Social- och hälsovårdspersonal inom kommunsektorn byter sällan bransch

KT har gjort en ny analys av antalet personer inom social- och hälsovårdssektorn som bytt bransch enligt uppgifterna för 2018. På basis av analysen har antalet personer som bytt bransch inte förändrats nämnvärt jämfört med utredningen förra året.

KT Kommunarbetsgivarna analyserade för ett år sedan antalet branschbytare inom social- och hälsovårdssektorn utifrån ett omfattande statistiskt material. Analysen visade att en sektorbaserad granskning av hur många av dem som avlagt en examen inom social- och hälsovård som faktiskt arbetar med uppgifter som motsvarar utbildningen i sig inte ger en tillförlitlig bild av den verkliga arbetskraftssituationen inom branschen.

En sektorbaserad granskning räcker inte för att förklara bytet av bransch

Om man granskar statistiken enbart på basis av bransch ser det ut som om cirka 80 procent av dem som avlagt examen inom social- och hälsovård arbetar inom social- och hälsovårdssektorn. Cirka 20 procent arbetar inom andra branscher.

Antalet personer som har avlagt examen inom social- och hälsovård och som arbetar inom en annan bransch är 63 000–81 000, beroende på statistiken. En närmare granskning av yrkesklassificeringen visar att en stor del av dem dock arbetar med social- och hälsovårdsuppgifter som motsvarar deras utbildning.

I KT:s granskning av statistiken såg man inte bara på indelningen enligt näringsgrenar utan också enligt yrkesklassificering. En person med examen inom social- och hälsovård kan sköta uppgifter inom social- och hälsovården, även om han eller hon inte statistikförs inom hälso- och sjukvården eller socialservicen.

I andra uppgifter än social- och hälsovårdsuppgifter arbetade 7,5–8,1 procent av de personer i lönearbete vars senast avlagda examen var inom social- och hälsovården.

Uttryckt i antal anställda innebär detta att 23 000–29 000 av alla som avlagt examen inom social- och hälsovård inte arbetar med uppgifter som motsvarar deras utbildning.

Skolgångsbiträden, farmaceuter, övriga församlingsanställda, övriga närvårdare, handledare inom det sociala området, förstavårdare i sjuktransport, sjukskötare, handledare inom ungdomsarbetet, diakoner, diakonissor och lärare inom yrkesutbildningar är de största yrkesgrupperna som enligt yrkesklassificeringen arbetar med social- och hälsovårdsuppgifter, men i näringsgrensindelningen klassificeras i en annan sektor än social- och hälsovårdssektorn. I dessa tio yrkesgrupper arbetar sammanlagt nästan 27 000 personer.

Lärare vid yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor och universitet ansågs sköta social- och hälsovårdsuppgifter som motsvarar deras egen utbildning, eftersom undervisningen kräver utbildning inom social- och hälsovårdsområdet. I yrkesklassificeringen är en del av cheferna, till exempel verkställande direktörer och personalchefer, goda exempel på personer som klassificerats som anställda i uppgifter som inte räknas som social- och hälsovårdsuppgifter. Utbildning inom social- och hälsovårdssektorn är dock sannolikt till nytta i chefsuppgifter.

Mera sällan byte av bransch inom kommunsektorn

Inom kommunsektorn är siffrorna betydligt lägre, i fråga om dem som avlagt examen inom social- och hälsovård ligger den på endast 1–2 procent.

Andelen personer som bytt bransch motsvarar sedvanligt branschbyte. Antalet personer som avlagt examen inom social- och hälsovård men som arbetar med annat än social- och hälsovårdsuppgifter i kommunsektorn uppgick till 2 700–5 000.

THL:s utredning gjordes endast utgående från näringsgrensindelningen

Den offentliga diskussionen om branschbytare inom social- och hälsovården har pågått länge och siffrorna har rört sig mellan 40 000 och 72 000.

