Besparingar i personalutgifterna nås fortfarande utan permitteringar eller uppsägningar
Kommunerna och samkommunerna sparade i fjol nästan 281 miljoner euro i personalutgifter. Det motsvarar 1,4 procent av kommunsektorns personalutgifter. Besparingar i samma storleksordning är att vänta också i år enligt de uppgifter som KT samlat in från kommunsektorn.
Av besparingarna i fjolårets personalutgifter kom 224 miljoner euro (80 %) genom ett flertal olika anpassningsåtgärder utgående från förutseende personalplanering och med syfte att nå bestående besparingar.
– Anpassningen av personalutgifterna är en del av kommunernas och samkommunernas målinriktade, långsiktiga och produktivitetsinriktade ekonomi, säger Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid KT.
Var tredje kommunorganisation har gjort upp ett separat program för att balansera ekonomin. Trots de förbättrade ekonomiska utsikterna uppvisar kommunernas ekonomi fortfarande ett underskott. År 2017 var kommunsektorns personalutgifter sammanlagt 20,1 miljarder euro.
Permitteringarna och uppsägningarna var få år 2017. Merparten av de tillfrågade kommunerna och samkommunerna utnyttjade naturlig avgång eller effektiviserade sin verksamhet genom arbetsarrangemang och nya arbetssätt. Över hälften av uppgiftslämnarna hade minskat antalet vikariat och visstidsanställningar.
Tjänsterna och verksamheterna kvarstod trots besparingarna
Var tredje uppgiftslämnare hade nått besparingar genom att sjukfrånvaron bland personalen minskade eller att färre anställda ansökte om tidig sjukpension. Dessa faktorer minskade arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro och förtidsavgifterna.
Var fjärde uppgav att det regionala samarbetet hade medfört besparingar i personalutgifterna, och hos var femte uppgiftslämnare hade besparingar nåtts genom utläggning eller bolagisering av verksamheter.
Hos var nionde tillfrågade hade anlitandet av köpta tjänster eller inhyrd arbetskraft minskats.
– Enligt enkätresultaten söker kommunerna och samkommunerna mycket sällan besparingar i personalutgifterna genom nedskärningar i servicen eller verksamheten. Köpta tjänster eller inhyrd arbetskraft är inte heller någon allmän sparmetod, påpekar Markku Jalonen.
Besparingar nås sällan genom att anställningsförhållanden görs om till deltidsanställningar eller att personalförmåner minskas. Likaså förekommer det sällan att lokala avtal som är bättre än nationella avtal skulle hävas.
Mycket lite permitteringar och uppsägningar
År 2017 tydde man sig till permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker endast mycket sällan. Personal permitterades i 11 och sades upp i 23 kommunorganisationer. Sammanlagt 788 kommunalt anställda (0,3 %) var permitterade. Totalt 204 personer sades upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker (0,07 %).
Enligt KT:s enkät kommer permitteringarna och uppsägningarna i år att vara ännu färre. Permitteringarna av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker har minskat sedan 2014. Uppsägningarna var i fjol ännu färre än år 2016.
Genom personalens ledigheter utan lön och byte av semesterpenningen mot ledighet kunde ekonomin balanseras med omkring 38 miljoner euro. Det motsvarar 0,2 procent av de kommunsektorns personalutgifter. Personalen höll ledigt utan lön och bytte semesterpenningen mot ledighet i mindre utsträckning än vad kommunerna och samkommunerna uppskattade i december 2016. Betydelsen av dessa åtgärder för besparingarna i personalutgifterna ser enligt enkätresultaten ut att minska också i år.
Få lokala sparavtal
Enligt enkätresultaten hade det i fjol avtalats om besparingar i personalutgifterna genom lokala kollektivavtal endast i sju kommunorganisationer. Även om arbetsgivaren har inlett lokala förhandlingar om besparingar, har åtminstone en del av personalorganisationerna nästan alltid vägrat ingå lokala avtal.
Fyra av fem tillfrågade kommunala arbetsgivare ansåg att det i kollektivavtalen borde finnas möjligheter att avtala om byte av semesterpenningen mot ledighet för enskilda anställda. Om detta har det endast sällan nåtts lokala avtal.
Anpassningen av personalutgifterna fortsätter och antalet anställda minskar
Totalt anpassade kommunerna sina personalutgifter i fjol med 76 miljarder euro mindre än vad som uppskattades i december 2016. I år anpassas utgifterna i kommunerna och samkommunerna enligt enkätuppgifterna med cirka 262 miljoner euro till stor del genom samma metoder som året innan. Uppskattningarna av besparingar i personalutgifterna inbegriper inte åtgärder som beror på konkurrenskraftsavtalet.
Av kommunorganisationerna uppgav 15 i december 2017 att de avsåg att i år inleda samarbetsförhandlingar om sparåtgärder.
KT:s enkät om kommunernas och samkommunernas åtgärder för anpassning av personalutgifterna genomfördes i december 2017. Enkäten sändes till samtliga fastlandskommuner och samkommuner varav 189 besvarade den. Uppgiftslämnarnas personal utgör sammanlagt 70 procent av de kommunalt anställda.
I oktober 2016 arbetade 421 000 löntagare i kommunerna och samkommunerna enligt Statistikcentralen. I KT:s enkät uppskattade de kommunala arbetsgivarna att antalet löntagare i kommunsektorn år 2019 kommer att vara 414 000.
KT uppskattar att 214 000 anställda överförs till de landskap som inrättas i början av 2020.