Kommunsektorns lönesystem förnyas – påverkar lönen för 130 000 anställda i år

I kommunerna och samkommunerna införs i år ett nytt, enhetligt lönesystem. Det nya systemet ersätter det lokala arbetsvärderingssystem som infördes i början av 2000-talet.

Förändringen gäller nästan 120 000 anställda som omfattas av kommunsektorns största avtal, det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA). Det gäller till exempel barnskötare, skolgångshandledare, byråsekreterare, lantbruksavbytare, bibliotekspersonal och anställda inom sysselsättningstjänster. Till det nya systemet övergår också lärarna inom småbarnspedagogik vid daghem. Deras antal är cirka 17 000. 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna FOSU rf, JUKO rf och Sote rf godkände förändringarna före julen, efter att förhandlat om dem i flera år.

Det nya systemet kallas nivålönesystemet. I systemet har lönen delats in i tre nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Målet är bland annat att lönen ska bli mer sporrande och enhetlig mellan olika kommuner.

– Hittills har vi på nationell nivå förhandlat om en enda uppgiftsrelaterad minimilön, men nu finns det tre lönenivåer. Det nya systemet förbättrar möjligheterna till löneutveckling under karriären, säger Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingsdirektör vid KT.

Lönen börjar på nivå A

I det nya systemet delas lönerna för varje uppgiftshelhet in i tre nivåer: A, B och C. Basnivån är A, och från den kan den anställda flyttas upp till nivå B och C när ansvaret och kunnandet ökar. 

I vissa befattningar finns det flera helheter. Till exempel har skolgångshandledarna delats in i skolgångshandledare med grundläggande uppgifter och ansvariga skolgångshandledare, och bägges uppgifter har delats in i tre nivåer. På så sätt finns det nu sex olika minimilöner som tillämpas på skolgångshandledare. 

För varje nivå har parterna kommit överens om en nationell minimilön. Lokalt fastställs lönerna enligt den nuvarande lönenivån och kan vara högre än minimilönen. 

– Grunderna för lönen är de samma på överallt i landet. Det ger de anställda möjlighet till en förutsägbar löneutveckling oberoende av i vilken kommun de arbetar, säger Henrika Nybondas-Kangas.

Utöver nivålönen kan den anställda få ett nivåtillägg, som baserar sig på extra uppgifter eller ansvar. Vissa kommuner har tidigare använt lokalt fastställda uppgiftsrelaterade tillägg för detta ändamål. 

– På nationell nivå har parterna avtalat om två nivåtillägg, som betalas för handledning av studerande och för läkemedelsbehandling inom småbarnspedagogiken. Andra nivåtillägg och deras belopp avtalas lokalt, säger Heikki Saaristo, ledande arbetsmarknadsombudsman vid KT.

Pengar från löneutvecklingsprogrammet

Det nya lönesystemet träder i kraft 1.2.2025. Arbetsgivarna har getts en övergångstid till 30.9.2025, då systemet ska ha införts. 

Utvecklingen av lönesystemen kräver tilläggsfinansiering och framför allt lokala potter. Pengarna till reformerna tas från kommun och välfärdssektorns löneutvecklingsprogram som godkändes år 2022. Till de nya lönedelarna används de löneförhöjningspotter som avtalats för februari och juni i utvecklingsprogrammet år 2025. 

– Tack vare löneutvecklingsprogrammet kan vi göra lönesättningen i kommunsektorn mer sporrande, hålla kvar kunnig personal och rikta lönehöjningar enligt lokala behov, säger Henrika Nybondas-Kangas.
Varje arbetsgivaren placerar sina anställda på de nya lönenivåerna. Eventuella förhöjningar syns därför inte genast i lönespecifikationerna, men senast i oktober då övergångsperioden är slut. Arbetsgivaren ska samordna lönerna på respektive nivå inom en rimlig tid.

– Reformen kommer inte att sänka någons lön, men för en del stiger den. Höjningarnas belopp beror på kommunens nuvarande lönenivå och på hur de anställda placeras på de nya nivåerna, förklarar Heikki Saaristo.

Förändringarna påverkar inte de övriga lönedelarna, såsom arbetserfarenhetstillägg eller prestationsbaserade individuella tillägg. Även till exempel kvälls-, lördags- och söndagstillägg kvarstår oförändrade.

Gäller också lärare inom småbarnspedagogik 

Reformen påverkar inte skollärare, som omfattas av kollektivavtalet för undervisningssektorn, UKTA, men lärarna inom småbarnspedagogik övergår till det nya systemet. 

– Orsaken är att daghemmens övriga personal följer AKTA, och vi ville inte ha flera lönesystem på samma arbetsplats, förklarar Hannu Freund, ansvarig förhandlingsdirektör för undervisningssektorn vid KT.

Förhandlingar om motsvarande reformer förs som bäst inom flera avtalsområden i kommun- och välfärdssektorn, bland annat inom social- och hälsovårdssektorn och räddningssektorn.