Vi behöver en lag som tryggar patientsäkerheten

Tillgången på skyddsarbetskraft för funktioner som är kritiska med tanke på medborgarnas liv och hälsa är i praktiken helt beroende av fackföreningarnas vilja att tillhandahålla skyddsarbetskraft.

– Medborgarnas liv och hälsa får inte vara beroende enbart av lokala förhandlingar om skyddsarbete, säger verkställande direktör Markku Jalonen.

Tillgången till skyddsarbetskraft bör fastställas i enlighet med det medicinska minimikravet. KT understöder att regionförvaltningsmyndigheten ska ges rätten att beordra en person patientsäkerhetsarbete, så att tillhandahållaren av tjänster och den som ansvarar för den medicinska vården kan fullgöra sina skyldigheter enligt lagstiftningen.

En arbetstagare i arbetsavtalsförhållande har inte någon lagstadgad skyldighet att delta i skyddsarbete. Tjänsteinnehavare inom hälso- och sjukvården kan beordras uppgifter som är lämpliga med tanke på deras utbildning och kompetens, men deras ringa antal räcker inte till för att trygga det skyddsarbete som behövs. Dessutom är det svårt att skaffa den kompetens som krävs inom den specialiserade sjukvården på de sätt som anges i social- och hälsovårdsministeriets styrbrev, om man inte har nått enighet om skyddsarbetet på lokal nivå.

– Sjukvårdsdistrikten följer upp patienternas behov och förhandlar enligt det om skyddsarbetet i flera timmar varje dag. Svårigheter uppstår bland annat av att resultatet av förhandlingarna underställs den centrala strejkkommittén, och organisationen kan ändra resultatet av de lokala förhandlingarna. Risksituationer utreds hela tiden. Behovet av omedelbar vård ökar när strejkerna förlängs och omfattar allt fler anställda, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

– Det är ett problem i sig att arbetsgivaren inte kan vara säker på om arbetstagaren dyker upp för sitt arbetspass inom skyddsarbetet. En del arbetstagare svarar inte på kallelserna, vilket varje dygn leder till att skyddsarbetet blir ofullständigt. Det här måste man få en ändring på för att skyddsarbetet ska kunna fungera som det ska, säger Nybondas-Kangas.

KT föreslår att lagförslaget utvidgas till att omfatta även socialvården

Lagförslaget gäller för närvarande hälso- och sjukvården, men lagen borde också gälla socialvårdstjänster, såsom vård dygnet runt och enheter för funktionshinderservice. Även i dessa enheter är det viktigt att trygga patienternas säkerhet.

I patientskyddslagen borde det samtidigt föreskrivas om en tidsbegränsad möjlighet att underskrida dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen. Strejkerna hotar att den 15 april utvidgas till att även omfatta samkommuner, där det ordnas tjänster inom både primärvården och socialvården.

Lagförslaget begränsar inte strejkrätten i onödan

KT anser att säkerställandet av patientsäkerheten genom skyddsarbete i enlighet med det nya lagförslaget inte begränsar strejkrätten mer än vad som är nödvändigt. Man kan avvika från den grundlagsenliga föreningsfriheten, det vill säga strejkrätten, endast när människors liv och hälsa äventyras direkt.

– I den här situationen är avvikelsen motiverad för att människors hälsa inte oåterkalleligen ska äventyras och för att rätten till liv ska tryggas. Vid KT var man beredd att godkänna förlikningsmannens tidigare förlikningsförslag och att fortsätta förhandlingarna i förlikningsnämnden för att lösa arbetstvisten, säger Markku Jalonen.