Samarbetsgruppen för arbetarskydd följer upp hur avtalen efterlevs
Uppgifterna för samarbetsgruppen för arbetarskydd TYRY framgår av § 11 i avtalet om arbetarskyddssamarbete. Samarbetsgruppen följer upp hur samarbetsavtalet om arbetarskydd och avtalet om en arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning efterlevs. Dessutom ger gruppen på begäran också utlåtanden om tolkningsfrågor som uppstått vid tillämpningen av avtalet.
Samarbetsgruppen för arbetarskydd kan vid behov delta i lokala möten när en lokal tolkningsfråga behandlas.
En begäran om utlåtande kan lämnas in till samarbetsgruppen för arbetarskydd av
- organen för arbetarskyddssamarbete samt medlemmar i organen
- beslutsorgan i kommunerna och samkommunerna
- huvudförtroendemän och
- registrerade lokala föreningar inom fackorganisationerna
efter det att ärendet i fråga först har behandlats lokalt.
Medlemmarna i samarbetsgruppen för arbetarskydd
KT | Anna Kukka, ordförande |
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf | Niku Tuomisto |
Offentliga sektorns union | Merja Hyvärinen, viceordförande |
Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf | Eija Kemppainen |
TYRY:s anvisningar om beaktande av olika faktorer vid avtal om arbetsbefrielse för en arbetarskyddsfullmäktig
Samarbetsgruppen för arbetarskyddet TYRY har 21.1.2025 gett ut anvisningar om hur olika faktorer ska beaktas när avtal om arbetsbefrielse för en arbetarskyddsfullmäktig ingås.
Samarbetsgruppen för arbetarskydd TYRY, anvisningar 21.1.2025
Beaktande av olika faktorer vid avtal om arbetsbefrielse för en arbetarskyddsfullmäktig
Enligt § 3 mom.1 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig inom kommun- och välfärdssektorn (tidsanvändningsavtalet) består tiden som behövs för skötseln av uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig av regelbunden befrielse från arbetet och tidsbegränsad befrielse vid särskilda behov. Särskilda behov kan vara förändringar i kommunernas och välfärdsområdenas organisations- eller servicestrukturer, oförutsedda undantagsförhållanden eller beredning och genomförande av något annat omfattande utvecklingsprojekt.
Den regelbundna befrielsen per fyra på varandra följande kalenderveckor räknas ut genom att antalet anställda som arbetarskyddsfullmäktigen företräder multipliceras med ett tal mellan 0,12 och 0,22, som avtalas enligt de lokala förhållandena.
När avtal om arbetsbefrielsen ingås ska de faktorer som föreskrivs i 34 § 1 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (tillsynslagen) beaktas.
Sådana faktorer är
- antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen företräder
- arbetsplatsens regionala omfattning
- antalet arbetsställen och det utförda arbetets art
- faktorer som är beroende av arbetsarrangemangen och som påverkar fullmäktigens arbetsmängd samt
- övriga i arbetarskyddslagen avsedda olägenheter, risker och belastningar som påverkar arbetstagarnas säkerhet samt fysiska och psykiska hälsa.
Dessa anvisningar går närmare in på dessa faktorer. Vid förhandlingar om tidsanvändningskoefficienten ska alla faktorer beaktas. Detta innebär en gemensam diskussion där man identifierar sådana väsentliga olägenhets-, risk- och belastningsfaktorer som konstaterats lokalt inklusive sådana som fåtts under kontroll samt deras inverkan på arbetarskyddsfullmäktigens behov av arbetsbefrielse.
KT och huvudorganisationerna inom kommun- och välfärdssektorn undersökte våren 2024 om utredningen av arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning har lagts fram årligen i enlighet med avtalet. Av enkätresultatet framgick det att det i en betydande del av de organisationer som svarade inte ges någon avtalsenlig utredning. Enligt enkätdeltagarnas egen uppfattning hade utredningen lämnats in i 52 procent av organisationerna i kommunerna, medan andelen var 43 procent i välfärdsområdena.
Parterna anser att det är viktigt att en avtalsenlig utredning lämnas in, eftersom den ger relevant information som underlag för förhandlingarna. Utöver utredningen är det skäl att vid tidsanvändningsförhandlingarna utnyttja organisationens befintliga uppgifter om uppföljningen av arbetshälsan, arbetsförmågan och arbetarskyddet. Vid bedömningen av arbetarskyddsfullmäktigens arbetsbefrielse är det viktigt att använda den ovan nämnda, i § 4 mom. 3 i tidsanvändningsavtalet avsedda utredningen över vilka uppgiftshelheter den reserverade tiden har använts till samt att spegla den mot tidigare bedömningar av faktorerna inom respektive verksamhetsområde.
Exemplen nedan hjälper parterna att se över behovet av arbetsbefrielse.
