Coronakrisen ökar antalet permitteringar och samarbetsförhandlingar
Arbets- och näringsministeriet följer uppmärksamt coronakrisens konsekvenser på arbetsmarknaden. Enligt ministeriets statistik är cirka 142 000 personer permitterade på heltid och cirka 400 000 omfattas av samarbetsförhandlingar.
Arbets- och näringsministeriet (ANM) samlar uppföljningsuppgifter om förändringar i verksamhetsbetingelserna och tjänsterna inom sitt förvaltningsområde för att skapa sig en bild av hur krisen påverkar företagen och arbetsmarknaden. Ministeriet har bland annat börjat publicera uppgifter om nya samarbetsförhandlingar och permitteringar dagligen.
Permitteringar och samarbetsförhandlingar ökar medan antalet nya arbetsplatser minskar
Antalet nya permitterings- och arbetslöshetsperioder varierar mycket från dag till dag. Måndagar och månadens första dag inleds många permitteringar. I april har det inletts i genomsnitt 6 000 nya permitteringar per dag.
Det totala antalet permitterade var cirka 142 000 den 15 april 2020.
Fram till 14.4.2020 hade arbets- och näringsbyråerna bokfört varsel om permittering av sammanlagt cirka 400 000 anställda från mer än 4 500 arbetsgivare. I summan ingår samarbetsförhandlingar som redan avslutats om resultatet av dem inte är känt. Varsel som gäller eventuella uppsägningar ingår inte.
Antalet nya arbetsplatser som anmälts till Arbets- och näringsförvaltningen minskar och trenden förstärks vecka för vecka. I början av april anmäldes 12 000 lediga arbetsplatser, det är 32 procent färre än 2019.
KT följer upp hur krisen påverkar arbetsmarknaden inom kommunsektorn
KT följer upp hur coronakrisen påverkar arbetsmarknadsläget inom kommunsektorn allt eftersom krisen utvecklas. Enligt KT:s utredning tvingar krisen kommunala arbetsgivare till omfattande permitteringar och behovet att permittera har ökar brant i kommuner och samkommuner.
Antalet samarbetsförhandlingar varierar från bransch till bransch, vissa branscher har brist på arbetskraft
I proportion till de sysselsatta inom branschen är antalet permitteringshotade störst inom hotell- och restaurangbranschen. Inom handeln (parti- och detaljhandel), industrin, fastighetsskötseln, landskapsvården, hälso- och sjukvårdstjänsterna samt transport och lagerhållningen pågår också flera samarbetsförhandlingar.
Efterfrågan på arbetskraft har minskat mest bland försäljare, städare och restaurangarbetare. Efterfrågan på chaufförer inom persontrafiken och väktare har också minskat betydligt.
Enligt en enkät som arbets- och näringsbyråerna låtit göra bedömer regionerna att bristen på arbetskraft är mest kritisk i social- och hälsovården och lantbrukets säsongarbetsintensiva branscher, bland chaufförer, inom livsmedelsindustrin samt i byggbranschen i Nyland. Också arbets- och näringsbyråerna, arbetslöshetskassorna och andra ämbetsverk som behandlar förmånsansökningar behöver mer arbetskraft.
Konsekvenserna blir värre för arbetsmarknaden och ekonomin ju längre pandemin fortsätter
Om pandemin fortsätter länge blir också konsekvenserna för ekonomin mer långvariga och många fler branscher kommer att påverkas.
Begränsandet av sammankomster och resor påverkade mest servicebranschen. Begränsningarna, karantäner och den allmänna ekonomiska osäkerheten påverkar industrin med fördröjning på grund av problem på utbudssidan och svagare efterfrågan.
Problemen på utbudssidan har att göra med svårigheter att hitta arbetskraft och material. Sjukfrånvaro bland de anställda, svårigheterna att få utländsk arbetskraft och bristen på komponenter är exempel på sådant som påverkar utbudssidan. Svårigheterna på efterfrågesidan beror exempelvis på att nya beställningar återtas. För industrin innebär minskad efterfrågan en kedjereaktion med fördröjning i upphandlingarna.
Flera företag har lyckats utveckla och ta i bruk nya verksamhets- och servicemodeller och digitala lösningar som kan förväntas öka produktiviteten också efter coronakrisen. E-handeln, hemleveranser, streamingtjänster och olika plattformar för delning har utvecklats.
Snabba stödåtgärder behövs dock för att livskraftiga företag ska klara den akuta coronakrisen. Situationen lättar när begränsningarna upphävs. Den inhemska efterfrågan på tjänster inom turismen återställs snabbt men den internationella turismen i Finland återhämtar sig med fördröjning.
Läs mer på webben
