Mot bättre arbetsfördelning Förändringar! i uppgifter och arbetsfördelningar inom hälso- och sjukvården

I temanumret om ledningens välbefinnande i arbetet berättar rekryterings- och arbetshälsodirektör Niina Herttuala och kommundirektör Johanna Mäkelä om hur de sköter sin arbetshälsa och hur också cheferna behöver stöd för att orka i arbetet.

Arbetshälsoinstitutet har publicerat två nya verktyg för att utveckla ledningen av arbetsförmågan och stödja arbetstagarnas återhämtning inom social- och hälsovårdssektorn. Båda verktygen är gratis tillgängliga för arbetsplatserna.

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.

Arbetshälsoinstitutets undersökningar Kommun 10 och Mitä Kuuluu? är riktgivande för utvecklingen av arbetslivet. Inom kommunerna och välfärdsområdena lönar det sig nu att stödja återhämtning från arbetet och ungas ork. Forskningsresultaten visar också att långsiktig utveckling har gett goda resultat inom ledarskap, och att det lönar sig att fortsätta med detta.

År 2019, innan coronapandemin, var de kommunalt anställda frånvarande på grund av egen sjukdom i genomsnitt 16,5 dagar. År 2020 och 2021 var antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt 16,7.

Cheferna inom social- och hälsovårdssektorn utför ett gott arbete under krävande förhållanden. Arbetshälsoinstitutet har till deras stöd sammanställt förfaranden för att stärka de anställdas välbefinnande och öka sektorns attraktionskraft.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har gett en ny rekommendation för utarbetande av personalrapporter. I den rekommenderas att de kommunala arbetsgivarna tar i bruk fem riksomfattande, gemensamma nyckeltal för uppföljningen av personaluppgifterna från början av 2022. Publikationen kommer senare att ges ut också på svenska.

Resultaten av rektorsbarometern visar att vårens coronapandemi och den osäkerhet som fortsatt under hösten har satt rektorernas ork på prov. Genom att omorganisera skolornas ledningsstruktur och genom så kallat delat ledarskap kan situationen förbättras.

Kommunernas basservice genomgår en omvälvning i och med förändringen i befolkningens åldersstruktur, den sjuknande nativiteten, ökningen i kostnaderna, den regionala differentieringen och urbaniseringen. Kommunerna skiljer sig avsevärt från varandra i fråga om storlek, förhållanden och befolkningsstruktur, och dessa skillnader växer. I basservicen återspeglas detta som splittring.