Suomeksi
Nyhet

Finländarnas välbefinnande i arbetet går mot det bättre

Nedgången i finländarnas välbefinnande i arbetet som började under coronapandemin har inte fortsatt under det senaste halvåret, visar Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Hur mår Finland

Ihmisiä liikkumassa eri suuntiin

Finländarna har i genomsnitt klart mer resurser än belastande krav i sitt arbete. Resurser i arbetet är till exempel rättvis behandling, självständighet och kompetenskänsla. Resurserna och kraven har i regel inte förändrats sedan ett halvår tillbaka. Därför är också välbefinnandet i arbetet oförändrat.

Det försämrade välbefinnandet i arbetet som började med pandemin har avstannat på befolkningsnivå och en positiv förändring verkar framför allt gälla högre tjänstemän. De har mer positiva resurser i sitt arbete än andra.

Hos äldre åldersgrupper är välbefinnandet i arbetet bättre än hos unga enligt alla indikatorer. Arbetsengagemanget är också bättre hos äldre arbetstagare än yngre.

– Också andra undersökningar visar att välbefinnandet i arbetet har förbättrats i de flesta personalgrupper under de senaste åren, kanske med undantag av unga arbetstagare, säger Niilo Hakonen, ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling vid KT.



Cheferna upplever starkt arbetsengagemang

Cheferna har mer resurser i sitt arbete än de i arbetstagarställning. Av cheferna upplever nästan 60 procent ett starkt arbetsengagemang och endast ett fåtal av dem blir uttråkade i sitt arbete. Ändå har arbetsutmattningen bland direktörer och chefer ökat och är nu nästan lika vanlig som bland arbetstagarna.

På befolkningsnivå har förekomsten av utbrändhet varit oförändrad jämfört med situationen för ett halvt år sedan och är fortfarande vanligare än före coronapandemin. En åtminstone förhöjd risk för utbrändhet gäller nu var fjärde arbetstagare medan den före coronapandemin gällde var femte. Även möjligheterna att lära sig i arbetet har försvagats något.



Överraskande goda erfarenheter av distansarbete

Personal som arbetat på distans gav positiva bedömningar av sitt arbete. De bedömde till exempel att arbetsmängden är lämplig och berättade att de behandlats rättvist i sitt arbete. De negativa effekterna av distansarbete som tidigare framkommit mycket konsekvent i olika forskningsmaterial framkom inte i den här undersökningen.

Distansarbetet hade inte längre något samband med till exempel större tristess eller ensamhet i arbetet, vilket kan bero på att man anpassat sig till distansarbetet och hittat ny fungerande praxis.

– Inom kommun- och välfärdssektorn är största delen av distansarbetet i själva verket hybridarbete, där personalen också träffas, vilket ytterligare kan förbättra resultatet, säger Niilo Hakonen.

Undersökningsprojektet Hur mår Finland? producerar också information om hur välbefinnandet i arbetet har utvecklats de senaste åren. Enkätdeltagarna är 18–65-åriga finländare i arbetslivet. Den här gången granskades förändringarna i finländarnas välbefinnande i arbetet från slutet av 2019 till slutet av 2024.

Läs om Hur mår Finland-undersökningen på Arbetshälsoinstitutets webbplats>