Samarbetsförhandlingar i AN2024-reformen
Arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna i början av 2025. Här följer en kort beskrivning av samarbetsförhandlingarna inom staten och i kommunerna i samband med arbets- och näringsreformen.
Samarbete inom staten
I samarbetet inom staten iakttas lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar. Överföringen av personalen vid AN-byråerna, NTM-centralerna och UF-centret till nya arbetskraftsmyndigheter betraktas som överlåtelse av rörelse enligt införandelagen.
Enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar ska överlåtaren och förvärvaren informera företrädarna för den personal som berörs av överlåtelsen om
- tidpunkten eller den planerade tidpunkten för överlåtelsen,
- orsakerna till överlåtelsen,
- de juridiska, ekonomiska och sociala följderna av överlåtelsen för arbetstagarna, samt
- planerade åtgärder som berör arbetstagarna. (17 §)
Överlåtaren ska i god tid före överlåtelsen ge företrädarna för personalen de ovan nämnda uppgifterna. Förvärvaren ska i sin tur lämna dessa uppgifter till företrädarna för personalen senast en vecka efter det att överlåtelsen har skett.
Omorganiseringen av AN-tjänsterna medför också personalkonsekvenser som innebär att man måste föra samarbetsförhandlingar enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar. (15 §)
Omorganiseringen av AN-tjänsterna kräver samarbetsförhandlingar eftersom såväl uppgifter som personal vid AN-byråerna, NTM-centralerna och UF-centret överförs till flera olika organisationer och till nya arbetskraftsmyndigheter eller andra statliga ämbetsverk. De statliga ämbetsverk vars personal berörs av förändringarna ansvarar för samarbetsförhandlingarna.
I beredningen ska man också komma ihåg att det inom kommunförsöken för främjande av sysselsättningen finns personal från AN-byråer i kommunernas arbetsledning. Kommunförsöken för främjande av sysselsättningen fortsätter till 31.12.2024, vilket innebär att ett stort antal statsanställda kommer att överföras från försöksområdena till nya arbetskraftsmyndigheter. Staten ansvarar som arbetsgivare också för samarbetsförhandlingar som gäller personal som arbetar i kommunens arbetsledning inom kommunförsöken för främjande av sysselsättningen. Det är naturligtvis bra att idka så nära samarbete som möjligt med kommunens arbetsledning och andra kommunala aktörer.
Samarbetsförhandlingarna med staten genomförs i två faser.
I den första fasen är samarbetsförhandlingarna riksomfattande och förs mellan UF-centret och personalorganisationernas representanter. De riksomfattande samarbetsförhandlingarna förs i september och oktober 2023.
I den andra fasen förs samarbetsförhandlingarna i NTM-centralerna, AN-byråerna och UF-centret. I de regionala förhandlingarna preciseras åtgärdernas konsekvenser på ämbetsverksnivå och i vilken riktning personalen överförs. Enligt Arbets- och näringsministeriet planeras de ämbetsverksvisa samarbetsförhandlingarna med staten att inledas stegvis i november 2023. De ämbetsvisa förhandlingarnas inledande förutsätter att regionens nya arbetskraftsmyndigheter har preciserats. Statens och kommunernas aktörer ska i så tidigt skede som möjligt inleda regionalt samarbete också i fråga om samarbetsförfarandet.
Samarbete inom kommunen
Bestämmelser om samarbete inom kommunen finns i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden. Denna lag kallas här kommunens samarbetslag.
Lagen (4 §) bestämmer om vilka saker man måste föra samarbetsförhandlingar.
I samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen behandlas åtminstone följande:
- förändringar i organiseringen av arbetet, kommunens servicestruktur, kommunindelningen eller i samarbetet mellan kommunerna som har betydande konsekvenser för personalens ställning,
- principer för omorganisering av tjänsterna, om ärendet kan ha väsentliga personalkonsekvenser, såsom anlitande av utomstående arbetskraft eller överlåtelse av rörelse,
- principer och planer som gäller personalen, utvecklandet av och likvärdigt bemötande av personalen samt det interna informationsutbytet inom arbetskollektivet,
- överföring av arbetstagare till anställning på deltid, permittering eller uppsägning, om dessa åtgärder vidtas av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker.
AN-reformen har betydande personalkonsekvenser redan när man överväger på vilket sätt AN-tjänsterna kommer att skötas i kommunen (självständigt i den egna kommunen, av en samkommun eller av en ansvarig kommun).
Inför AN-reformen ska kommunerna och samkommunerna redan i det förberedande skedet sköta sin samarbetsskyldighet och sörja för en kontinuerlig kommunikation till personalen i enlighet med kommunens samarbetslag.
Förhandlingarna om bildandet av sysselsättningsområden innebär en förändring i serviceproduktionen som i hög grad påverkar personalen och därför måste samarbetsförfarande inledas. De planer som gäller områdena ska lämnas in till ministeriet i slutet av oktober. Samarbetsförfarandet ska vara slutfört innan organen i kommunen fattar beslut om att bilda sysselsättningsområdet.
