Problemen i de offentliga finanserna fortsätter
Även om Finansministeriets förutspår att den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent år 2021 visar de offentliga finanserna fortsättningsvis underskott. Också den offentliga skulden kommer att fortsätta öka i förhållande till bruttonationalprodukten.
I sin ekonomiska översikt bedömer Finansministeriet att ekonomin inte kommer att återhämta sig från coronakrisen förrän i slutet av år 2021. Prognosen utgår från att smittspridningen minskar avsevärt under sommaren 2021 tack vare begränsningsåtgärder och vaccineringar. Ekonomin kan inte normaliseras förrän epidemin är under kontroll, i praktiken under år 2022.
De offentliga finanserna tyngs av kroniskt underskott och svaga tillväxtutsikter
Underskottet i de offentliga finanserna, dvs. obalansen mellan utgifter och inkomster, fortsätter vara stort under 2021 eftersom coronastödåtgärder och åtgärdandet av vård- och serviceskulden slukar offentliga medel. Underskottet i de offentliga finanserna börjar inte minska förrän år 2022 när stödåtgärderna till följd av covid-19-epidemin upphör och ekonomin återhämtar sig. De offentliga finanserna kommer dock fortfarande att visa underskott.
Under åren 2023–2025 kommer underskottet i de offentliga finanserna att närma sig den nivå som rådde före epidemin. Problemet är att en återgång till det normala i de offentliga finanserna innebär att vi återgår till en situation som överskuggas av svag tillväxt och kroniskt underskott. De offentliga finanserna försvagas också av befolkningens stigande ålder och en krympande arbetsför befolkningsdel.
Obalansen mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna förblir stor. I mitten av 2020-talet beräknas underskottet i förhållande till BNP vara 1,6 procent, det vill säga 4,6 miljarder euro. De offentliga finanserna består av de offentliga samfundens, dvs. statens, kommunernas och samkommunernas ekonomi.
Hållbarhetsgapet cirka 3 procent
Också den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten. Den kommer att öka från nuvarande knappa 70 procent till över 75 procent år 2025. Skuldkvoten kommer då att vara 16 procentenheter högre än år 2019.
Skuldkvoten förutspås öka också efter år 2025. På lång sikt kommer hållbarhetsgapet, det vill säga skillnaden mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna att vara cirka 3 procent i förhållande till BNP, med andra ord cirka 8 miljarder euro på 2025 års nivå.
Målen fastställda i planen för de offentliga finanserna
Statsrådet beslutade den 12 maj om planen för de offentliga finanserna år 2022–2025, som också innehåller rambeslutet för statsfinanserna.
Utgifterna inom statens budgetekonomi uppskattas uppgå till 63,8 miljarder euro och inkomsterna 56,2 miljarder euro år 2022. I planen för de offentliga finanserna har man försökt beakta de viktigaste konsekvenserna av vårdreformen i statens och kommunernas ekonomi. Beräkningarna inför vårdreformen är dock fortfarande preliminära och de kommer att preciseras under beredningen av planen för de offentliga finanserna för 2023–2026.
Statens budgetekonomi beräknas visa cirka 6,7–8,9 miljarder underskott under åren 2022–2025.
Planen för de offentliga finanserna bygger på Finansministeriets senaste ekonomiska prognoser. Huruvida prognosen håller beror bland annat på om epidemin är under kontroll under det tredje kvartalet år 2021. Den ekonomiska tillväxten kan bli långsammare än förutspått om smittspridningen ökar på nytt hösten 2021 i Finland eller i områden som är viktiga för vår export.
