Läkarbristen fördjupas inom psykiatri
Bristen på kompetent arbetskraft ökar. Inom den specialiserade sjukvården är bristen särskilt stor till exempel då det gäller läkare som är specialiserade på psykiatri. Inom projektet Soteliiderit frågades överläkare som ansvarar för service och rekrytering om situationen vid Kuopio universitetssjukhus samt i Päijänne-Tavastlands välfärdssamkommun, samkommunen för social- och hälsovård i Norra Karelen (Siun sote) och Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt.
Enligt de intervjuade ökar bristen på läkare delvis på grund av ökad efterfrågan men också på grund av ökat deltidsarbete och läkarnas önskan om flexibla arbetstider. Arbetsgivarna skräddarsyr arbetsuppgifterna men deltid innebär att fler läkare behöver rekryteras för att sköta uppgifterna.
Med tanke på framtiden är det bekymmersamt att allt för få unga läkare söker sig till specialisering inom psykiatri.
– Arbetet inom psykiatrin är verkligen mångsidigt och läkaren får bred användning för sina färdigheter, så det är synd att det inte finns tillräckligt många sökande till specialiseringen i förhållande till pensionsavgången de kommande åren, säger Heli Peltola, resultatområdesdirektör för psykosociala tjänster i Päijänne-Tavastland.
Arbetsarrangemang till hjälp på arbetsplatserna
Av de nuvarande psykiatritjänsterna har endast en del tillsatts i områdena, viket innebär att arbetsuppgifterna måste prioriteras. Outi Saarento, resultatområdesdirektör för psykiatri vid Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, säger att andelen tjänster som tillsatts inom resultatområdet varierat mellan 36 och 68 procent beroende på ansvarsområde. Norra Savolax har ett underskott på omkring 60 procent av behovet inom vuxenpsykiatrin, säger Paula Ollonen, överläkare och direktör för servicecentrumet för mental hälsa och välfärd vid Kuopio universitetssjukhus.
De unga läkarna som specialiserar sig gör ett viktigt arbete och sjukhusen erbjuder dem specialiserad undervisning samt stöd av seniorexperter. Sjukhusen satsar också på forskning för att göra det möjligt för den unga att utvecklas inom sitt specialområde.
Arbetsarrangemangen och arbetsfördelningen utvärderas kontinuerligt för att effektivera läkarnas arbetstid. I Norra Österbotten pågår för närvarande en intern diskussion om vilka uppgifter representanter för andra yrkeskårer kan utföra under ledning av en specialistläkare. I allmänhet försvåras detta av att det också råder stor brist på allmänpraktiserande läkare och andra yrkesutbildade personer.
Trots personalbristen har inrättandet av välfärdssamkommunen i Päijänne-Tavastland medfört fördelar för serviceprocesserna och likabehandlingen av invånarna. Enligt Heli Peltola har det tätare samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och socialservicen effektiverat arbetet.
Nya eller köpta tjänster är ingen lösning
Inrättandet av nya tjänster ses inte som en lösning på problemet då det redan nu finns en hel del lediga tjänster. Privata aktörer rekryterar också hela tiden utgående från sina klienters behov.
Personal rekryteras med egna metoder och med hjälp av rekryteringstjänster men resultaten har varit magra. Enligt Antti Liuska, överläkare och servicechef för den psykiatriska klinikgruppen vid Siun sote, har den egna rekryteringsenhetens verksamhet varit en fördel. Att förbereda sig för kommande pensioneringar är dock en utmaning som kräver att man använder sig av köpta tjänster.
Köpta tjänster används också hela tiden men utbudet är otillräckligt i förhållande till behovet. De köpta tjänsterna upplevs som viktiga både med tanke på utbudet av tjänster och tjänsteläkarnas arbetshälsa. Men de köpta tjänsterna kan endast utnyttjas i begränsad utsträckning eftersom tjänsteläkarna enligt lag ansvarar för vissa uppgifter. Tjänsteläkarna ansvarar också för utvecklingen av verksamheten på lång sikt.
Internationell rekrytering är bekant och också inom läkarkåren, men kraven på kunskaper i finska och svenska är särskilt höga inom psykiatrin. För att stödja språkkunskaperna har arbetsgivarna ordnat språkkurser. Enligt Päivi Hirvonen, rekryteringsplanerare vid Siun sote, har de rekryteringar som gjorts från utlandet i huvudsak varit finländare som studerat utomlands.
Utbildning och ökat intresse för psykiatri ses som en möjlighet
De intervjuade förhöll sig positivt till ett ökat antal studieplatser men ansåg inte att det var den mest effektiva enskilda metoden. Utöver fler studieplatser borde psykiatrins dragningskraft förbättras för att locka flera unga läkare. Outi Saarento i Norra Österbotten hoppas dessutom att separat finansiering riktas till universiteten och sjukhusen för studieplatser inom psykiatri och andra områden med personalbrist.
Det bästa sättet att skapa en positiv bild av det psykiatriska arbetet är enligt Paula Ollonen att beskriva arbetsuppgifterna. Området är mycket brett och även neurovetenskapen integreras i patientens behandling. Päivi Hirvonen berättar att man vid Siun sotes läkarrekrytering funderat på om tyngdpunkten på matematik i läkarutbildningen har en begränsande effekt på intresset för psykiatri bland läkarstudenterna.
En ökad attraktivitet skulle gynna alla arbetsgivare. Konkurrensen mellan de offentliga aktörerna om ett fåtal experter är måttlig. Man vill inte rekrytera från andra sjukvårdsdistrikt, eftersom man vet att de har en lika utmanande situation.
Behovet av att prioritera ökar i alla händelser
Prioritering sker redan nu, men den kan bli ännu hårdare i framtiden. Den vård patienterna får och hur fort de får vård beror på läkarsituationen inom psykiatrin. Till exempel i Norra Österbotten är situationen mycket oroande.
Heli Peltola i Päijänne-Tavastland säger som läkare om prioriteringen, att läkare som specialiserat sig på psykiatri bör fokusera på patienter som behöver mest stöd, det vill säga de krävande patienterna.
Prioritering kunde också innebära att ansvaret för tjänster med lägre tröskel kunde fördelas enligt resurser till olika yrkesutbildade personer i större omfattning än hittills.
