Uppnåendet av sysselsättningsmålen beror på den fortsatta beredningen

Regeringen ska ha tack för att organiseringsansvaret för arbetskraftstjänsterna överförs till kommunerna och för att finansieringsmodellen för dem förnyas.

– Kommunerna har ett direkt intresse i att främja sysselsättningen och kommunerna har möjlighet betjäna de arbetslösa personligen i arbetssökandet. Kommunerna har också den bästa kännedomen om det regionala sysselsättningsläget, säger Jalonen

Enligt Jalonen blev revideringen av utkomstskyddet för arbetslösa ofullständig. En gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet enligt Finansministeriets förslag hade givit den största sysselsättande effekten.

Stödet till främjandet av de ungas sysselsättningsmöjligheter genom nya läroavtalsrutiner och ändringar i utbildningsersättningarna är välkommet.

Arbetskraftsinvandringen och integrationen

– Det är positivt att regeringen nu satsar på ökad arbetskraftsinvandring och på att främja integrationen. Sektorer som bör prioriteras är de som enligt regeringsprogrammet lider av brist på arbetskraft som t.ex. vårdsektorn, säger Jalonen

Regeringen siktar på fördubblad arbetskraftsinvandring fram till år 2030. För att främja integrationen av inflyttade har regeringen berett ett åtgärdsprogram för utvecklingsbehoven inom integrationen.

Kommunerna får inte bli de som betalar räkningen för coronaåterhämtningen

Underskottet i den offentlig ekonomin ökar med regeringens beslut. Statens utgifter överskrider budgetramarna nästa år med cirka 900 miljoner och år 2023 med cirka 500 miljoner euro.

– Regeringen har utökat kommunernas uppgifter och skyldigheter. Kostnaderna för dessa måste täckas fullt ut och kommunerna får inte bli de som betalar räkningen för återhämtningen från coronaepidemin. Hur mycket coronakrisen slutligen kommer att kosta kommunerna är fortfarande öppet, säger Jalonen.