Den offentliga sektorns produktivitet tryggar framtiden för välfärdsstaten
Ökad produktivitet är ett centralt sätt att balansera de offentliga finanserna och trygga välfärdsstatens tjänster. Arbets- och näringsministeriet (ANM) och arbetsmarknadens centralorganisationer sammanställde gemensamma policyrekommendationer inom projektet Suomen suunta (Finlands riktning) för att trygga produktiviteten och öka arbetsinsatserna i följande regeringsprogram.
En av de viktigaste slutsatserna i projektrapporten är att förbättringen av den offentliga sektorns produktivitet har en stor betydelse för framtidens välfärdsstat, sade KT:s verkställande direktör Markku Jalonen i sitt tal på Ständerhuset.
– En förbättring av produktiviteten inom den offentliga sektorn skulle också avsevärt underlätta balanseringen av de offentliga finanserna. Finansministeriet har uppskattat att om produktiviteten enbart inom de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna ökar med 0,5 procentenheter, skulle hållbarhetsunderskottet minska med 1,7 procentenheter, säger Jalonen om resultaten.
Enligt Jalonen är det som nu behövs artificiell intelligens, digitalisering, förnyelse av personalens arbetsfördelning och utveckling av arbetslivet. På det sättet kan de högt uppskattade välfärdstjänsterna tryggas även i fortsättningen. Jalonen betonar att produktiviteten och utvecklingsarbetet i offentliga organisationer bör stödjas genom långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt.
– Inom Business Finland föreslås ett ”Public Finland” som ska stödja innovationsverksamhet i offentliga organisationer i samarbete med företag och forskningsinstitut.
– Däremot bör kommunerna och välfärdsområdena inte påföras fler skyldigheter, normer eller dimensioneringar. Även de nuvarande skyldigheterna och normerna borde bedömas i synnerhet med tanke på finansieringen och tillgången till arbetskraft, säger Jalonen.
Tillgången till arbetskraft måste säkras utöver produktiviteten
Ökad produktivitet och tillgång till kompetent arbetskraft hör nära samman. Utöver produktivitetsfrämjande åtgärder behövs därför en rad olika metoder för att förbättra tillgången till arbetskraft. I nuläget är bristen på arbetskraft störst inom den offentliga sektorn.
– Tilläggsutbildning ska riktas i synnerhet till de sektorer och områden där det finns ett behov av arbetskraft och till de individer som kan få en bättre ställning på arbetsmarknaden med hjälp av vidare utbildning. Omställnings- och vidareutbildning samt en kombination av olika examina bör breddas och bli en del av kontinuerligt lärande, säger Jalonen.
Det är absolut nödvändigt att öka den arbets- och studierelaterade invandringen. Också den befolkning med utländsk bakgrund som redan finns i landet måste styras in på arbetsmarknaden på ett effektivt sätt. Identifiering och styrkande av kompetens som förvärvats utomlands samt alternativa behörighetsstigar måste göras snabbare. Genom att etablera utbildningsvägar och digitalisera Valviras legitimeringsförfarande för uppgifter inom social- och hälsovården kunde man bli behörig betydligt snabbare än idag och med rimliga kostnader.
Policyriktlinjerna måste bygga på ANM:s, SHM:s och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma färdplan, och med hjälp av den kan man utarbeta bästa möjliga faktaunderlag för arbetskraftsbehoven.
Jalonen uppskattar arbetsmarknadsorganisationernas samarbete kring arbetet med rapporten.
– Även om den finländska arbetsmarknaden varit turbulent på sistone, har arbetsmarknadens centralorganisationer åstadkommit gemensamma policyrekommendationer för nästa regeringsprogram, säger Jalonen.
Projektet Finlands riktning
På framställning av arbetsminister Tuula Haatainen åtog sig arbetsmarknadens centralorganisationer att tillsammans med sakkunniga ta fram lösningar för att stärka produktiviteten och tillgången på arbetskraft under den kommande valperioden. Medlemmarna i samordningsgruppen, som leds av ekonomen Sixten Korkman, har varit Jarkko Eloranta (ordförande, FFC), Jyri Häkämies (verkställande direktör, Finlands näringsliv EK), Markku Jalonen (verkställande direktör, KT), Maria Löfgren (ordförande, Akava) och Antti Palola (ordförande, STTK) samt Elina Pylkkänen (understatssekreterare, ANM) och Martti Hetemäki (arbetslivsprofessor, HGSE)
KT deltog i olika beredningsgrupper och i samordningsgruppen som bestod av arbetsmarknadens centralorganisationer. De åtgärder som föreslås i projektets slutrapport har som mål att förbättra de offentliga finanserna. Åtgärderna har åtta teman: utbildning och kompetens, offentliga sektorns produktivitet, digitalisering, innovationspolicy, invandring och integration, arbetshälsa och arbetsförmåga samt förbättrad sysselsättning för befolkningsgrupper med sämre sysselsättning än genomsnittet.
