Förslag om vårddimensionering blev verklighet – Finansieringen och personaltillgången orosmoment i kommunerna
KT ser positivt på att den trepartsarbetsgrupp som dryftat den bindande vårddimensioneringen enligt regeringsprogrammet har fått till stånd ett enhälligt utkast till lagförslag. Särskilt positivt är att det i regel inte blir strängare krav på vilka anställda som räknas med i vårddimensioneringen inom äldreomsorgen och att också omsorgsassistenter räknas med.
Lagförslaget utgår från att det i verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård måste finnas minst 0,7 anställda per klient senast 1.4.2023. KT förutsätter att kommunerna ska kompenseras till 100 procent för de verkliga tilläggskostnaderna som lagförslaget leder till om det förverkligas.
Finansieringen av kostnaderna bör tryggas
Enligt den nuvarande bedömningen skulle redan en höjning av personaldimensioneringen innebära ökade arbetskraftskostnader på cirka 233 miljoner euro, eftersom det behövs ytterligare 5 300 anställda inklusive vikarier.
På grund av ändringen i dimensioneringsberäkningen orsakar det ökade behovet av stödtjänstpersonal ytterligare en kostnad på 23 miljoner euro. Om förslaget förverkligas medför det även andra tilläggskostnader. Dessa härrör exempelvis från ett ökat antal studieplatser och från uppföljningen av hur dimensioneringen omsätts i praktiken.
Siffrorna gäller både den vård som produceras av privata aktörer och vården inom den offentliga sektorn.
Tillgången till arbetskraft måste säkras
Utöver personaldimensioneringen medför också befolkningens stigande ålder och pensionsavgången ofrånkomligen ett ökat behov av arbetskraft. Vid sidan av oron över kostnadsökningarna hyser KT oro för tillgången till kompetent personal.
Som svar på behovet av arbetskraft krävs ett flertal genomgripande åtgärder, såsom ett ökat antal studieplatser, olika arbetskraftspolitiska åtgärder och stöd till arbetskraftsinvandring.
Kommunsektorn har inte efterlyst någon bindande dimensionering
Enligt KT hade det varit önskvärt att man hade valt andra åtgärder för att utveckla äldrevården än att genom lag föreskriva om en bindande minimidimensionering. Kommunarbetsgivarna se det likväl som positivt att det utkast som sänds på remiss på många punkter har kunnat utarbetas utgående från den gällande rekommendationen.
Det är också viktigt att se till att de satsningar som dimensioneringen kräver inte tas bort från den övriga utvecklingen av tjänster för äldre, utan att arbetsmetoderna utvecklas och utnyttjas bland annat med hjälp av ny teknologi.
Den sektion som berett dimensioneringen har haft representanter för social- och hälsovårdssektorns arbetsgivar- och löntagarorganisationer. KT Kommunarbetsgivarnas förhandlare i sektionen har varit ledande arbetsmarknadsjurist Mirja-Maija Tossavainen.
Förslaget sänds härnäst på remiss.
Markku Jalonen
