTA kap. VII (se dock § 2 i det tjänste- och arbetskollektivavtal som bifogas huvudavtalet).

Välfärdsområdet och bolag som det äger (medlemmar i KT:s företagssektion) kan ha gemensamma huvudförtroendemän och förtroendemän. Förutsättningarna är att välfärdsområdet och bolaget har avtalat om arrangemanget och att den berörda huvud-avtalsorganisationen eller en underförening till den utser en gemensam huvudförtroendeman och/eller förtroendeman för välfärdsområdet och bolaget enligt det nämnda avtalet.

Det som avses med välfärdsområde i denna paragraf gäller också sådana bolag som avses ovan.

Vad gäller lokala avtal/SOTE rf:s ställning, se det som sagts tidigare i detta cirkulär. Närmare anvisningar om detta ges senare.

Kommunerna och samkommunerna

SH-avtalet och läkaravtalet gäller i kommunsektorn till slutet av avtalsperioden. Efter detta tillämpas avtalen inte inom kommunsektorn.

Av de löntagare som nu omfattas av läkaravtalet kommer veterinärerna att bli kvar i kommunsektorn. På veterinärerna tillämpas alltså läkaravtalet till slutet av avtalsperioden (30.4.2025). Även enskilda löntagare som arbetar inom kommunsektorn kan omfattas av SH-avtalet under denna avtalsperiod.

Riksomfattande arbetsgrupper för kommunsektorn

I en riksomfattande arbetsgrupp förhandlas om att slå ihop eller slopa avtal som gäller tekniska sektorn. Slutresultatet kan innebära överföringar mellan TS, TIM-AKA och AKTA. Målet är att det i kommunsektorn ska finnas endast ett avtal för tekniska sektorn. Arbetsgruppens mandattid löper till slutet avtalsperioden. Förhandlingsresultatet kan innehålla övergångsperioder.

De riksomfattande förhandlingsgrupperna för småbarnspedagogiken i AKTA och den s.k. samarbetsgruppen fortsätter. Gruppernas uppdrag fortsätter i enlighet med vad som överenskommits i juni 2020.

Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027

Den förlikningsnämnd som tillsatts för att lösa arbetstvisten lade fram ett förslag till ett femårigt utvecklingsprogram för kommun- och välfärdssektorn. Parterna KT, FOSU och JAU har godkänt programmet som en del av avtalsuppgörelsen. Parterna godkände programmet i dess helhet med en precisering om att parterna kan avtala om en centraliserad fördelning av en lokal justeringspott inom respektive kollektivavtal.

Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är att utveckla lönerna och lönesystemen. Det också möjligt att utveckla ett nytt lönesystem när de nya välfärdsområdena inleder verksamheten. Även lönesystemet i kommunsektorn bör utvecklas.

Målet för utvecklingsprogrammet är att inom kommun- och välfärdssektorn förbättra arbetsplatsernas konkurrenskraft, tillgången till arbetskraft, arbetslivskvaliteten och resultaten i serviceproduktionen. Det är meningen att lönesystemen ska ändras så att det kunnande och det ansvar som behövs i arbetet samt belöningen av enskilda anställda för goda arbetsprestationer blir bättre än för närvarande. Även annan individuell och gruppspecifik belöning samt prestationslönesystemen är föremål för utveckling.

Lönesystemen utvecklas inom respektive arbets- och tjänstekollektivavtal

I bilaga 19 till AKTA 2022–2025 har avtalsparterna kommit överens om nya simulerings- och försöksbestämmelser. I bestämmelserna ersätts arbetsvärderingssystemet med en s.k. nivålönemodell. I det första skedet är det möjligt att inom ramen för AKTA pröva nivålönemodellen med stöd av ett lokalt avtal.

Förhandlingar om en nivålönemodell förs också i fråga om UKTA Del G (småbarnspedagogik). Även för de andra arbets- och tjänstekollektivavtalen inom kommunsektorn utvecklas lönesystemen. 

Förhandlingar om ett lönesystem för välfärdsområdena förs i fråga om SH-avtalet, läkaravtalet och det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn (VÄLKA).

Parterna har kommit överens om riksomfattande tidtabeller för utvecklingsåtgärderna samt om att återkomma till deras konsekvenser för den lokala lönepolitiken och lönesystemen i ett senare skede.

Den första lokala justeringspotten fördelas i juni 2023

Beloppet av den justeringspott som fördelas enligt arbets- och tjänstekollektivavtal i juni 2023 är 1,2 procent av lönesumman för avtalet i fråga. Den första potten kan användas bland annat för de grunder som hänför sig till tillgången på arbetskraft (den uppgiftsbaserade lönen och det individuella tillägget).

Vad gäller användningen av justeringspotten tillämpas samma förfaranden som i allmänhet. I fråga om lokala justeringspotter inom alla avtalsområden som omfattas av utvecklingsprogrammet förhandlas med företrädare för ifrågavarande huvudavtalsorganisationer eller avtalsslutande organisationer (TIM-AKA) för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av ifrågavarande justeringspott enligt de preciseringar och begränsningar som framgår av detta avtal.

Information om potternas användningsändamål och koppling till reformen av lönesystemet ges i takt med att förhandlingarna framskrider. De avtalsspecifika lokala justeringspotter som ingår i utvecklingsprogrammet kan ännu inte användas lokalt, eftersom de riksomfattande avtalsparterna kan använda någon av de avtalsspecifika potterna helt eller delvis centraliserat.

De förhandlingsklausuler om lokala justeringspotter som ingår i sektoravtalen gäller på det sätt som framgår av underteckningsprotokollen (t.ex. AKTA 2022–2025).

Utvecklingsprogrammets giltighet

Tjänste- och arbetskollektivavtalet om utvecklingsprogrammet gäller till 31.12.2027. Avtalet kan dock på riksnivå sägas upp att upphöra 31.5.2025. Efter detta datum kan avtalet sägas upp i slutet av maj varje kalenderår.

KT, FOSU och JAU har nått samförstånd om innehållet i detta cirkulär.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Markku Jalonen, verkställande direktör

Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef

Bilagor
1. Huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn
2. Tjänste- och arbetskollektivavtal om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet
3. Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027