Flera ändringar i läkaravtalet nästa vår
KT och läkarorganisationerna förhandlar om ändringar i det nuvarande läkaravtalet. Löne-, arbetstids- och jourbestämmelserna i det avtal som träder i kraft i april 2020 kommer att avvika från bestämmelserna i det nuvarande avtalet.
Utvecklingen av lönesystemet fortsätter
Parterna har länge förhandlat om det nya lönesystemet och det har också utprövats i tre landskap. Bakgrunden till systemförändringen var bland annat den av regeringen Sipilä beredda vård- och landskapsreformen, som hade inneburit en övergång från de nuvarande cirka 150 kommunala arbetsgivarna till 18 landskapskoncerner. Samma enhet skulle ha fungerat som arbetsgivare för löntagarna inom både den specialiserade sjukvården och primärvården.
Enligt regeringsprogrammet för Rinnes regering ska organiseringen av tjänster koncentreras till självstyrande förvaltningsområden som är större än kommuner, till landskap, och dessa landskap är 18 till antalet. Regeringen ska före utgången av detta år avgöra kommunernas möjlighet att vara producenter. Parterna följer med hur det parlamentariska arbetet framskrider och beaktar resultatet av det när läkaravtalet utvecklas. Samtidigt fortsätter utvecklingen av löne- och arbetstidssystemet.
Arbetstidslagen föranleder ändringar i läkaravtalet
Arbetstidslagen revideras i början av år 2020. Lagändringarna beaktas i det kommande avtalet som träder i kraft 1.4.2020. Jourtjänstgöring på arbetsplatsen ska framöver i sin helhet vara arbetstid. Arbetstidslagens bestämmelse om dygnsvila gäller också läkaravtalets tillämpningsområde, men det är möjligt att avtala om dygnsvilan på annat sätt. Den nya lagen innehåller också en ny förpliktande bestämmelse om vilotid som ersätter utebliven dygnsvila.
Den nya arbetstidslagen innehåller inte längre någon gräns för övertidsarbete. Arbetstiden regleras i stället genom en maximal arbetstid (i genomsnitt 48 timmar per vecka). I läkaravtalet är det möjligt att avtala annorlunda om beräkningsperioderna för den maximala arbetstiden. Parterna förhandlar också om införandet av en så kallad opt out-bestämmelse och om dess spelregler. Genom opt out-systemet kan arbetsgivaren och löntagaren komma överens om att så kallad icke-aktiv jourtid inte ska beaktas vid beräkningen av den maximala arbetstiden.
Inom sektorer med mycket jourarbete kan verkställandet av lagändringarna leda till problem med hur verksamheten ska organiseras. På grund av lagändringarna kan också jourpraxis och jourmodeller förändras lokalt.
Läkaravtalets bestämmelser om husläkare slopas
Till följd av den nya arbetstidslagen kan systemet med husläkare som inte har någon arbetstid inte längre tillämpas som sådant. Husläkarsystemet som serviceform kan givetvis fortsättas, men anställningsvillkoren bestäms i framtiden enligt det läkaravtal inklusive bilaga 1 (hälsocentralläkare) som träder i kraft 1.4.2020. Det kan inte ges någon övergångsperiod för lokala arbetstidslösa arrangemang.
Förhandlingar om villkoren för veterinärer förs också
Såsom avtalats i underteckningsprotokollet 2018–2019 förhandlar KT och Veterinärförbundet bland annat om bestämmelserna gällande vilotid för veterinärer och om möjliga ändringar i läkaravtalet i enlighet med tolkningen av den nya arbetstidslagen.
