Landskapens finansieringsmodell kan påverka arbetsmarknadsverksamheten
Enligt KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen bör man när landskapens finansieringsmodell dryftas komma ihåg att modellen har konsekvenser för arbetsmarknaden.
”Under en tid av låg inflation och stark ekonomisk tillväxt, såsom nu är fallet, riskerar arbetsmarknadsuppgörelser som medför höga kostnader att helt äta upp tillväxtutrymmet för landskapens utgifter. Då blir man tvungen att hitta andra metoder för att effektivisera verksamheten så att det finns resurser för nödvändiga investeringar”, framhåller Jalonen.
Enligt de nuvarande planerna kommer landskapens finansiering nästan helt från staten. Avsikten är att med hjälp av finansieringen minska utgiftsökningen så att den fram till 2029 skulle vara ungefär 2,8 miljarder euro lägre jämfört med det så kallade basscenariot.
Planen skulle tillåta en reell utgiftsökning på bara 0,9 procent varje år.
Nytt landskapsindex för kostnadsberäkningen
Landskapens faktiska kostnader beaktas genom en särskild formel. Den stöder sig på ett så kallat landskapsindex som beräknas utgående från den årliga förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet, konsumentprisindexet och landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter. Statsrådet utfärdar närmare bestämmelser om beräkningen genom förordning.
Enligt Markku Jalonen ger landskapsindexet kostnadsramar för hurdana arbetsmarknadsuppgörelser det är möjligt att ingå.
”I den fortsatta beredningen borde också sådana modeller kartläggas som ger mer flexibilitet i finansieringen av landskapen och som baserar sig på landskapens egen beslutanderätt”, säger Jalonen.
Finansieringen av landskapen utreds i Tammerfors
I samband med seminariet publicerades preliminära uppgifter om Tammerfors universitets utredning, där man har granskat olika möjligheter att finansiera landskapen. Utredningen har beställts av KT Kommunarbetsgivarna, Kommunförbundet, Kommunfinans, Keva och Avainta rf.
Markku Jalonen säger att forskningsprojektet är betydelsefullt och att det producerar material för fortsatt beredning av frågan.
”I fortsättningen är det viktigt att beakta finansieringsmodellens inverkan också på arbetsmarknaden”, påpekar Jalonen.
Inom kommunsektorn arbetar för närvarande 421 000 personer, och arbetskraftskostnaderna för dem uppgår till drygt 20 miljarder euro. Enligt KT:s uppskattning kommer omkring 214 000 anställda att övergå i tjänst hos landskapen, landskapsägda företag och servicecentraler och andra företag.
Arbetskraftskostnaderna för den personal som överförs uppgår till omkring 11 miljarder euro, dvs. nästan hälften av landskapens utgifter.
