Ett bättre arbetsliv genom långsiktig utveckling
Arbetshälsoinstitutets undersökningar Kommun 10 och Mitä Kuuluu? är riktgivande för utvecklingen av arbetslivet. Inom kommunerna och välfärdsområdena lönar det sig nu att stödja återhämtning från arbetet och ungas ork. Forskningsresultaten visar också att långsiktig utveckling har gett goda resultat inom ledarskap, och att det lönar sig att fortsätta med detta.
Coronaårens belastning syns i resultaten från undersökningen Kommun 10 från 2022, vilket är förståeligt med tanke på de exceptionella tiderna. Arbetets resursfaktorer har dock redan stärkts, och bland annat arbetsgemenskaperna och ledningen fungerar bättre än tidigare. Stämningen på arbetsplatsen har förbättrats jämfört med den för två år sedan, trots att arbetsengagemanget har sjunkit något.
Arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? visar i sin tur att långsiktig och kunskapsbaserad utveckling av arbetshälsan ger resultat, och att coachande ledarskap har blivit allt vanligare inom social- och hälsovårdsbranschen.
Enligt Arbetshälsoinstitutet TTL:s generaldirektör Antti Koivula är det viktigt att förstå vad som händer i kommuner och välfärdsområden för att arbetslivet ska kunna utvecklas. – Det finns inga sådana problem som folk inte skulle kunna lösa som ett team.
Utveckling av arbetshälsan förbättrar arbetsplatsens attraktionskraft
Båda undersökningarna visar en positiv utveckling enligt flera mätare, men också områden som behöver utvecklas. Det är allt viktigare att se till att arbetshälsa och omsorg för personal integreras i utvecklingsarbetet. Både en förbättring av arbetshälsan och möjligheten att delta i utvecklingsarbetet bidrar till arbetsplatsens attraktions- och kvarhållningskraft.
Försämrad återhämtning från arbetsdagens bördor och minskad arbetsförmåga är risker som kan minskas genom god arbetsplatspraxis, även om också individuella levnadsvanor spelar en roll. TTL:s forskningsprofessor Jaana Laitinen, som ansvarar för undersökningen "Mitä kuuluu?", påminner om att det inte räcker att bara förbättra till exempel chefsarbetet, utan det behövs mer än så för att arbetsförmågan ska höjas.
Enligt generaldirektör Koivula borde man satsa på kompetens, teknologi och förtroendekapital för att utveckla arbetslivet. Det behövs till exempel kunskap om hur man kan ta hand om sin egen arbetsförmåga.
Coachande ledarskap fungerar
Båda undersökningarna visar att arbetet med de närmaste cheferna har förbättrats överlag på arbetsplatser i kommunerna och välfärdsområdena.
Figur 1. Jag får stöd i arbetet av min närmaste chef. Källa: Arbetshälsoinstitutet, undersökningen Kommun 10.
Figur 2. Den närmaste chefen upplevs agera rättvist. Källa: Arbetshälsoinstitutet, undersökningen Kommun 10.
De närmaste cheferna får positiv feedback om det coachande ledarskapet, där nära växelverkan och uppmuntran ingår. Coachande ledarskap stärker också arbetsengagemanget och trivseln på arbetsplatsen.
Figur 3, 4 och 5. I undersökningen Kommun 10 mäts tillfredsställelsen med coachande ledarskap med tre mått. Källa: Arbetshälsoinstitutet.
Det lönar sig att fortsätta utveckla chefsarbetet och stärka chefernas kompetens inom ledning av arbetshälsan.
Unga behöver mer stöd
Unga utmärker sig fortfarande i undersökningar som en grupp som behöver särskilt stöd, trots att deras arbetshälsa har utvecklats till det bättre.
Enligt till exempel undersökningen Kommun 10 har arbetsstressen hos personer under 30 år minskat, men åldersklassen är ändå den som upplever mest arbetsstress. Även de ungas depressions- och ångestsymptom är oroväckande. Ju yngre en arbetstagare är, desto svagare är återhämtningen från arbetet.
Å andra sidan är de yngsta arbetstagarna också de som är mest tillfreds med sina arbetsgemenskaper och närmaste chefer. Enligt Jenni Ervasti, ledande forskare vid TTL, innebär detta att det behövs stöd särskilt för återhämtningen.
Mer på webben
