Harmoniseringen av lönerna i vård- och landskapsreformen måste skötas lagvägen

Arbetskraftskostnadernas ökning kan i värsta fall bli så stor att den äventyrar vårdreformens sparmål och påverkar hela samhällsekonomin. Detta kan emellertid förhindras genom lagstiftning om harmonisering av lönerna.

Bakom den högre kostnadsberäkningen ligger arbetsdomstolens beslut i mars om en samkommuns agerande. Samkommunen hade betalat vissa fysioterapeuter högre lön än andra för samma arbete.

Enligt rättens beslut skulle löneskillnader mellan personer som flyttats från olika ställen till en ny arbetsgivare vid överlåtelse av rörelse jämnas ut inom rimlig tid på så sätt att de lägre lönerna höjs.
Om samma princip tillämpas i vårdreformen ökar risken för högre kostnader genom löneharmoniseringen avsevärt.

Största delen av landskapens kostnader är personalutgifter

De kommande landskapens driftskostnader är till största delen personalutgifter.  Arbetsdomstolens färska beslut om löneharmonisering innebär att risken för ökade kostnader växer.
Personalen överförs enligt principen för överlåtelse av rörelse från kommunsektorn till landskapskoncernen, till ett ämbetsverk, affärsverk eller aktiebolag inom koncernen eller till den privata sektorn. Harmoniseringen av lönerna sker enligt lönesystemen kollektivavtalsvis.

KT bedömde för två år sedan att de sammanlagda lönekostnaderna för personal som förs över på grund av vårdreformen stiger med minst 75 och högst 700 miljoner euro. Den slutgiltiga summan beror på den nivå på vilken lönerna harmonieras. 

Enligt en färsk bedömning kan den totala summan som landskapskoncernerna måste betala för löneharmoniseringen bli väldigt mycket större.
Det finns flera osäkra faktorer i KT:s bedömning och det är därför omöjligt att framställa exakta siffror. Vi vet till exempel inte ännu hur landskapen kommer att organisera sin verksamhet, hur valfriheten inverkar eller hurdana kollektivavtalen och lönesystemen blir i landskapen.

Enligt KT:s  bedömning skulle nästan 60 000 personer föras över till landskapens bolag 1.1.2020, av personerna skulle cirka 40 000 gå till offentligt ägda bolag och 20 000 till privata.

Löneharmoniseringen förutsätter lagstiftning

KT har under beredningen av vård- och landskapsreformen presenterat en modell enligt vilken ökningen i lönekostnader på grund av harmoniseringen kunde begränsas. Enligt modellen skulle den del av lönen som beror på uppgiftens svårighetsgrad harmoniseras på en given nivå, till exempel mediannivån för lönerna, i varje kravgrupp.

Den överskjutande delen av lönen skulle vara ett övergångstillägg för den personal som överförs och den betalas så länge som arbetsuppgiften i landskapet är oförändrad. Ingen skulle alltså få lägre lön på grund av reformen, men harmoniseringen skulle ske kravgruppvis.

KT anser det vara befogat att harmoniseringen av lönerna avgörs genom lagstiftning. Det naturligaste sättet är att lägga till en särskild bestämmelse i införandelagen.

Om lönedelarna justeras genast vid överföringen till landskapen 1.1.2020 kommer det enligt KT inte att uppstå några problem med det opartiska bemötandet av de anställda. För samma uppgift skulle den anställda få samma uppgiftsrelaterade lön redan från den första arbetsdagen.

Överlåtelse av rörelse leder också till kostnader för tilläggspensioner. Denna ändring kommer att ske genom lagstiftning. Övriga bestämmelser om personalens ställning finns i lagstiftningen som är under behandling i riksdagen. Och arbetsdomstolens färska beslut grundar sig också främst på arbetsavtalslagen. Därför vore det logiskt att också löneharmoniseringen fastställs genom lag.
Landskapssektorns kommande lönesystem måste dessutom ge svaret på hur den lönestruktur som gällt hos den föregående arbetsgivaren kostnadseffektivt och rättssäkert förs över i det nya systemets struktur.