Coronavirusepidemin försvagar den kommunala ekonomin med över 1,8 miljarder euro
Kommunförbundet har uppdaterad sin bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin.
Kommunförbundet gjorde sin första bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin den 22 mars. Bedömningen utgick från den lägesbild som gavs av ekonomidirektörerna i de 24 största städerna. Nu har uppskattningarna från de 24 största städerna uppdaterats och i dem ingår nu också svar från städer och kommuner med över 15 000 invånare så att bedömningen omfattar sammanlagt 69 kommuner. I dessa kommuner bor 4,24 miljoner invånare, dvs. 77 procent av finländarna.
Enligt Kommunförbundets bedömning försvagar coronavirusepidemin den kommunala ekonomin med över 1,8 miljarder euro år 2020.
Merparten av försämringen, dvs. en miljard euro, beror på minskade kommunalskatteinkomster, men också samfundsskatteinkomsterna uppskattas minska med 600 miljoner euro år 2020.
De krympande avgifts- och försäljningsintäkterna beräknas försvaga den kommunala ekonomin med cirka 400 miljoner euro år 2020.
Utgifterna för städernas och kommunernas primärvård och socialtjänster uppskattas öka med cirka 300 miljoner euro. Dessutom ökar utgifterna inom den specialiserade sjukvården.
I bästa fall täcker det utlovade stödpaket cirka hälften av coronakrisens konsekvenser
De ekonomiska följderna av krisen sträcker sig flera år framåt i tiden.
Kommunförbundet kräver att staten se till att det stödpaket på minst en miljard euro som utlovats kommunerna i maj inte naggas i kanterna. I bästa fall täcker det utlovade beloppet cirka hälften av coronakrisens konsekvenser.
.Cirka en tredjedel av detta, uppskattningsvis 547 miljoner euro, beror på minskade kommunalskatteinkomster till följd av arrangemangen med uppskov av skattebetalning för företagen.
Vid ramförhandlingarna den 8 april lovade staten kompensera kommunerna med 547 miljoner euro för de uteblivna skatteinkomsterna år 2020 på grund av uppskoven med skattebetalningen. etta återkrävs dock av kommunerna år 2021, vilket innebär att det inte på längre sikt har någon effekt för att stärka den kommunala ekonomin eller permanent kompensera för förlusterna till följd av coronakrisen.
