Brist på läkare, svårt att få vård
Bristen på läkare och tandläkare har inte minskat vid hälsocentralerna. Man får fortfarande köa för läkartid. Endast få får icke brådskande vård inom sju dagar.
Läkarförbundet och Tandläkarförbundet utreder varje år arbetskraftsläget för läkare och tandläkare vid hälsocentraler. Den senaste utredningen beskriver situationen i början av oktober 2020
– Läkar- och tandläkarbristen vid hälsocentralerna är så gott som oförändrad. Vi har fortfarande brist på läkare och tandläkare, säger KT:s arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho om utredningsresultatet.
Vi har cirka 300 obesatta platser, dvs. 7,3 procent av alla läkarbefattningar. Dessutom var 440 av befattningarna utlagda eller besatta med hyrläkare den dag undersökningen gjordes.
– Dessa räknas inte in bland de obesatta platserna. Endast 79 procent av läkarbefattningarna sköttes av en tjänsteinnehavare eller vikarie i kommunens eller samkommunens tjänst den dagen undersökningen gjordes.
De senaste åren har det funnits cirka 100 obesatta tandläkarbefattningar, vilket är cirka fem procent av befattningarna.
I Vasa sjukvårdsdistrikt är bristen akut då nästan var femte tandläkarbefattning är obesatt. I Södra Karelen, Satakunta, Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Birkaland var tandläkarbristen över tio procent.
Läkarbristen berör allt fler
En allt mindre andel av befolkningen bor i ett område där läkarbristen understiger tio procent. Mer än var tredje finländare bor redan nu i ett område som lider av över tio procents läkarbrist.
– Situationen är värre än någonsin sedan undersökningarna inleddes. Områdesvis är situationen alarmerande i flera sjukvårdsdistrikt. Allvarligast är situationen i Kajanaland, där var tredje läkarbefattning är obesatt, säger Juho Ruskoaho.
I Norra Karelen och Södra Savolax var nästan var femte läkarbefattning obesatt. I Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Satakunta, Östra Savolax och Södra Karelen var mer än tio procent av befattningarna obesatta.
Utöver de obesatta platserna önskar sig de ledande läkarna dessutom över 250 nya läkarbefattningar. Bristen på läkare gäller särskilt hälsocentraler med stort befolkningsunderlag.
– Ju större befolkningsunderlaget är, desto flera hälsocentraler finns det och desto fler läkarbefattningar önskas det. Behovet av fler befattningar är uppenbar. Patienterna måste köa, tiden räcker inte för patientarbetet, antalet personer som behöver vård ökar och befolkningen åldras, säger Ruskoaho.
Köerna till läkare är fortsatt långa
De flesta av de ledande läkarna som deltog i enkäten bedömer att antalet besök vid hälsocentraler minskat jämfört med året innan. Minskningen i antalet läkarbesök var vanligen över en femtedel.
– Trots minskningen i antalet besök kunde endast en av tre hälsocentraler ens i allmänhet erbjuda en läkartid inom sju dagar, säger Ruskoaho.
Ruskoaho påpekar att regeringens mål är att förbättra tillgången till vård så att patienter alltid kan få tid hos läkare för icke brådskande vård inom högst sju dagar.
– Det är bara var tredje hälsocentral som når detta mål under ett sådant år då antalet besök minskat rejält.
Endast små hälsocentraler lyckas erbjuda läkarbesök inom rimlig tid. Ungefär hälften av dessa lyckades ordna tid på mottagningen inom en vecka. Vid hälsocentraler med ett befolkningsunderlag på mer än 50 000 invånare kunde endast en på tio erbjuda samma.
Enligt undersökningen har man i praktiken redan gjort allt man kunnat för läkarrekryteringen. Man har erbjudit deltid, ökat handledningen, anpassat arbetsfördelningen, ökat konsultationsmöjligheterna och utbildningen, samt tagit i bruk nya tekniska lösningar.
– Läkarbristen har ändå inte minskat och patienterna måste köa. Det är hög tid att komma med lösningar som bevisligen fungerar – öka antalet studieplatser för läkare. Samma metod, som har verklig betydelse för tillgången till vård, föreslog också Läkarförbundets tidigare ordförande Samuli Saarni i sin kolumn i Mediuutiset.
