En skärpning av inkomstgränserna vid invandring skulle förvärra bristen på arbetskraft
Den allvarliga bristen på arbetskraft inom många sektorer begränsar produktionen av lagstadgade välfärdstjänster. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att förslagen om högre inkomstgränser än tidigare, genom vilka man skulle begränsa arbetskraftsinvandringen, är mycket oroande.
Arbetskraftsinvandringen bör inte begränsas genom nya hinder. Inkomstgränserna vid invandring bör sättas på en sådan nivå att de möjliggör arbete också i lågavlönade uppgifter eller på deltid, anser Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.
Omkring 17 procent av alla heltidsanställda i Finland och 18 procent av arbetstagarna inom kommun- och välfärdssektorn ligger under den inkomstgräns på 2 500 euro som presenterats i offentligheten. Totallönen omfattar till exempel skifttillägg och övertidsersättningar.
Till exempel för nästan alla närvårdare, barnskötare och omsorgsassistenter blir lönen utan erfarenhets-, skift- och övertidstillägg under 2 500 euro. Nästan två av tre omsorgsassistenter tjänar med alla lönetillägg under 2 500 euro.
– En så stor höjning av inkomstgränserna i samband med arbetskraftsinvandring skulle avsevärt förvärra den redan nu allvarliga bristen på arbetskraft i kommuner och välfärdsområden. Lagstadgade välfärdstjänster skulle inte kunna produceras och den ekonomiska tillväxten skulle stagnera, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
Även små höjningar av inkomstgränsen skapar problem
KT anser att inkomstgränserna i samband med arbetskraftsinvandringen inte får höjas från de nuvarande. För närvarande är inkomstgränsen 1 331 euro brutto i månaden, vilket gör det möjligt att arbeta inom olika yrken och även att arbeta deltid.
– En betydande del av de arbetstagare som kommer från utlandet och som studerat till sjukskötare i sitt hemland arbetar först som omsorgsassistenter och senare som närvårdare i Finland i väntan på att få sin examen och kompetens erkänd i Finland. En alltför hög inkomstgräns skulle blockera denna rutt, säger KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho.
Även en inkomstgräns på 2 000 euro skulle begränsa den internationella rekryteringen och lindringen av bristen på arbetskraft. Under den gränsen hamnar till exempel 8 procent av omsorgsassistenterna och omkring var sjätte städare.
Arbets- och näringsministeriet har föreslagit en nedre gräns på 1 500 euro för bruttoinkomsten. Detta ligger under de minimilöner som fastställs i kollektivavtalen för den kommunala sektorn och hindrar inte rekryteringen av heltidsanställda. Vid deltidsarbete, till exempel vid sidan av språkstudier, kan det dock leda till svårigheter.
– Inkomstgränsen får inte utesluta möjligheten, exempelvis för sjukskötare, att komplettera sin kompetens och arbeta deltid som omsorgsassistent. Det ligger i allas intresse att minska byråkratin kring invandringen och att detta mellanskede förlöper så fort som möjligt, säger Ruskoaho.