De här siffrorna kommer från en utredning som gjorts vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), i vilken en person som avlagt en examen inom social- och hälsovård har klassificerats som branschbytare om han eller hon arbetade inom en annan bransch än hälso- och sjukvården eller socialservicen. THL:s utredning baserar sig på statistik för 2014.

I utredningen granskades byte av bransch enbart utgående från näringsgrensindelningen. Farmaceuter statikfördes till exempel inom andra branscher än social- och hälsovårdssektorn.

Bakgrunden till KT:s utredning

Statistikcentralen gjorde ett urval bland dem som avlagt sin senaste examen inom social- och hälsovård, både ur lönestruktursstatistiken och ur sysselsättningsstatistiken för 2018. Urvalet gjordes inom alla arbetsgivarsektorer.
Statistiken granskades enligt branschdata. Social- och hälsovårdssektorerna (sektorerna 86–88 och 84122) räknades ihop. De branscher som inte hör till dessa branscher räknades som övriga branscher.

Statistiken har tolkats så att alla som arbetar inom hälso- och socialsektorn arbetar inom ett område som motsvarar deras utbildning.

Av de personer som arbetar inom andra branscher än social- och hälsovården har man i analysen inkluderat dem som på basis av yrkeskategorin arbetar med uppgifter som motsvarar deras utbildningsområde, trots näringsgrensindelningen.

I den statiska granskningen gick man igenom alla yrkeskategorier. De som arbetade inom andra branscher delades på basis av yrkeskategori in i gruppen med social- och hälsovårdsuppgifter eller gruppen med andra uppgifter. Näringsgrensindelningen är inte helt exakt. Det finns många som avlagt examen inom social- och hälsovård och som arbetar med uppgifter som motsvarar deras utbildning men som arbetar inom andra branscher än social- och hälsovård.

Statistikcentralens resultat i linje med KT:s utredning

Även Statistikcentralen har undersökt byte av bransch utifrån uppgifterna i sysselsättningsstatistiken och examensregistret för 2010–2018.

I Statistikcentralens granskning jämfördes personer med sjukskötarutbildning som arbetat som löntagare inom den offentliga och den privata sektorn 2010 och hur stor del av dem som sedan dess hade skaffat en utbildning inom en ny bransch före 2018.

Av knappt 55 000 sjukskötare hade mindre än 3 000 skaffat sig en ny utbildning. Medan sjukskötarnas andel av omskolningen var cirka fem procent, var motsvarande andel för personer som avlagt någon annan yrkeshögskoleexamen något över 10 procent.

Även bland dem som avlagt närvårdarexamen var andelen personer som bytt bransch mindre än i genomsnitt bland dem som avlagt grundläggande yrkesutbildning.

Social- och hälsovården inom kommunsektorn är livskraftig och attraktiv

Om man ser närmare på utvecklingen av antalet anställda som avlagt sjukskötarexamen och motsvarande examina inom kommunsektorn under åren 2003–2019 märker man att antalet har ökat med omkring 11 000 (31,6 %). I motsvarande mån har antalet personer med närvårdarexamen och motsvarande examina ökat med omkring 19 000 (46,2 %).

Även om social- och hälsovårdspersonalen håller sig väl kvar inom den egna branschen, måste man i vilket fall som helst öka volymen på utbildningen av social- och hälsovårdspersonal bland annat på grund av besluten i regeringsprogrammet.

Enligt arbetslivs- och arbetshälsoundersökningar upplevs arbetsengagemang oftare inom kommunsektorn än inom övriga sektorer, trots arbetsbelastningen. Den här tanken stöds av en undersökning om arbetsförhållanden från 2018, enligt vilken i synnerhet de som arbetar inom social- och hälsovården samt i andra människonära yrken anser arbetet vara viktigt och betydelsefullt.

KT:s utredning

• Läs sammandraget av KT s utredning om social- och hälsovårdspersonal som arbetar inom andra branscher 2018 (på finska) >