Inga nya uppgifter för kommunerna och välfärdsområdena

Finlands nästa regering bör se till att den offentliga ekonomin är i balans, att arbetsmarknaden fungerar och att det finns tillräckligt med personal. Det säger Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT i sina mål för regeringsprogrammet.

Enligt KT bör staten till fullo stå för de ändringskostnader som social- och hälsovårdsreformen medför och för kostnaderna för löneharmoniseringen i välfärdsområdena. KT vill också se över lagstiftningen om samhällsfarliga arbetskonflikter och höja sysselsättningsgraden till 80 procent.

– Den strama ekonomin och skuldsättningen kommer att fortsätta i kommunerna och välfärdsområdena också under de kommande åren. Kostnaderna för lokalförvaltningen uppgår till 49 miljarder och cirka hälften av dem, 22,7 miljarder, har i år bestått av arbetskraftskostnader, säger utredningschef Mika Juutinen vid KT.

Staten har under årens lopp utökat de uppgifter som kommunerna ska sköta eller reglerat dem till exempel med personaldimensionering. Samtidigt har det inte nödvändigtvis getts tillräcklig finansiering för skötseln av uppgifterna eller säkerställts att det finns personal för uppgifterna.

– Nästa regerings program har stor betydelse också för arbetsmarknaden. Vårt mål är att kommunerna och välfärdsområdena inte ska få en enda ny uppgift under nästa regeringsperiod, säger verkställande direktör Markku Jalonen.

Personalbristen förvärras under de närmaste åren

Bakgrunden till KT:s mål för regeringsprogrammet är underskottet i den offentliga ekonomin, som har pågått länge. Obalansen mellan inkomster och utgifter förvärras av den senaste tidens exceptionella kriser, coronaepidemin och Rysslands attack mot Ukraina. Den sjunkande nativiteten och befolkningens stigande ålder innebär utmaningar för välfärdssamhällets grunder.

Utöver det allmänna ekonomiska läget är KT oroat över att personalen inte räcker till. I kommunerna och välfärdsområdena råder det brist på vårdpersonal, läkare och lärare inom småbarnspedagogik samt många andra yrkesutbildade.

Många yrken inom den offentliga sektorn är strikt reglerade. Nästa regering bör i synnerhet se över behörighetsvillkoren för social- och hälsovårdssektorn och småbarnspedagogiken samt personaldimensioneringen. 

Utbildningen och arbetskraftsinvandringen måste ökas och byråkratin i samband med invandringen förenklas.

– Nästa regering kan bli tvungen att fatta beslut om prioriteringar när pengarna och personalen inte räcker till för att tillhandahålla alla tjänster. Välfärdsområdena bör ges större prövningsrätt än för närvarande när det gäller vart det lönar sig att rikta personalen för att nyttan för medborgarna ska bli störst, säger chefekonom Juho Ruskoaho.

Kommunerna och välfärdsområdena hör till de största arbetsgivarna i Finland. Kommunerna och välfärdsområdena har för närvarande omkring 434 000 anställda.

• KT:s mål för regeringsprogrammet >