Coronapandemin och ekonomin har medfört samarbetsförhandlingar och permitteringar i kommunerna

Som vanligt har de kommunala arbetsgivarna genomfört merparten av sina personalbesparingar på andra sätt än genom permitteringar och uppsägningar. Verksamheterna har effektiviserats genom arbetsarrangemang och nya arbetsrutiner. Man har använt naturlig avgång, skärpt rekryteringen och skurit ner på vikarier och visstidsanställda.  Ekonomin har också balanserats genom byte av semesterpenningar mot ledighet och genom frivilliga ledigheter utan lön.

Antalet samarbetsförhandlingar ökade i fjol främst på grund av coronapandemin. År 2019 fördes samarbetsförhandlingar i ungefär var femte kommun och samkommun, men i fjol var andelen hela 52 procent.  I år uppskattar bara 11 procent av kommunerna och samkommunerna att de kommer att genomföra samarbetsförhandlingar. Av svaren kan man utläsa en osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas.

Kommunsektorn har under 2000-talet för det mesta lyckats undvika omfattande permitteringar och uppsägningar. Under åren 2018–2019 genomfördes nästan inga permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. I fjol ökade permitteringarna och avbrotten i lönebetalningen till följd av den försämrade ekonomiska situationen och den exceptionella minskningen av arbete på grund av coronarestriktionerna. De kommuner och samkommuner som deltog i enkäten permitterade  sammanlagt 14 485 löntagare, dvs. 4,5 procent av personalen.

Av permitteringarna genomfördes 53 procent av ekonomiska orsaker och resten på grund av coronapandemin. Dessutom omfattades 2 969 löntagare (0,9 %) av coronarelaterade, lagbaserade avbrott i lönebetalningen. Sammanlagt var det fråga om 17 454 löntagare, vilket motsvarar 5,4 procent av personalen i de kommunorganisationer som besvarade enkäten.

– Regeringens tidsbegränsade stödpaket tog den värsta udden av permitteringsbehovet i kommunsektorn. De lånefinansierade temporära coronastöden har inte bidragit till kommunernas ekonomi med några extra pengar att dela ut, säger kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen. – Vi måste också göra allt för att främja sysselsättningen, produktiviteten och lokala avtal, fortsätter han.

Anpassning av personalutgifterna och ekonomisk disciplin ingår i en målinriktad, långsiktig och produktivitetsfrämjande ekonomi. Totalt 39 procent av kommunorganisationerna har utarbetat ett särskilt program för att balansera eller höja produktiviteten. Dessutom hade 45 procent planer på ett sådant program när enkäten utfördes.

– Kommunernas ekonomiska utsikter präglas av knapphet. Sparsamhet är en bra princip också i fortsättningen, säger KT:s utredningschef Mika Juutinen. 

I oktober 2019 hade kommunorganisationerna sammanlagt 422 000 anställda enligt Statistikcentralen. Kommunarbetsgivarna bedömer att antalet växer i år med nästan 1 500, framför allt på grund av den extra personal som anställts med anledning av coronapandemin. År 2022 uppskattas antalet kommunalt anställda minska till 413 000 löntagare.

KT:s enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas åtgärder för att anpassa personalutgifterna genomfördes i december 2020. Enkäten besvarades av 248 kommuner och samkommuner  (60 %). I dessa kommuner och samkommuner arbetar 76 procent av de kommunalt anställda.