Utbildningsvolymen måste ökas och den internationella rekryteringen påskyndas

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT deltar i en gemensam arbetsgrupp för ministerierna och arbetsmarknadsparterna som tillsatts av Social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen ska söka metoder för att trygga tillräcklig tillgång till social- och hälsovårdspersonal.  I arbetsgruppen representerar KT kommunorganisationerna och välfärdsområdena. Arbetsgruppen sammanträdde första gången den 18 november.

KT förväntar sig snabba beslut och snabba åtgärder från regeringens sida. Personalbristen inom social- och hälsovården kan lösas genom prognostisering av utbildningsbehoven och med arbetskraftspolitiska medel. KT föreslår också ett antal åtgärder för att påskynda och underlätta internationell rekrytering.

KT föreslår en betydande ökning av antalet utbildningsplatser redan under 2022. Enligt Arbets- och näringsministeriets bedömning för år 2020 har bristen på kompetent arbetskraft lett till att upp till 32 000 befattningar inom social- och hälsovårdssektorn har blivit obesatta.

– Det nuvarande utbildningsutbudet räcker inte ens för att täcka dagens behov, även om nästan alla som utexamineras inom social- och hälsovården blir sysselsatta i branschen eller i fortsatta studier. Social- och hälsovårdspersonalen stannar i hög grad kvar i den egna branschen och bytet av bransch är mindre än genomsnittet. Arbetskraftsbehovet ökar på grund av pensionsavgångar och befolkningens stigande ålder, framhåller Markku Jalonen. 

Utvidgade serviceskyldigheter kräver rekrytering av mer personal

I regeringsprogrammet ingår flera skrivningar som kommer att innebära ett behov av att rekrytera mer personal till social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa gäller vårddimensioneringen, dimensioneringen inom barnskyddet, den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, minskningen av storleken på daghemsgrupperna för barn över 3 år och förkortningen av vårdgarantin till sju dagar. 

De utvidgande serviceskyldigheterna innebär ett stort behov av tilläggspersonal i en situation där det redan nu är brist på sökande för de lediga jobben. Regeringsprogrammets skrivningar innebär en avsevärd ökning av arbetskraftskostnaderna inom social- och hälsovårdstjänsterna. 

– Regeringen måste rikta finansiering till de utvidgade serviceskyldigheterna vid ramförhandlingarna våren 2022. Finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna måste tryggas i enlighet med personalbehoven, säger Markku Jalonen.

KT föreslår att ett program för arbetshälsa inom social- och hälsovården startas

Som stöd för åtgärderna har KT föreslagit att man inleder ett flerårigt program för arbetshälsa inom social- och hälsovården. Koordineringen av programmet skulle genomföras av arbetsmarknadsparterna i samarbete med berörda ministerier. 

KT anser att programmet bör inledas snabbt, redan 2022–2023. Programmet kunde fortsätta under hela välfärdsområdesreformen, ända fram till 2030.

– För att en tillräcklig tillgång till social- och hälsovårdspersonal ska kunna tryggas och för att tjänsterna ska vara effektiva är personalens arbetshälsa av högsta vikt. Genom programmet skulle man kunna öka branschens attraktivitet och skapa en positiv bild av yrkesuppgifterna inom sektorn, säger Markku Jalonen. 

Närmare upplysningar

Markku Jalonen, verkställande direktör
Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef

KT:s förslag till åtgärder för att trygga tillgången på och tillgängligheten till personal inom social- och hälsovården

KT:s viktigaste förslag till omedelbara åtgärder är att öka antalet utbildningsplatser och att inleda den internationella rekryteringen i snabbare takt.

