Måttliga skattehöjningar trots försvagade ekonomiska utsikter i kommunerna
Enligt Kommunförbundet har 46 kommuner beslutat höja sin skattesats år 2019. Höjningen gäller 480 000 kommuninvånare. I de flesta fall höjs skatten med 0,5 procentenheter.
Utsikterna för den kommunala ekonomin är betydligt dystrare nu än de var för ett år sedan, eftersom kommunernas skatteinkomster minskat under år 2018.
Den svagare ekonomiska situationen beror bland annat på att löntagarnas skatteåterbäringar varit större än beräknat. Den kommunala ekonomin försvagas också av minskade statsandelar. Antalet kommuner som höjer sin kommunalskattesats är trots det färre än i fjol.
Större skillnader mellan kommunerna
I fastlandskommunerna varierar skattesatsen mellan 17,00 och 22,50 procent.
Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet år 2019 är 19,88 procent. Den steg med 0,04 procentenheter jämfört med år 2018.
Den största delen av de kommuner som höjer sin skattesats är små kommuner, där skattesatsen redan är hög och statsandelarnas betydelse för inkomstbasen är stor. De största städerna, dvs. Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo har valt att inte ändra sin skattesats.
Skillnaderna mellan kommunerna tycks alltså fortsättningsvis öka.
Gränsvärdet för kommunalskatten i kriterierna för att klassas som kriskommun är 21,00 procent. År 2019 kommer 180 kommuner att uppfylla eller överskrida detta värde.
Fastighetsskatterna stiger bara lite
Totalt 34 kommuner höjer den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller för andra bostadsbyggnader medan 9 kommuner sänker fastighetsskattesatserna. Fastighetsskattenivån är fortfarande låg i internationell jämförelse.
Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,85 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.
