Kommunerna och välfärdsområdena förutspår exceptionellt många permitteringar och uppsägningar för i år: ”Vi talar om recessionstida siffror”

Kommunerna och välfärdsområdena förutspår exceptionellt omfattande permitteringar för i år. De beräknade permitteringarna för i år gäller mer än 4 procent av de anställda inom sektorn, dvs. omkring 18 500 personer. De mest omfattande permitteringarna väntas i några välfärdsområden. 

Det förutspås också fler uppsägningar än vanligt. Förra året sade kommunerna och välfärdsområdena upp 0,24 procent av sin personal, omkring tusen personer, av ekonomiska skäl. I år uppskattas uppsägningarna gälla omkring 700 personer. 

Uppgifterna framgår av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s årliga enkät som kartlade kommunernas och välfärdsområdenas sparåtgärder under förra året och uppskattningarna av besparingarna år 2025. 

– Det här är nog ovanligt höga siffror inom den offentliga sektorn. Motsvarande antal permitteringar har inte setts sedan coronatiden, och i fråga om uppsägningar talar vi om siffror i likhet med dem under recessionen på 1990-talet, säger Juho Ruskoaho, chefsekonom vid KT. 

Sett till olika yrkesgrupper har uppsägningarna berört förvaltning, ledning och stödfunktioner, men också lärare och vårdpersonal. 

Man har varit tvungen att minska servicen 

Sammanlagt eftersträvar kommunerna och välfärdsområdena inbesparingar på cirka 415 miljoner i år, vilket är 1,7 procent av deras arbetskraftskostnader. Förra året var motsvarande inbesparingar 345 miljoner, dvs. 1,4 procent. Ökningen är 20 procent. 

Inbesparingar söks överallt. Bland annat effektiverar kommunerna och välfärdsområdena sina verksamhetssätt, byter semesterpenningen mot ledighet av sparskäl, beviljar oavlönade ledigheter och lämnar tjänster obesatta. Största delen av kommunerna (63 %) och välfärdsområdena (81 %) har till exempel minskat användningen av vikarier och visstidsanställda. 

De flesta välfärdsområdena har också varit tvungna att dra in på servicen. Detta har skett i över 80 procent av välfärdsområdena och i knappt 30 procent av kommunerna. 

– Alltför stora sparåtgärder riktade mot personalen hotar servicen. Om folk sägs upp och permitteras, befattningar lämnas obesatta och vikarier inte anställs, syns det för dem som behöver servicen, säger Juho Ruskoaho. 

Enligt enkäten har välfärdsområdena lyckats gallra i användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft. Hela 98 procent av välfärdsområdena uppger att de minskat användningen av dem i fjol. Det samma gäller för 26 procent av kommunerna.

Styrningen från ministerierna försvårar arbetet 

I enkäten frågades vilka faktorer som försvårar tillhandahållandet av tjänster. Som tidigare var det otillräcklig finansiering som sattes upp som etta. Bristen på pengar gör det ganska eller mycket svårt att tillhandahålla tjänster i varannan kommun (51 %) och i nästan alla välfärdsområden (92 %).  

Enligt Juho Ruskoaho skiljer sig kommunernas situation från välfärdsområdenas, eftersom kommunerna också har andra finansieringskällor än statlig finansiering. 

– Även i vissa kommuner är situationen svår, och det finns oro över utvecklingen av skatteinkomsterna samt statsandelsreformen. En del har en ekonomisk buffert och klarar sig bättre än andra i svaga tider. 

Efter finansieringen anser välfärdsområdena att det näst största problemet är den strama styrning som ministerierna bedriver. Två av tre välfärdsområden (64 %) anser att ministeriernas styrning försvårar tillhandahållandet av tjänster ganska mycket eller mycket. Styrningen från ministerierna ansågs vara ett större problem än bristen på arbetskraft (33 %). Andelen som svarade på detta sätt ökade från året innan. 

I kommunerna ansågs den näst största utmaningen vara de stränga behörighetsvillkoren (40 %) och personaldimensioneringarna (35 %). Problemen accentueras i de stora städerna. 

Enkäten om anpassningsåtgärder gällande personalen gjordes i december-januari. Enkäten skickades till alla kommuner och samkommuner på fastlandet samt till välfärdsområdena. Den besvarades av 207 kommuner och samkommuner samt 23 välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Resultaten har vägts mot den personalstyrka som uppgiftslämnarna företräder.