I budgetförhandlingarna bör tillgången på personal och kostnaderna för löneharmoniseringen tillgodoses
I budgetförhandlingarna som inleds nästa vecka bör man besluta om riktade åtgärder för att lösa personalbristen i kommunerna och välfärdsområdena. Personaldimensioneringarna bör göras flexiblare, antalet utbildningsplatser utökas och den arbetsrelaterade invandringen påskyndas. Dessutom måste man förbereda sig på kostnaderna för löneharmoniseringen i välfärdsområdena.
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT kräver att regeringen som nu förbereder sig för budgetförhandlingarna ska fatta beslut för att trygga tillgången på personal. Metoder för detta är att göra personaldimensioneringarna och behörighetsvillkoren mer flexibla, öka antalet nybörjarplatser vid utbildningar inom branscher med personalbrist samt underlätta den arbetsrelaterade invandringen.
Det behövs tiotusentals fler kompetenta och utbildade anställda inom alla branscher där kommunerna och välfärdsområdena producerar tjänster. Befolkningen åldras och behovet av vård ökar samtidigt som personalen går i pension i allt snabbare takt.
– Den skärpta regleringen, de alltför stränga behörighetsvillkoren och de olika dimensioneringarna beaktar inte den rådande personalbristen. Därför kan vissa offentliga tjänster inte tillhandahållas och medborgarna blir utan viktig service. Regeringen måste vidta snabba och riktade åtgärder för att lindra personalbristen, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
KT förutsätter också att kommunernas och välfärdsområdenas basfinansiering ligger på en tillräcklig nivå och att tillräckliga medel reserveras för år 2023 för kostnaderna som uppstår till följd av välfärdsområdesreformen.
–I välfärdsområdena kan kostnaderna för löneharmoniseringen komma att klart överstiga den förväntade nivån. Förändringen medför också betydande kostnader för datasystem, säger KT:s chefekonom Juho Ruskoaho.
Regleringen bör göras flexiblare – dimensioneringarna och behörighetsvillkoren bör ses över
På grund av personalbristen bör personaldimensioneringen inom äldreomsorgen enligt KT förbli på nuvarande nivå, det vill säga 0,6 vårdare per klient. Åtminstone bör ikraftträdandet av dimensioneringen på 0,7 vårdare skjutas upp.
Dessutom bör omsorgsassistenternas arbete räknas med i personaldimensioneringen i större utsträckning än för närvarande. De ändringar som gjordes i lagen om småbarnspedagogik år 2018 i fråga om behörighetsvillkoren för personal bör ses över helt och hållet.
– Med tanke på den rådande bristen på kompetent personal är det nödvändigt att behörighetsvillkoren för personalen samt dimensioneringarna omvärderas och görs flexiblare. Kommunerna och välfärdsområdena har den bästa sakkunskapen och kompetensen att tillhandahålla tjänster med beaktande av regionala särdrag och förhållanden, säger Juho Ruskoaho.
Utbildningsplatserna bör utökas och riktas rätt – även omställnings- och vidareutbildning behövs
De offentliga kommunala tjänsterna och välfärdstjänsterna kan inte produceras utan kompetent yrkesfolk. Antalet nybörjarplatser vid utbildningarna och finansieringen av utbildningen bör utökas. Tilläggsplatserna bör riktas till de yrken och sektorer där personalbristen är störst.
Förutom ett större antal nybörjarplatser behövs också smidig vidareutbildning och omställningsutbildning. Staten ersätter i fortsättningen arbetsgivare för kostnader för praktik inom social- och hälsovården. Medel bör reserveras för ersättningarna i budgeten, och ersättningar bör betalas inte bara till välfärdsområdena, utan också till kommunerna.
Snabb och smidig arbetsrelaterad invandring
Finland behöver arbetsrelaterad invandring och internationell kompetens. KT anser att prövningen av tillgången på arbetskraft omedelbart bör slopas i hela landet. Den arbetsrelaterade invandringen måste göras smidig och snabb. Nu är de olika tillståndsförfarandena administrativt för tunga och långsamma.
I budgetförhandlingarna bör man bereda sig på att öka språkutbildningen och säkerställa tillräckliga resurser för myndigheten Valvira, som ansvarar för tillstånden inom hälso- och sjukvården, för att påskynda legitimeringsprocessen för vårdpersonalen. Dessutom behöver utbildningsorganisationerna budgetfinansiering för vidareutbildning för personer som avlagt examina utomlands.