Lättade restriktioner minskade behovet av permitteringar i kommunerna

Enligt KT:s enkäter i mars och april omfattades uppskattningsvis var tionde kommunalt anställd av dessa åtgärder. Merparten av permitteringarna och avbrotten i löneutbetalningen berodde på att arbetet minskade till följd av regeringens restriktioner.

Hälften permitterar i år

Enligt den tredje enkäten som KT utförde i juni behövs det fortfarande inbesparingar i slutet av året på grund av den försämrade kommunala ekonomin. Drygt två tredjedelar (69%) av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten har fört eller ska inleda samarbetsförhandlingar i år.

I slutet av våren när coronaläget förbättrades, avbröt flera kommunala arbetsgivare sina samarbetsförhandlingar eller permitteringar. Å andra sidan har många arbetsgivare börjat fundera på sparåtgärder och börjat föra eller planera nya samarbetsförhandlingar på grund av det försämrade ekonomiska läget.

Enligt uppskattning blir över hälften (52%) av alla de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten tvungna att ta till permitteringar i år och nästan var tredje (30%) blir tvungna att avbryta löneutbetalningar.

Enligt nuvarande bedömning kommer sammanlagt nästan åtta procent, dvs. 23 000 av de som svarat, att omfattas av permitteringar och avbrott i löneutbetalningen i år. Av dessa utgör merparten (82 %) permitteringar. Bedömningen gäller hela 2020. Den omfattar också de åtgärder som genomförts i början av året.

Andra sätt än permitteringar och uppsägningar

Sett till antalet är det personalen inom småbarnspedagogiken, undervisningssektorn och kultur- och fritidssektorn som drabbats mest eller kommer att drabbas av permitteringar. Men sparåtgärder har vidtagits eller planerats inom nästan hela den kommunala sektorn. Uppsägningar undviks inte helt i år. Enligt en färsk uppskattning gäller det 750 löntagare.

De kommunala arbetsgivarna har ändå aktivt sökt andra sparmetoder för att undvika permitteringar och uppsägningar. De vanligaste metoderna är omorganisering av arbetet och effektivisering av verksamheten, frivillig ledighet utan lön samt begränsningar och andra åtgärder i fråga om rekrytering.

Drygt en tredjedel (36 %) av kommunerna och samkommunerna har redan en flerårig plan för balansering av ekonomin. Dessutom planerar 39 procent att utarbeta en sådan plan.

Epidemin har belastat den redan ansträngda ekonomin

I den snabbenkät som genomfördes i juni framgår tydligt hur coronavirusepidemin har försämrat den ekonomiska situationen inom kommunsektorn för flera framåt. Skatteinkomsterna har minskat och kostnaderna har ökat särskilt inom social- och hälsovården.

Över hälften av dem som svarade (53 %) uppskattade att de blivit tvungna att permittera på grund av avbrott i serviceverksamheten till följd av coronaläget. Den dåliga ekonomiska situationen är nu orsaken till nästan var fjärde (23 %) sparåtgärd. I den tidigare enkäten var det bara några procent som angav detta som orsak.

Det dåliga ekonomiska läget och avbrotten i serviceverksamheten på grund av coronan låg bakom en fjärdedel (24%) av permitteringarna.

Regeringens stödpaket och den nya löneuppgörelsen underlättar situationen

I kommunsektorn råder en stor osäkerhet om framtidsutsikterna. Regeringens stödpaket på 1,4 miljarder euro medför förväntade men temporära lättnader för kommunerna. Behovet av omfattande åtgärder för att balansera ekonomin är trots stödpaketet fortfarande stort inom kommunsektorn.

Respondenterna verkar till största delen vara nöjda med den nya löneuppgörelsen inom kommunsektorn enligt den allmänna linjen, även om de anser att den är dyr. Det garanterar arbetsfred som ger önskad stabilitet och förutsägbarhet för framtiden.
Enkäten som genomfördes i början av juni besvarades av 203 kommuner och samkommuner.  De har 285 800 anställda, vilket motsvarar 68 procent av kommunsektorns hela personal.