En betydande ökning av antalet utbildningsplatser under 2022:

1. Antalet utbildningsplatser utökas avsevärt inom de centrala social- och hälsovårdssektorer som har personalbrist; läkare, sjukskötare, närvårdare, psykologer, socialarbetare, talterapeuter, tandläkare.  
2. Utbildningen för omsorgsassistenter utökas, och för läroavtalsutbildningen för vidareutbildning från omsorgsassistent till närvårdare skapas och finansieras ett nytt utbildningsstöd av lönesubventionstyp som beviljas arbetsgivaren för lönekostnader.
3. Utbildningsvägar för examensinriktad fortbildning och kompletterande utbildning skapas snabbt för branscher med brist på arbetskraft – till exempel en examensinriktad fortbildning för att bli socialarbetare, som riktar sig till socionomer från yrkeshögskolor och till dem som avlagt socialvetenskaplig examen.
4. En modell för ersättning till arbetsgivaren för fortbildningskostnader byggs upp och nödvändiga lagändringar görs (t.ex. psykoterapeututbildningen).

Åtgärder för internationell rekrytering inleds omedelbart:

1. Arbets- och näringsministeriets plan för rekrytering av 20 000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården före 2035 genomförs först så att rekryteringen av sjukskötare/närvårdare/omsorgsassistenter inleds 2022 och 10 000 personer som avlagt examen har rekryterats före utgången av 2025. Som en del av genomförandet förhandlar man fram bilaterala avtal om utbildning av sjukskötare för Finlands behov (Tysklands Triplewin-modell).
2. Valviras tillståndsprocess i fråga om förvärvande av yrkeskompetens görs smidigare, så att maximitiden från ansökan till beslut är 2 veckor.
3. Den språk- och kompletteringsutbildning som behövs för att komplettera examina som avlagts utomlands (modellen för kompletteringsutbildningen Sote-silta) etableras som en del av yrkeshögskolornas verksamhet från och med hösten 2022.
4. Den riktade rekryteringen av finländare som avlägger läkarexamen utomlands och deras studiekamrater genomförs första gången under 2022, till exempel som en del av EURES-programmet.
5. Prövningen av behovet av arbetskraft slopas i fråga om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården i hela landet.
    

Ikraftträdandet av personaldimensioneringarna, behörighetsvillkoren och kriterierna för tillgång till vård bör senareläggas. Behovet av dimensioneringar bör bedömas på nytt med tanke på tillgången på arbetskraft.

Det är inte möjligt att följa lagarna utan tillräckligt med personal som uppfyller behörighetsvillkoren.

1. Till exempel: begränsningen av antalet klienter för socialarbetare inom barnskyddet; ikraftträdandet av nästa fas i personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen; ikraftträdandet av maximiantalet klienter och behörighetskraven inom studerandevården; vårdgarantin i primärvården inklusive mentalvårdstjänsterna.

Andra åtgärder

1. För att öka tillgången på vikarier och visstidsanställd arbetskraft uppmuntras pensionärer att delta i arbetslivet genom skatteincitament, så att arbete som utförs då man pensionerats inte höjer beskattningen av redan intjänad pension utan det skapas en modell där pensionsinkomst och förvärvsinkomst beskattas separat.
2. För att främja övergången från ett arbete till ett annat utvecklas och förbättras möjligheterna till kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning. I den så kallade omställningsskyddsutbildningen möjliggörs rätten att avlägga examensdelar (exempelvis kan närvårdare inom småbarnspedagogiken erbjudas examensdelar från utbildningen för omsorgsassistenter).
3. Samarbetet mellan sysselsättningstjänsterna och social- och hälsovården utvecklas så att lämpliga och motiverade personer hänvisas till lämpliga uppgifter, exempelvis till omsorgstjänster, och ett läroavtal ingås för avläggande av examen (t.ex. examensdelar inom omsorgsassistentutbildningen).
4. Ett åtgärdsprogram för att främja arbetshälsan och sektorns attraktionskraft inleds i samarbete med arbetsmarknadsparterna.
5. Utvecklingen och införandet av digitalisering och teknik främjas genom finansiering för social- och hälsovårdstjänsterna.