I AN-reformen måste man beakta att personal kan överföras – beroende på hur sysselsättningstjänsterna ordnas – antingen från staten till kommuner och samkommuner eller mellan olika kommuner och samkommuner. Kommuner och samkommuner kan alltså vara både överlåtare och förvärvare. Kommunen eller samkommunen ska alltså antingen som överlåtare eller förvärvare genomföra samarbetsförfarande beroende på vilken roll de innehar i sammanhanget. När en verksamhet överförs från en kommun till en annan kommun eller samkommun ska man avgöra om det är fråga om en överlåtelse av rörelse enligt lagstiftningen.
Vid behandlingen av respektive fall i samarbetsförhandlingarna bör man granska vilka frågor samarbetsförhandlingarna gäller i just det sammanhanget. Skyldigheterna är olika beroende på om verksamheten ordnas till exempel i samarbete mellan kommuner eller om det är fråga minskning av personalstyrkan eller överlåtelse av rörelse. Om det inte är fråga om en överlåtelse av rörelse ska samarbetsförhandlingar föras enligt kommunens samarbetslag om arbetsuppgifterna ändras eller personalstyrkan minskar.
Parterna i samarbetet och arbetsgivarens informationsskyldighet
Samarbetsförfarandets parter är kommunen och samkommunen som arbetsgivare och den personal som berörs av ärendena som behandlas i samarbetet.
Hos staten representeras arbetsgivaren av myndigheten i fråga. Personalens representant är ofta huvudförtroendemannen för personalgruppen i fråga.
Arbetsgivarrepresentanter kan vara till exempel personaldirektören och/eller chefen beroende på vem ärendet gäller. I samarbetsorganet behandlas vittgående ärenden och ärenden som gäller personalen i allmänhet.
Även om huvudförtroendemannen är personalrepresentant i förhandlingarna räcker det inte med bara den information som förtroendemannen kan ge till personalen.
Arbetsgivaren ska lämna ifrågavarande arbetstagare samt deras företrädare de uppgifter som behövs för behandling av ett ärende vid samarbetsförfarande så att de i tillräcklig utsträckning kan göra sig förtrogna med och förbereda sig för det ärende som ska behandlas.
Överföringen av AN-tjänsterna sker i form av överlåtelse av rörelse. Både i lagen om samarbete inom staten och kommunens samarbetslag finns bestämmelser om överlåtarens och förvärvarens skyldighet att lämna uppgifter om tidpunkt, bakgrund och följder gällande överlåtelsen. Denna informationsskyldighet ersätter inte samarbetsförfarande vid överlåtelse av rörelse. Informationsskyldighetens omfattning och innehåll beror på vilka ärenden som behandlas vid samarbetsförhandlingarna.
Förändring kräver samarbete
De arrangemang som reformen kräver bereds i samarbete mellan statens aktörer, välfärdsområdena, kommunerna och samkommunerna samt deras personalrepresentanter. För att lyckas med överföringen ska representanterna för förvärvaren (kommuner eller samkommuner) delta i samarbetsförfarandet med statens aktörer och informera den personal som överförs om bland annat planerna för hur sysselsättningstjänsterna ordnas.
Om all information redan lämnats till personalrepresentanterna under samarbetsförfarandet kan parterna tillsammans konstatera att informationsskyldigheten uppfyllts.
Enligt lagen ska arbetsgivaren på personalens begäran föra protokoll. Även om ingen krävt protokoll är det skäl att anteckna resultatet av förhandlingarna. På så vis kan man vid behov senare kontrollera innehållet i förhandlingarna och att samarbetsförfarandet genomförts lagenligt.
I protokollet ska åtminstone antecknas tidpunkten för när förhandlingarna om ärendet i fråga inletts, förhandlingstidpunkterna, deltagarna, ärende, resultatet och parternas eventuella avvikande åsikter. De som närvarat vid förhandlingarna justerar protokollet och bestyrker det med sin underskrift, om inte något annat avtalats i fråga om justeringen och bestyrkandet av protokollet.
Med resultat som antecknas i protokollet avses inte slutgiltiga beslut i ärendet, utan till exempel sådana saker om vilka man uppnått enighet under förhandlingarna eller sådant som man fortfarande inte är överens om. Lagen förpliktar arbetsgivaren att förhandla med personalen men inte att komma till ett enhälligt samförstånd om slutresultatet.
Arbetsgivaren får alltså fatta ensidiga beslut efter att förhandlingarna i enlighet med lagen har förts med personalen.
Samarbetsskyldigheten har uppfyllts när man förhandlat om ärendet i enlighet med lagen och de uppgifter som behövs för behandlingen av ärendet lämnats. Innan ett ärende avgörs bör arbetsgivaren enligt kommunens samarbetslag förhandla med personalen om motiveringarna till, effekterna av och alternativen till de åtgärder som är under beredning. När samarbetsförhandlingarna slutförts är det viktigt att arbetsgivarrepresentanten noterar detta och skriver in det i protokollet. Efter samarbetsförhandlingarna kan arbetsgivaren fatta beslut om de frågor som behandlats i samarbetsförfarandet.
Kommunerna ska dock beakta att nya samarbetsförhandlingar ska föras i beredningens olika faser, alltid före beslutsfattandet, allt eftersom AN-reformen fortskrider.
Läs mera om samarbetsförfarandet
