Behovet av permitteringar har ökat kraftigt i kommunsektorn

Av dem som svarade bedömde över två tredjedelar att de kommer att tillgripa permitteringar eller avbrott i löneutbetalningen. Av dessa åtgärder är 85 procent permitteringar och 15 procent avbrott i löneutbetalningen.

KT:s enkät genomfördes denna vecka och besvarades av 250 kommuner och samkommuner. De har 350 000 anställda, vilket motsvarar 84 procent av kommunsektorns personal. Den föregående enkäten besvarades av 252 personer. De representerade knappa 70 procent av alla kommunalt anställda.

Permitteringarna och avbrotten i löneutbetalningarna beror på epidemin

81 procent av dem som svarade säger att det ökade behovet att tillgripa permitteringar främst beror på coronakrisen. Kommunerna har varit tvungna att avbryta produktionen av flera tjänster, vilket har lett till arbetsbrist i kommunsektorn.

Trycket ökar av att den kommunala ekonomin, som inte var stark från början, nu ytterligare försvagas. Fyra procent av dem som svarade motiverade åtgärderna med den svaga ekonomiska situationen som rådde före epidemin. 15 procent uppgav både epidemin och den dåliga ekonomiska situationen som orsak.

– Även om coronakrisen skulle blåsa över fort i resten av samhället så kommer den att ge upphov till långvariga, rentav mångåriga, ekonomiska konsekvenser i kommunerna”, säger Mika Juutinen, forskningschef vid KT.

Många av dem som svarade säger att beslut om permitteringar och andra åtgärder fortfarande är under beredning eller övervägs, men att inga slutliga beslut fattats om till exempel omfattningen. En del tror att de ännu klarar av våren utan att vidta åtgärder men det kan bli aktuellt på hösten.

I flera kommuner har man redan inlett samarbetsförhandlingar eller kommer att göra det snart. Enligt uppgifter som KT samlat in på annat håll har 150 kommuner eller samkommuner redan inlett samarbetsförhandlingar.

Åtgärderna berör mest personalen inom småbarnspedagogiken och undervisningen 

En dryg tredjedel av dem som hotas av permittering eller avbrott i löneutbetalningen arbetar inom småbarnspedagogiken. Var sjätte hör till undervisningspersonalen. En hel del av personalen inom kultur- och fritidsverksamheten, administration samt måltids- och renhållningstjänsten befaras bli föremål för åtgärderna. 

Också personal i undervisningens stödfunktioner såsom skolgångshandledare, eftermiddagsklubbledare, ungdomsledare, verkstadspersonal och lärare vid medborgarinstitut nämndes.

Permitteringar och avbrott i löneutbetalningen uppskattas bli mindre vanliga inom social- och hälsovården. Inom räddningsväsendet blir det inga alls.

Åtgärderna skulle i genomsnitt pågå i fyra veckor enligt de kommunala arbetsgivarnas aktuella bedömning. Men det är mycket svårt att uppskatta hur långa permitteringarna blir sist och slutligen. Utfallet beror till stor del på hur länge undantagsförhållandena fortsätter och tjänsteproduktionen ligger nere.

I många av svaren sägs det att det är svårt att permittera inom kommunsektorn. Kommunernas och samkommunernas beslut bestrids dessutom ofta.

Man söker i stor utsträckning ersättande arbete för personalen

De kommuner och samkommuner som svarat på enkäten försöker i första hand hitta andra lösningar istället för att permittera eller avbryta löneutbetalningen. Det vanligaste är att försöka hitta ersättande arbete men särskilt i små kommuner är detta svårt. Rekrytering är förbjudet och visstidsanställningar förlängs inte.

De ekonomiska konsekvenserna tros bli långvariga och sträcka sig ända till år 2022.

Siffrorna som KT samlat in grundar sig på färska bedömningar av situationen och kan därför ändras mycket fort. 

En del av permitteringarna blir kanske inte av, men å andra sidan kan de bli mycket fler än beräknat.