Nyheter och pressmeddelanden

Arbetsgruppen för balans i arbetslivet avslutade sitt arbete och överlämnade sitt betänkande till Arbets- och näringsministeriet 14.12.2021. Enligt arbetsgivarna erbjuder den nuvarande lagstiftningen goda möjligheter att stödja balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ministeriet föreslår inga ändringar i arbetslagstiftningen.

De kommunala arbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift sjunker med 0,4 procentenheter och de kommunala företagens avgift förblir oförändrad. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften stiger med i genomsnitt 0,14 procentenheter. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift sjunker däremot med 0,19 procentenheter. Sammanlagt minskar avgifterna med 0,45 procentenheter, vilket innebär en besparing på knappt 100 miljoner euro för de kommunala arbetsgivarna år 2022.

Arbetshälsoinstitutet har utvecklat ett verktyg för att mäta återhämtning. Verktyget är avsett för arbetsplatser och med hjälp av det kan man bedöma hur arbetsplatsens praxis stöder återhämtningen. Mätverktyget ger förslag på hur arbetsförhållandena kan utvecklas så att de stöder återhämtning. Det finns också nya forskningsrön om återhämtning bland lärare.

Cheferna inom social- och hälsovårdssektorn utför ett gott arbete under krävande förhållanden. Arbetshälsoinstitutet har till deras stöd sammanställt förfaranden för att stärka de anställdas välbefinnande och öka sektorns attraktionskraft.

Arbetshälsoinstitutet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf bygger upp en modell där arbetsplatserna och företagshälsovården samarbetar för att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa. I modellen vänds fokus från behandling av sjukdomar till förebyggande åtgärder samt från individnivå till hela arbetsgemenskapen. Den nationella veckan för psykisk hälsa infaller 22–28.11.2021.

Ett mål i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram för 2020–2023 är att de centrala arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation från 2011 om jämställdhetskonsekvensbedömning ska uppdateras.

Regeringens utkast till propositionen om vårdgarantin är färdigt. KT anser att propositionen saknar realistisk grund, eftersom det inte finns tillräckligt med personal för genomförandet.

– Tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården kan korrigeras genom ökad utbildning och snabbare internationell rekrytering. Inom branschen finns det ingen arbetskraftsreserv för rekrytering av personal ens för befintliga lediga jobb, än mindre för framtidens växande behov, säger Markku Jalonen, verkställande direktör för KT.

Barnskyddslagen revideras för närvarande och i den föreslås en dimensionering av det sociala arbetet inom barnskyddet. Det är omöjligt att fylla dimensioneringen, eftersom det redan nu råder brist på socialarbetare inom barnskyddet. KT anser att bindande klient- eller personaldimensioneringar inte är ett bra sätt att utveckla tjänsterna.

Arbetsgruppen som berett revideringen jämställdhetslagens bestämmelser om öppenheten i fråga om löner har lämnat in ett oenigt betänkande. KT anser att det inte finns anledning att revidera jämställdhetslagen på det sätt som betänkandet framställer.

Arbets- och näringsministeriet har inlett ett projekt som har som mål ett säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft i hela Finland. Social- och hälsovårdsministeriet utreder arbetskraftsbehovet i social-, hälso- och välfärdssektorn. KT representerar kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna i styrgruppen och arbetsgrupperna.

Påståenden om lönekarteller har framförts i offentligheten. Med kartell avses förmodligen att olika arbetsgivare gemensamt kommit överens om att betala samma lön för samma arbete. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har inte gett någon anvisning om lönekarteller och anser inte att sådana är möjliga.

Hur gör vi Finland till ett lockande och intressant land för internationella experter? Detta utreds i ett nationellt forskningsprojekt som inleddes i oktober. Projektet tillgodoser både den privata och den offentliga sektorns behov. KT deltar i projektet.

KT anser det vara bra att Social- och hälsovårdsministeriet äntligen har inlett ett förvaltningsövergripande program för att åtgärda bristen på social- och hälsovårdspersonal. KT föreslog ett program senast före budgetmanglingen och påpekar att det behövs en gemensam lägesbild som utgångspunkt för arbetet.