De första forskningsresultaten om välbefinnandet i arbetet i välfärdsområdena visar inga stora förändringar
Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.
I ledningen av välfärdsområdena är det viktigt att vara uppmärksam på arbetstagarnas återhämtning och stödjandet av arbetsförmågan.
På arbetsplatserna behövs metoder för att upprätthålla arbetsförmågan och stödja återhämtningen från arbetet redan under arbetsdagen.
Sådana metoder är till exempel ergonomisk arbetsskiftsplanering och skälig arbetstid samt att värna om arbetets resursfaktorer såsom den psykologiska tryggheten i arbetsgemenskapen och ett gott chefsarbete.
Involvera arbetstagarna i planeringen av förändringar
En god nyhet är att till exempel arbetets resursfaktorer inte verkar ha försvagats vid övergången till välfärdsområdena. Samarbetet och arbetsgemenskaperna är fortfarande en betydande resurs i social- och hälsovårdsarbetet, och den goda nivå som tidigare uppnåtts har bibehållits oförändrad.
Personalens bedömning av närledarskapet inom sektorn är också mycket positiv: Tre av fyra upplever att chefens sätt att agera är rättvist. Från början av millennieskiftet är ökningen över 10 procentenheter. Belastningen har minskat något från coronatidens toppår, även om den fortfarande är hög.
Överlag upplevde arbetstagarna att deras arbete har förändrats rätt lite trots reformen. Å andra sidan är vi bara i inledningsskedet av förändringen. En av forskarnas rekommendationer är att involvera arbetstagarna bättre i planeringen av förändringen.
Undersökningarna visar att särskilt unga arbetstagare behöver stöd. De återhämtar sig sämst från arbetet, även om de upplever mindre arbetsstress än andra åldersgrupper. De färdigheter som behövs för att återhämta sig från arbetet och upprätthålla arbetsförmågan är en del av gott yrkeskunnande, och det vore viktigt att de övas redan under studietiden. Också på fritiden är det viktigt att vinnlägga sig om metoder för återhämtning från arbetet och ett hälsobeteende som stöder arbetsförmågan.
Forskarna sökte efter faktorer som kunde ha ett samband med den nedsatta arbetsförmågan hos arbetstagare under 30 år. Till exempel arbetsbelastning verkar inte vara en utlösande faktor, men kan eventuellt senare vara en accelererande faktor. Forskningen visade att arbetsförmågan under de senaste åren har sjunkit i samma takt som människors övervikt ökat. En orsak till detta kan vara minskad vardagsmotion.
För ledning av arbetsförmågan behövs information
Välbefinnandet i arbetet och arbetsförmågan kan bäst stödjas genom kunskapsbaserad och planmässig strategisk ledning. En kunskapsbaserad ledning av välbefinnandet i arbetet är viktig för att stödåtgärderna ska kunna inriktas på rätt saker och grupper på ett verkningsfullt sätt.
I arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? (Hur står det till?) för år 2023 skilde sig situationen för personer i chefsställning och för arbetstagare avsevärt mätt med många olika mått. Välbefinnandet i arbetet kan alltså inte utvecklas enbart utifrån ledningens eller de närmaste chefernas personliga erfarenhet.
Arbetshälsoinstitutets lägesöversikt över välfärdsområdenas första verksamhetsår baserar sig på undersökningen Mitä kuuluu? och den omfattande långtidsundersökningen Arbetshälsan inom välfärdsområdena.
I enkätundersökningarna 2023 deltog närmare 68 400 arbetstagare (svarsprocent 55).
De ger välfärdsområdena information som också de deltagande organisationerna själva kan utnyttja i ledningen av välbefinnandet i arbetet.
Mer på webben
