Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen stöder också den kommunala ekonomin
Propositionen anvisar cirka 1,4 miljarder euro till stöd för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. I stödpaketet ingår åtgärder som stödjer tillhandahållandet av basservice och underlättar möjligheterna att klara sig ur det svåra ekonomiska läget. Kommunförbundet bedömer dock att stödpaketet är otillräckligt med tanke på behoven.
Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronaepidemin. Med propositionen bidrar regeringen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar återhämtning efter krisen. Coronakrisen påverkar kommunernas ekonomi genom att inkomsterna minskar, i synnerhet skatteinkomsterna men också försäljnings- och avgiftsinkomsterna samt genom att social- och hälsovårdsutgifterna ökar.
Kommunerna får stöd för basservicen
Stödpaketet för kommunerna och sjukvårdsdistrikten omsluter sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro.
I statsandelen för kommunal basservice föreslås ett tillägg på sammanlagt över 770 miljoner euro. Av detta ska 112 miljoner euro anvisas till stöd för barn, unga och familjer och fördelas till kommunerna som en del av statsandelssystemet på basis av antalet barn.
Regeringen har dessutom beslutat att öka statsandelarna till kommunerna med sammanlagt 60 miljoner euro för att servicen för äldre ska fungera. Målet är att främja dels hälsan och funktionsförmågan, dels delaktigheten för att jämna ut konsekvenserna av undantagsförhållandena och bekämpa sociala problem. Med tilläggsresurserna vill man säkerställa att tjänsterna är tillräckliga, effektiva och rättidiga under undantagsförhållandena och återhämtningen efter dem.
Sammanlagt 50 miljoner euro riktas till behovsprövad höjning av statsandelen och sammanlagt 550 miljoner euro till alla kommuner för att delas ut dels med ett lika stort belopp per invånare, dels i förhållande till utdelningen av kommunalskatten för 2020.
För sjukvårdsdistrikten föreslås ett understöd på 200 miljoner euro för att kompensera kostnader och eventuella underskott till följd av coronakrisen.
Det föreslås att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 10 procentenheter.
Kompensationen för förlorade kommunalskatter otillräcklig
Enligt Kommunförbundet är det positivt att det stödpaket för kommunerna som det fattades beslut om vid ramförhandlingarna i april trots allt blev större till följd av de preciserade uppgifterna och dialogen med kommunerna. Kommunförbundet anser dock att regeringens stödpaket fortfarande är otillräckligt med tanke på behoven, och i synnerhet kompensationen för förlorade kommunalskatter är otillräcklig.
De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin försvinner inte år 2020, utan den eftersatta vården och andra stödåtgärder som kommuninvånarna behöver kommer under de närmaste åren att öka kommunernas kostnader rentav mer än under coronakrisen.
Kommunförbundet och Finansministeriet har haft en likartad uppfattning om storleksklassen på coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin: 1,6–2,0 miljarder euro år 2020.
Kommunförbundet ser det som en nödvändig åtgärd att regeringen vid budgetmanglingen i augusti gör en ny bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunerna och i beredningen av budgeten för 2021 vid behov kompletterar helheten av åtgärder som riktas till kommunerna.
Stöd för arbetslivet och förbättring av sysselsättningen
I tilläggsbudgetpropositionen föreslås också finansiering för arbetsplatsernas beredskap att stödja arbetstagarnas hälsa, i synnerhet den psykiska hälsan, för att förhindra onödigt lång sjukfrånvaro och för att öka arbetslösas arbetsförmåga och förutsättningar för sysselsättning.
De tillägg som anvisas för stärkande av kompetensnivån, forskning och främjande av innovationer är viktiga för att stärka den finländska ekonomins framtida prestationsförmåga. För snabbverkande åtgärder för kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder och för planering av den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande föreslås tilläggsfinansiering på cirka 20 miljoner euro.
För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett tillägg på sammanlagt 60 miljoner euro, av vilket 45 miljoner euro är avsett för bland annat träning i början av arbetslivet, arbetskraftsutbildning för personer under 25 år, ökning av antalet sommarjobb samt anskaffning av tjänster för unga.
För statens andel av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett tillägg på sammanlagt 812 miljoner euro. Av tillägget föranleds 600 miljoner euro av en temporär ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, som innebär att staten i år finansierar en sådan andel av den inkomstrelaterade dagpenningen för permitteringstid som motsvarar grunddagpenningen. Därtill förorsakas 40 miljoner euro av en tillfällig sänkning av löntagarkassornas självfinansieringsandel. En förlängning av giltighetstiden för de tidigare temporära ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa och arbetslagstiftningen till utgången av året föranleder ett behov av tilläggsanslag på sammanlagt 123,5 miljoner euro
