Allvarlig brist på vårdpersonal, läkare och socialarbetare i välfärdsområdena

Det råder allvarlig brist på kompetenta personer i välfärdsområdena. Relativt sett råder det störst brist på yrkesfolk med universitetsutbildning: socialarbetare, läkare, talterapeuter och psykologer. 

Detta framgår av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s färska enkät som utredde obesatta befattningar i välfärdsområdena under en dag i oktober 2023.

Bristen på socialarbetare inom barnskyddet är särskilt svår då nästan var femte befattning var obesatt i oktober. Oroväckande är också talterapeuternas och psykologernas situation då var sjätte respektive var sjunde befattning var obesatt.

Enkäten besvarades av cirka hälften av välfärdsområdena. Resultatet bekräftar lägesbilden av den allvarliga personalbristen som påverkar social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet.

– Det har länge varit personalbrist inom social- och hälsovårdstjänsterna. Orsaken till bristen på arbetskraft är att det inte utbildas tillräckligt med yrkesfolk i förhållande till efterfrågan på tjänster, säger KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho.

Kvantitativt störst brist på sjukskötare och närvårdare

Kvantitativt finns det flest obesatta befattningar för sjukskötare och närvårdare. I oktober uppskattades det i välfärdsområdena finnas närmare 2 200 befattningar för sjukskötare och 2 400 befattningar för närvårdare som inte var besatta, vilket är en stor utmaning för serviceproduktionen.

– Det bör noteras att privata serviceproducenter ansvarar för en stor del av tjänsterna för äldre. Därför syns inte bristen på vårdpersonal fullt ut i den här enkäten, säger Juho Ruskoaho.

Till exempel Social- och hälsovårdsministeriet kom fram till betydligt högre siffror i sin landsomfattande bedömning 2022.

Bristen på läkare är fortfarande svår

Det rapporterades om läkarbrist både inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Cirka var åttonde befattning var obesatt. Det råder även brist på tandläkare, särskilt inom primärvården.

År 2022 arbetade cirka 14 500 läkare vid hälsocentraler och sjukhus i kommuner och samkommuner.

– Om nästan var åttonde saknas innebär det en brist på cirka 1 600–1 700 läkare i välfärdsområdena. Bristen har konsekvent förvärrats från år till år, vilket också framgår av de väldigt höga kostnaderna för hyrläkare, säger Juho Ruskoaho.

KT har redan i flera år betonat behovet av effektfulla åtgärder för att lindra personalbristen. Lösningar på detta är bland annat att öka arbetskraftsinvandringen inom områden med brist på personal. Dessutom är det viktigt  att bedöma möjligheterna att styra de anställdas arbetstid mer till klientarbete och mindre till administrativa uppgifter.

KT:s utredning: 

• KT frågade välfärdsområdena om läget med deras obesatta befattningar under en dag (4.10.2023). 
• KT samlade separat in uppgifter om läkare och tandläkare enligt specialitet inom primärvården och den specialiserade sjukvården samt om andra stora personalgrupper.
• Totalt 13 välfärdsområden svarade på den enkät som gällde andra än läkare och tandläkare. Enkäten representerar cirka 45 procent av hela personalen inom välfärdsområdena.
•  Enkäten som gäller läkare besvarades av 17 välfärdsområden, men en del av dem rapporterade endast om läget inom den specialiserade sjukvården. Några stora välfärdsområden svarade inte på enkäten.
• Inom primärvården omfattar enkäten uppskattningsvis cirka 60 procent av personalen och inom den specialiserade sjukvården cirka 50 procent.