En skärpning av inkomstgränserna vid invandring skulle förvärra bristen på arbetskraft
Den allvarliga bristen på arbetskraft inom många sektorer begränsar produktionen av lagstadgade välfärdstjänster. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att förslagen om högre inkomstgränser än tidigare, genom vilka man skulle begränsa arbetskraftsinvandringen, är mycket oroande.
![](/sites/default/files/styles/large_uncropped/public/media/image/maahanmuutto.jpg?itok=8M_xAE5r)
Arbetskraftsinvandringen bör inte begränsas genom nya hinder. Inkomstgränserna vid invandring bör sättas på en sådan nivå att de möjliggör arbete också i lågavlönade uppgifter eller på deltid, anser Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.
Omkring 17 procent av alla heltidsanställda i Finland och 18 procent av arbetstagarna inom kommun- och välfärdssektorn ligger under den inkomstgräns på 2 500 euro som presenterats i offentligheten. Totallönen omfattar till exempel skifttillägg och övertidsersättningar.
Till exempel för nästan alla närvårdare, barnskötare och omsorgsassistenter blir lönen utan erfarenhets-, skift- och övertidstillägg under 2 500 euro. Nästan två av tre omsorgsassistenter tjänar med alla lönetillägg under 2 500 euro.
– En så stor höjning av inkomstgränserna i samband med arbetskraftsinvandring skulle avsevärt förvärra den redan nu allvarliga bristen på arbetskraft i kommuner och välfärdsområden. Lagstadgade välfärdstjänster skulle inte kunna produceras och den ekonomiska tillväxten skulle stagnera, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
Även små höjningar av inkomstgränsen skapar problem
KT anser att inkomstgränserna i samband med arbetskraftsinvandringen inte får höjas från de nuvarande. För närvarande är inkomstgränsen 1 331 euro brutto i månaden, vilket gör det möjligt att arbeta inom olika yrken och även att arbeta deltid.
– En betydande del av de arbetstagare som kommer från utlandet och som studerat till sjukskötare i sitt hemland arbetar först som omsorgsassistenter och senare som närvårdare i Finland i väntan på att få sin examen och kompetens erkänd i Finland. En alltför hög inkomstgräns skulle blockera denna rutt, säger KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho.
Även en inkomstgräns på 2 000 euro skulle begränsa den internationella rekryteringen och lindringen av bristen på arbetskraft. Under den gränsen hamnar till exempel 8 procent av omsorgsassistenterna och omkring var sjätte städare.
Arbets- och näringsministeriet har föreslagit en nedre gräns på 1 500 euro för bruttoinkomsten. Detta ligger under de minimilöner som fastställs i kollektivavtalen för den kommunala sektorn och hindrar inte rekryteringen av heltidsanställda. Vid deltidsarbete, till exempel vid sidan av språkstudier, kan det dock leda till svårigheter.
– Inkomstgränsen får inte utesluta möjligheten, exempelvis för sjukskötare, att komplettera sin kompetens och arbeta deltid som omsorgsassistent. Det ligger i allas intresse att minska byråkratin kring invandringen och att detta mellanskede förlöper så fort som möjligt, säger Ruskoaho.
![](/sites/default/files/styles/thumbnail_cropped/public/media/profile_pictures/RuskoJu_2.jpeg?itok=m7N15dLX)
Juho Ruskoaho
![](/sites/default/files/styles/thumbnail_cropped/public/media/profile_pictures/jalonma_3.jpeg?itok=0HhhGqJD)