Kommunerna tar över sysselsättningstjänsterna i en utmanande situation

Vid årsskiftet överförs arbetskraftstjänsterna och 4 400 anställda från staten till kommunerna. Finansieringen av tjänsterna överförs dock inte helt och hållet med dem.

När ansvaret för arbetskraftstjänsterna överförs till kommunerna i början av 2025 har statsandelsfinansieringen ett underskott på hela 100 miljoner euro. Dessutom kräver förändringen samarbetsförhandlingar i många kommuner, eftersom det sker betydande förändringar i personalens ställning. Samarbetsförhandlingarna kan enligt lag inte inledas förrän överföringen ägt rum, det vill säga vid årsskiftet.

Anne Kiiski, förhandlingsdirektör vid KT, säger att den otillräckliga finansieringen och den strama tidtabellen till en början kan ha en inverkan på sysselsättnings- och företagsservicen smidighet.

– Förändringen är positiv för kommunerna, eftersom de själva får möjlighet att påverka sysselsättningen i sitt område. Kommunerna måste dock få tid på sig att föra den stora reformen i hamn. Allt kommer inte att vara klart genast vid årsskiftet, säger Anne Kiiski.

Antalet arbetslösa har ökat

Finansieringsunderskottet på hundra miljoner euro beror på att regeringen har dragit ner sysselsättningstjänsternas finansiering jämfört med statens bokslut för 2022.

– Även om finansieringen har en övergångsperiod är situationen svår. Kommunerna får fler kunder att ta hand om med mindre finansiering. – De får också ta över en serviceskuld, eftersom staten har minskat sina tjänster, säger Patrik Tötterman, sakkunnig inom sysselsättning och socialpolitik vid KT.

Staten lämnar över sysselsättningstjänsterna till kommunerna i en svår situation, eftersom antalet arbetslösa har ökat. I slutet av oktober 2024 var antalet arbetslösa 30 000 fler än ett år tidigare. Även långtidsarbetslösheten ökar – i slutet av oktober låg den på 101 000.  Antalet lediga arbetstillfällen har minskat med mer än 50 000 sedan ifjol.

Målet med AN-reformen är att förbättra sysselsättningen, till exempel genom att öka användningen av sysselsättningsfrämjande tjänster.

– Även om sysselsättningen inte omedelbart utvecklas i rätt riktning är det bra att komma ihåg att också konjunktursvängningar påverkar sysselsättningen. Sysselsättningen skulle inte nödvändigtvis ha ökat ens om den förblivit en statlig tjänst, påpekar Patrik Tötterman.

Samarbetsförhandlingar innebär inte nödvändigtvis uppsägning

Förutom den ekonomiska biten försvåras AN-reformen av att samarbetsförhandlingarna inte kan inledas förrän i början av 2025. Många av de anställda som överförs från staten till kommunerna kommer att få ändrade arbetsuppgifter omedelbart efter reformen. Förändringarna kan gälla till exempel platsen där arbetet utförs eller arbetsuppgifterna.

– Samarbetsförhandlingarna har inte som mål att säga upp någon, utan det handlar om att finslipa den nya organisationen. Kommunerna uppskattar de personer som förs över, och den kompetens de för med sig, även om det kommer bli en utmaning att få finanserna att räcka till, säger Anne Kiiski.

KT har tidigare försökt påverka så att samarbetsförhandlingarna undantagsvis kunde ha inletts tidigare, men staten har inte gått med på det.

FAKTA:

KT stöder kommunerna i förändringen

• Vid årsskiftet får Finland 45 nya sysselsättningsområden.
   
• KT stöder kommunarbetsgivarna i AN-reformen genom att ge råd till exempel i ärenden som gäller överlåtelse av rörelse, överföring av personal och förändringsledning. Dessutom för KT förhandlingar med löntagarorganisationerna och medverkar i regeringens olika arbetsgrupper.
   
• KT:s stöd fortsätter efter årsskiftet när kommunerna övergår till att uppfylla de egentliga målen i AN-reformen: en höjning av sysselsättningsgraden och en minskning av arbetslöshetsgraden.