Tilläggsutbildningen för utländska sjukskötare måste bli bestående
För att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få arbeta här krävs det att Valvira erkänner deras yrkeskvalifikationer. Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna föreslår att de utbildningsmodeller som utvecklats inom olika projekt vid yrkeshögskolorna ska bli bestående.
– Social- och hälsovården har ett ständigt behov av utländsk arbetskraft och därför bör också utbudet av kompletterande utbildning vara permanent, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet. Hittills har utbildningen baserat sig på projektfinansiering.
– Social- och hälsovårdssektorn kommer att behöva rekrytera uppskattningsvis 267 000 personer fram till år 2040, säger Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid KT Kommunarbetsgivarna.
Yrkeshögskolorna har i olika projekt utvecklat modeller för tilläggsutbildning som krävs för yrkeskvalifikationer. I utbildningen ingår bedömning och erkännande av tidigare kompetens, tilläggs- och språkutbildning samt bedömning av kunnandet. Dessa modeller är förmånligare för samhället än att utbilda sjukskötare.
– Om verksamheten blir bestående innebär det fler uppgifter för yrkeshögskolorna, och därför måste också finansieringen bli permanent, påpekar Petri Lempinen, verksamhetsledare för Arene.
Eftersom behovet av social- och hälsovårdstjänster växer och arbetskraften blir allt äldre och går i pension kommer bristen på kompetent arbetskraft att förvärras i alla landskap. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraften mellan de olika sektorerna i hela landet.
Organisationernas ställningstagande har riktats till Undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet samt Arbets- och näringsministeriet.
Ställningstagande 29.1.2020
UKM kanslichef Lehikoinen / undervisningsråd Piiroinen
SHM kanslichef Varhila / sakkunnig Päivinen
ANM kanslichef Gustafsson / migrationsdirektör Hämäläinen
En bestående modell för att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få den tilläggsutbildning som krävs för yrkeskvalifikationer
Den ständigt växande efterfrågan på social och hälsovårdstjänster, en allt äldre personal och pensionsavgången betyder att bristen på kompetent arbetskraft ökar i alla landskap. Samtidigt ökar konkurrensen om arbetskraften mellan sektorerna i hela landet.
Rekryteringsbehovet inom social- och hälsovården beräknas stiga till cirka 267 000 fram till 2040 (se tabell KT 2019). Enligt Keva går hälften eller fler än 20 500 yrkesutbildade sjukskötare i pension under perioden 2010–2030.
|
Rekryteringsbehovet inom vården, orsaker |
Antal |
|
Nuvarande underskott (9/2019 ANM, offentlig och privat) |
22 891 |
|
Regeringsprogrammet (0,7minimidimensionering) |
5 919 |
|
Regeringsprogrammet övriga tillägg (läkartid inom 7 dagar inom primärvården, dimensionering inom barnskyddet) |
cirka 1 450 läkare 253 socialarbetare |
|
Omedelbart behov: 30 513 |
|
|
Pensionsavgång inom kommunsektorn under 10 år (2019–2028, Keva) |
84 077 |
|
Ökat behov av arbetskraft pga. åldrande befolkning fram till 2040 (THL, Honkatukia) |
ca 50 000 |
|
Pensionsavgång inom den privata sektorn och rekryteringsbehovet pga. regeringsprogrammet (om. t. ex. 50 % av den på kommunsektorn) |
ca 42 000 |
|
Årliga bohevet av vikarier (visstidsanställda/vikarier 2018, KT) |
60 000 |
|
Totala resursbehovet under 10–20 år |
ca 267 000 arbetstagare |
Yrkeshögskolorna har i olika projekt utvecklat modeller för tilläggsutbildning som krävs för yrkeskvalifikationer. I utbildningen ingår bedömning och erkännande av tidigare kompetens, tilläggs- och språkutbildning samt bedömning av kunnandet. Dessa modeller blir förmånligare för samhället än att utbilda sjukskötare, vilket kostar cirka 28 000 euro per utexaminerad i yrkeshögskola.
Social- och hälsovården har ett ständigt behov av utländsk arbetskraft, därför bör också utbudet av kompletterande utbildning vara permanent och inte beroende av projektfinansiering. En bestående verksamhet innebär fler uppgifter för yrkeshögskolorna och därför måste också finansieringen bli permanent.
Det finns yrkeshögskoleutbildning inom social- och hälsovård i alla landskap, vilket innebär att yrkeshögskolorna även kan erbjuda kompletterande utbildning tillsammans med social- och hälsovårdssektorns aktörer. Samarbetet kunde utvidgas till rekrytering av arbetskraft utanför Europa. Den typens verksamhet bereds redan inom Talent Boost-projektet.
Helsingfors 29.1.2020
Petri Lempinen, verksamhetsledare, Arene rf
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör, KT Kommunarbetsgivarna
Ställningstagandet på finska >
