Kontroll över kostnaderna genom långsiktig ekonomiplanering

– Kommunerna söker bestående besparingar genom bland annat strukturella förändringar och förutseende personalplanering. Alla dessa åtgärder gör det också lättare att svara mot de förändringar som vård- och landskapsreformen kräver, säger Jalonen.

Sedan 1990-talet har KT Kommunarbetsgivarna genom en årlig enkät följt upp kommunernas och samkommunernas arbetskraftskostnader och kontrollen över dem. Enligt en färsk enkät om besparingar i personalkostnaderna blir det allt vanligare att kommunerna och samkommunerna har program för balansering av ekonomin.  Drygt en fjärdedel av de kommuner eller samkommuner som besvarade enkäten hade gjort upp ett balanseringsprogram.

– Även om kommunen inte har något särskilt program för balansering av ekonomin, kan man på basis av utredningen se att de besparingar som görs i personalkostnaderna inte är kortsiktiga, utan att ekonomin planeras för flera år framåt. Ekonomiska anpassningsåtgärder är en del av personalledningens vardag.

Personalutgifterna minskade med 357 miljoner euro

Enligt KT:s enkät har kommunsektorn vidtagit sparåtgärder som minskat personalkostnaderna med i genomsnitt 1,7 procent år 2016. Det är 357 miljoner euro av hela kommunsektorns arbetskraftskostnader på 21 miljarder euro.

Merparten av de totala besparingarna uppnåddes år 2016 genom andra åtgärder än permitteringar och uppsägningar. Resultatet är det samma som i KT:s tidigare sparenkäter. Merparten av besparingarna uppnåddes genom naturlig avgång (82 % av svaren). Andra sparåtgärder var omorganisering av arbetsuppgifterna, nya arbetsrutiner och effektivisering av funktioner (77 %).

Besparingar uppnåddes också genom minskad rekrytering. Många kommuner och samkommuner uppgav att de hade färre vikarier och visstidsanställda (65 %), mer obesatta tjänster och befattningar (63 %) och strängare förfarande med rekryteringstillstånd (56 %).

År 2017 fortgår behovet av att minska personalkostnaderna i nästa alla kommuner och samkommuner. Sparbehoven uppskattas vara ungefär lika stora som år 2016. Sparåtgärderna är de samma som ifjol, men särskilt permitteringarna verkar få mindre betydelse än tidigare och metoder som hör till långsiktig planering ser ut att öka. Uppskattningarna av besparingarna år 2017 inbegriper inte åtgärder som beror på konkurrenskraftsavtalet.

Färre permitteringar i år

I fjol fördes samarbetsförhandlingar om sparåtgärder i var femte kommun eller samkommun som besvarade enkäten. I 12 kommuner eller samkommuner ledde förhandlingarna till permitteringar och i 30 sades anställda upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.

Bara cirka 2 400 anställda permitterades i kommunsektorn i fjol. Merparten av permitteringarna var koncentrerade till en enda kommun. Resten av kommunerna och samkommunerna permitterade bara en liten del av personalen eller bara några få personer. Permitteringarna pågick i snitt 15 kalenderdagar.

Enligt enkäten verkar permitteringarnas andel av sparåtgärderna i år bli mindre än i fjol. Minst 17 kommuner eller samkommuner uppskattade att samarbetsbetsförhandlingar kommer att föras i år.  Åtta uppskattade att de i år kommer att permittera sammanlagt knappt 1 000 personer för i genomsnitt 19 kalenderdagar. Merparten av permitteringarna koncentreras troligen till några få kommunala arbetsgivare.
 
Uppsägningar är fortfarande mycket ovanliga i kommunsektorn. I fjol sades omkring 300 personer upp av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker (0,1 % av personalen). Enligt enkäten kommer ett tjugotal kommuner eller samkommuner troligen att säga upp personal i år. Uppsägningarna uppskattas gälla drygt 200 personer. Ofta gäller uppsägningarna bara enskilda anställda.
 
Bara 11 kommuner eller samkommuner har avtalat om nedskärningar i personalutgifterna genom lokala kollektivavtal. Även om arbetsgivaren har inlett lokala förhandlingar om besparingar i personalkostnaderna, har en del eller alla personalorganisationer nästan undantagslöst vägrat ingå sådana avtal. I allmänhet har permitteringar kunnat undvikas när man lyckats ingå ett lokalt avtal om besparingar i personalkostnaderna.

Personalstyrkan minskar

Den kommunala personalen var som störst år 2011, då kommunsektorn hade 441 000 anställda. Under de senaste åren har personalen minskat. Enligt Statistikcentralen uppgick antalet kommunalt anställda till 422000 i oktober 2015.

I KT:s enkät fick kommunernas och samkommunernas personalledning ge en uppskattning av personalstyrkans utveckling fram till år 2018.  De tillfrågade uppskattade att den kommunala personalen under de närmaste åren kommer att minska så att kommunsektorn år 2018 har 414 000 löntagare.
 
KT har uppskattat att över 210 000 anställda överförs till de landskap som inrättas i början av 2019.
 
KT:s enkät om besparingar i personalutgifterna omfattar 72 procent av alla kommunalt anställda. Enkäten genomfördes i december 2016.