Välfärdsområdena har lyckats förnya sin verksamhet – vård snabbare än tidigare inom primärvården

Välfärdsområdena har i allt högre grad satsat på primärvården i enlighet med social- och hälsovårdsreformens mål. De har även lyckats trygga de lagstadgade tjänster som deras invånare behöver trots pågående förändringsprogram som ska balansera verksamheten och ekonomin.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvärderar årligen ordnandet av social- och hälsovården på riksnivå och enligt välfärdsområde. Enligt THL:s senaste utvärdering har man år 2024 fått snabbare vård inom primärvården än tidigare och till exempel tillgången till mentalvårdstjänster har förbättrats.

Problemen med tillgången till vård inom primärvården har lösts bland annat genom digitala lösningar och multiprofessionella team. Inom mentalvården har tjänster med låg tröskel och nya verksamhetsmodeller införts.

THL rekommenderar att välfärdsområdena fortsätter stärka basservicen genom att förtydliga arbetsfördelningen inom primärvården och den specialiserade sjukvården samt genom att samordna deras tjänster. 

Personalbrist försvårar tillhandahållandet av tjänster

Välfärdsområdena har målmedvetet arbetat för att förbättra arbetsplatsernas attraktions- och kvarhållningskraft. Bristen på yrkesutbildad personal är dock fortfarande så stor på många håll att den försvårar tillhandahållandet av tjänster. 

Många välfärdsområden har varit tvungna att köpa tjänster till ett högt pris och använda hyrd arbetskraft för att tillhandahålla lagstadgade tjänster.

Personalbristen är en faktor som har påskyndat centraliseringen av tjänsterna och utvecklingen av digitala och mobila tjänster.

Välfärdsområdena behöver mer tid för att balansera sin ekonomi

Reformen av välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster inverkar på kostnaderna med fördröjning.

Enligt THL är en balansering av ekonomin före utgången av 2026 ett realistiskt mål endast för ett fåtal välfärdsområden. Enligt bokslutsprognoserna ökar välfärdsområdenas sammanlagda underskott 2024 till över 1,4 miljarder euro. Detta innebär att underskottet från början av 2023 uppgår till 2,7 miljarder euro. 

Välfärdsområdena behöver mer tid för att balansera ekonomin. Även om välfärdsområdenas ekonomi är i svårigheter ger deras reformarbete goda förutsättningar för att utveckla verksamheten och tjänsterna.

THL utvärderar årligen ordnandet av social- och hälsovården på riksnivå, enligt samarbetsområde och välfärdsområde. Till de områden som utvärderas hör de 21 välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. THL publicerar samtidigt den riksomfattande expertbedömningen och bedömningarna enligt välfärdsområde. 

Mer på webben

• Riksomfattande och regionala utvärderingsrapporter om social- och hälsovården på THL:s webbsida >