Den utdragna pandemin försämrade arbetshälsan

Efter att arbetshälsan delvis hade förbättrats under våren 2020 skedde det på hösten en negativ förändring vad gäller välbefinnandet i arbetet. Ändringarna har dock varit måttliga. Detta framgår av uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?). Forskningsresultaten kan användas för att främja arbetsengagemanget under undantagsförhållandena.

Etätyöntekijä on väsyneenä tietokoneen ääressä kotona. Kuva: Eeva Anundi.

Våren 2020 skedde till viss del rentav en förbättring i arbetshälsan, i synnerhet för dem som arbetade på distans. I slutet av året hade dessa fördelar dock gått förlorade. I februari offentliggjorde Arbetshälsoinstitutet resultaten från uppföljningsstudien Hur mår Finland? Enligt den har välbefinnandet försämrats särskilt bland unga arbetstagare och distansarbetare som bor ensamma, jämfört med tiden före corona.

Också utbrändhet och arbetsleda ökade under 2020. Tidigare resultat visade att arbetshälsan i allmänhet förbättrades under coronavåren. Nu visar resultaten att trenden började sjunka i och med att coronapandemin blev utdragen.
Uppföljningsstudien utreder vilka förändringar i välbefinnandet som pandemin medfört för finländare i arbetsför ålder. I uppföljningsstudien har 757 finländare besvarat enkäter vid tre tillfällen: årsskiftet 2019/2020, maj–juni 2020 och november–december 2020.

– Det lönar sig att utnyttja resultaten och slutsatserna från uppföljningsstudien när man i kommunorganisationerna bereder framtida distanslösningar. Nu är det dags att fundera på hurdan distanskultur man vill skapa, säger KT:s ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling Niilo Hakonen.

Coronan har minskat de ungas arbetsengagemang

Enligt uppföljningsstudien har arbetsengagemanget sjunkit till samma nivå som före pandemin. Samtidigt har symtomen på utbrändhet ökat något och arbetsleda har förekommit i högre grad än före pandemin. Man upplever dock fortfarande klart mer arbetsengagemang än arbetsleda.

– Även om finländarnas arbetshälsa i huvudsak har försämrats sedan förra sommaren, har förändringarna varit måttfulla. Fastän man under coronavåren såg en positiv utveckling i välmåendet har utvecklingen fram till slutet av 2020 varit negativ, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.

Unga arbetstagare under 36 år upplever att arbetet är mindre engagerande än före coronan. Samtidigt har utbrändhet bland unga ökat efter sommaren.

– Unga rapporterar om sämre arbetsengagemang och högre grad av utbrändhet än andra åldersgrupper. Det ser ut som om i synnerhet tiden mellan sommaren och slutet av 2020 har slagit hårt mot de ungas välbefinnande i arbetet, säger specialforskare Janne Kaltiainen.

Fokus inte bara på dem som arbetar på distans

Under hösten minskade arbetsengagemanget hos både dem som arbetade på distans och dem som arbetade på sin arbetsplats Å andra sidan observerades inte längre den tydliga ökningen av arbetsleda från våren i samma utsträckning under hösten 2020.

– Under coronatiden har huvudfokus ofta legat på dem som övergått till distansarbete, men det är också viktigt att notera att symptomen på utbrändhet ökade också hos dem som arbetade på sin arbetsplats under hösten, berättar Kaltiainen.

– Under vårens diskussioner fick barnfamiljernas situation i distansarbetet mycket uppmärksamhet. Nu visar vår undersökning att ensamboende distansarbetare redan före coronatiden mådde sämre än distansarbetare med familj, och de här skillnaderna har bara ökat. Det är en stor utmaning att ta hand om dem vars mänskliga kontakter har minskat väsentligt under det senaste året, fortsätter Hakanen.

Metoder för att bevara arbetsengagemanget

Av resultaten från Arbetshälsoinstitutets uppföljningsstudier har man också dragit slutsatser om metoder för att bevara arbetsengagemanget under undantagsförhållanden. Metoderna är följande: