Läkarsituationen vid hälsocentralerna blir allt svårare
Enligt läkarförbundets undersökning hade hälsocentralerna i oktober 2021 totalt 300 befattningar till vilka kommunerna eller samkommunerna inte lyckades rekrytera läkare. Dessutom har över 320 befattningar lagts ut helt. Tillgången till köpta tjänster och vikarier har försvårats. Läkarsituationen som helhet bedöms ha blivit allt sämre.
År 2021 hade hälsocentralerna cirka 4 050 obesatta läkartjänster. Mer än 320 av dem hade lagts ut. Kommunerna försökte själva fylla cirka 3 725 av befattningarna, men cirka 300 var helt obesatta den dagen undersökningen gjordes.
Andelen obesatta läkartjänster ligger på en mycket hög nivå i Östra Savolax (26,2 %), Norra Karelen (25,4 %), Kajanaland (24 %) och Södra Karelen (21,9 %).
Även om läkarunderskottet vid hälsocentralerna år 2021 var nästan oförändrat jämfört med året innan, bedömde de ledande läkarna att läkarsituationen vid hälsocentralerna försämrats. Tillgången till köpta tjänster och vikarier ansågs ha försvårats. Två tredjedelar av de ledande läkarna ansåg likväl att läkarsituationen var god.
Den försvårade läkarsituationen syns som en ökning av den privata sektorns andel
Andelen köpta tjänster och utlagda befattningar har ökat starkt.
Antalet befattningar som lagts ut helt steg till rekordhöga nivåer, över 320. Den dagen undersökningen gjordes fanns det inga uppgifter om hur dessa platser fyllts. Sammanlagt sköttes redan 557 befattningar med köpta tjänster och utläggning. Antalet ökade med rentav en fjärdedel jämfört med fjolåret.
Antalet ordinarie tjänsteinnehavare och vikarier som kommunen anställt har minskat. Sammanlagt fylldes 3 087,5 befattningar (76,3 %) med läkare anställda av kommunen, medan motsvarande siffra ett år tidigare var 3 210 (79,4 %).
Juho Ruskoaho, arbetsmarknadsutredare vid KT, berättar att den privata sektorns andel i allmänhet växer i takt med att läkarbristen ökar.
– Under åren 2009–2016 minskade både läkarunderskottet och den privata sektorns andel. Sedan 2016 har riktningen varit växande. Sporadisk variation förkommer beroende på om man den dagen undersökningen gjordes lyckats få en hyrläkare, om befattningen rapporterats som helt obesatt eller om man beslutat att lägga ut den helt. Det ökande antalet utlagda befattningar döljer en del av läkarbristen, när man i undersökningen inte utrett läget med de befattningarna. Inom några sjukvårdsdistrikt har merparten av läkarbefattningarna redan lagts ut.
Tillgången till köpta tjänster och vikarier har försämrats
De ledande läkarna bedömer att i synnerhet tillgången till köpta tjänster har försämrats sedan 2020. Endast knappa hälften av de tillfrågade bedömde att tillgången var mycket eller ganska god, medan andelen ett år tidigare var nästan två tredjedelar.
Tillgången till vikarier och läkarsituationen i sin helhet bedöms också ha försämrats något, även om man i besättandet av de lediga befattningarna inte kunde se någon förändring jämfört med året innan.
Enligt Juho Ruskoaho visar resultaten av undersökningen att läkarbristen inte kan lösas genom att läkare flyttas från en sektor till en annan.
– Tillgången till läkare är svag. Köpta tjänster och utläggningar hade använts i större utsträckning och genast bedömdes tillgången till köpta tjänster ha försvagats.
– Det enda sättet att lösa läkarbristen är att utbilda fler läkare; det hjälper inte att leka hela havet stormar mellan sektorerna. I stället för att ändra på lagparagraferna och skärpa vårdgarantierna bör man genuint vidta åtgärder som förbättrar tillgången till vård, dvs. öka läkarutbildningen, säger Ruskoaho. KT har redan länge krävt fler utbildningsplatser.
Läkarförbundet har redan i 36 års tid årligen undersökt läkarsituationen vid hälsocentralerna genom en enkätundersökning riktad till hälsocentralernas ledande läkare. KT deltar i genomförandet av undersökningen i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd.
Mer på webben
