Allt fler kvinnor som kommundirektörer

Av kommundirektörerna arbetar 105 som stadsdirektör och 203 som kommundirektör.

Sedan år 1995 har kommunen själv kunnat välja att vara antingen stad eller kommun. Således kan benämningen stadsdirektör vara i bruk i en kommun som är liten till invånarantalet. Å andra sidan kan benämningen kommundirektör användas i en kommun som har tiotusentals invånare.

Kvinnornas andel av kommundirektörerna fortsätter att växa. Andelen har under tio år vuxit från 15 till 21 procent.

Kommundirektörerna har hög utbildning

Nästan alla kommundirektörer (91 %) hade fast anställning. Åldern varierade mellan 29 och 68 år och medelåldern var 52,3 år. Av kommundirektörerna var 40 (13 %) 40 år eller yngre. Kommundirektörerna var något yngre än stadsdirektörerna.

Den vanligaste utbildningen bland kommundirektörer är en handelsutbildning eller en statsvetenskaplig utbildning (75 %). Näst vanligast var en utbildning inom den tekniska sektorn (6 %). Nästan alla kommundirektörer har en högskoleexamen.

Löneskillnaderna stora

Kommundirektörernas totalinkomster var i snitt 7 699 euro per månad. Stadsdirektörernas totalinkomster var högre än kommundirektörernas. Stadsdirektörernas totalinkomster var i snitt 9 487 euro per månad. Motsvarande inkomst för kommundirektörerna var 6 786 euro per månad.

Var tredje kommundirektör hade avtalslön, dvs. helhetslön. Löneskillnaderna var stora. Allmänt sett, ju större kommun eller stad det är fråga om, desto högre är direktörens lön. Arbetets svårighetsgrad förefaller alltså att öka när kommunen blir större.

Källa: Löner inom kommunsektorn 2016, Statistikcentralen

Uppgifterna har blivit mer krävande

Från år 2000 till år 2016 utvecklades stadsdirektörernas totalinkomster med 68,4 procent och kommundirektörernas med 66,7 procent. Den årliga inkomstutvecklingen har varierat särskilt för stadsdirektörerna. Detta beror antagligen på att yrkesgruppen är så liten: en förändring i en stadsdirektörs inkomster inverkar klart på gruppens medeltal.

Direktörernas omfattande inkomstutveckling beror antagligen på att kommunerna har blivit större och uppgifterna fler. Det har medfört mångskiftande service- och koncernstrukturer som bidragit till att svårighetsgraden hos direktörernas arbete har ökat.

Enligt en utredning av Finlands Kommunförbund, KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Kommundirektörer rf våren 2017 upplever kommundirektörerna att arbetets svårighetsgrad kommer att öka ytterligare under de närmaste åren. Svårighetsgraden ökar i första hand genom byggandet av framtidens kommun och det strategiska ledarskapet i samband med det, främjandet av kommunens livskraft samt koncernledningen och också förberedelserna inför vård- och landskapsreformen.

Jämfört med lönerna för lika krävande uppgifter inom den privata sektorn har kommundirektörernas inkomster varit låga och släpat efter länge. För att kunna locka kompetenta sökande har kommunerna allt oftare varit tvungna att betala en konkurrenskraftigare lön i förhållande till den privata sektorn.

De statistiska uppgifterna ingår i Statistikcentralens statistik Löner inom kommunsektorn 2016.