Antalet arbetstagare/tjänsteinnehavare som arbetarskyddsfullmäktigen företräder
- I det antal anställda som företräds beaktas alla arbetstagare/tjänsteinnehavare i anställning hos kommunen/välfärdsområdet, inklusive visstidsanställda, deltidsanställda samt personer som är arbets- och tjänstlediga (bl.a. föräldralediga, studielediga).
- Arbetsgivarrepresentanter räknas inte med i antalet anställda som företräds.
- Inhyrd arbetskraft och arbetstagare som hör till avtalsbrandkårer räknas inte till det antal som företräds, utan de beaktas som en av de faktorer som inverkar på helhetsbedömningen.
Arbetsplatsens regionala omfattning
- Med arbetsplatsens regionala omfattning avses både att arbetsplatserna för de personer som arbetarskyddsfullmäktigen företräder är fysiskt avlägsna från varandra och att det på grund av dåliga trafikförbindelser eller rusningstrafik tar lång tid att resa mellan arbetsplatserna.
Antalet arbetsställen och det utförda arbetets art
- Arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändningsbehov påverkas också av antalet arbetsställen som ingår i fullmäktigens verksamhetsområde (arbetsplats) och hurdant arbete som utförs där (en helhet av olika arbetsuppgifter).
- Med det utförda arbetets art avses de centrala olägenhets-, risk- och belastningsfaktorer, inklusive lokala faktorer, som har identifierats i de arbeten som utförs inom det verksamhetsområde arbetarskyddsfullmäktigen företräder, samt de olika faktorernas eventuella inverkan på arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändningsbehov. Det ska också beaktas att en del av de identifierade olägenhets-, risk- och belastningsfaktorerna är under kontroll, exempelvis till följd av åtgärder som redan vidtagits.
Faktorer som är beroende av arbetsarrangemangen och som påverkar fullmäktigens arbetsmängd
- Frågor som rör arbetsarrangemangen och som inverkar på arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändningsbehov är till exempel fördelningen av arbetet eller uppgifterna mellan olika enheter, de olika arbetstidsformer som används vid olika enheter, variationerna i hybridarbete och arbete på plats eller hur vanligt det är med ensamarbete.
- Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (Finlex) >
- Arbets- och tjänstekollektivavtal om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn >
Definition av begreppet arbetsplats och val av personal inom arbetarskyddssamarbetet
Definitionen av begreppet arbetsplats utgör grunden för ett lyckat val av personal inom arbetarskyddssamarbetet. För att kunna verkställa valet ska avtalsparterna fastställa den arbetsplats, dvs. det verksamhetsområde, till vilket personerna inom arbetarskyddssamarbetet väljs. Begreppet arbetsplats påverkar det representativa samarbetet och valet av arbetarskyddsfullmäktig. Samarbetsgruppen för arbetarskydd ger anvisningar om vilka faktorer som bör beaktas vid definitionen av begreppet.
Vanliga frågor om definitionen av arbetsplats
Promemoria från samarbetsgruppen för arbetarskydd: Definition av begreppet arbetsplats (8.10.2021) (på finska)
En chef som kandidat i ett arbetarskyddsval
Chefer kan ställa upp som kandidater vid val av arbetarskyddsfullmäktig för tjänstemän, om de vill utöva sin rätt att välja en egen arbetarskyddsfullmäktig. Tjänstemännens intresse för att välja en egen arbetarskyddsfullmäktig ska utredas som en del av förhandlingarna om tidsanvändning. Om tjänstemännen inte vill välja en egen arbetarskyddsfullmäktig, räknas de med bland dem som arbetstagarnas arbetarskyddsfullmäktig företräder. De kan inte ställa upp i valet av arbetarskyddsfullmäktig för arbetstagarna, men de kan rösta i valet. I promemorian förklaras dessutom vem som är företrädare för arbetsgivaren.
Vanliga frågor om val av personal inom arbetarskyddssamarbetet
- Kan en chef/tjänsteman ställa upp som kandidat vid arbetarskyddsval? Hur definieras begreppet chef?
- Kan en arbetsgivarrepresentant ställa upp som kandidat vid arbetarskyddsval? Hur definieras begreppet arbetsgivarrepresentant?
En chef som kandidat i ett arbetarskyddsval (8.10.2021) (på finska)
Arbetsbefrielse och utbildning för en arbetarskyddsfullmäktig
En arbetsfullmäktig och hans eller hennes ersättare har rätt till ändamålsenlig utbildning för att kunna sköta sina samarbetsuppgifter. Rätten baserar sig på lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006, nedan tillsynslagen) och på arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (nedan samarbetsavtalet). Enligt 33 § i tillsynslagen får utbildningen inte medföra kostnader eller inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktigen eller ersättaren. Utbildningen ska ske på arbetstid om inte något annat överenskoms i enlighet med 23 § i tillsynslagen. Enligt § 8 i samarbetsavtalet iakttas utöver 33 § i tillsynslagen även arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn vid behandlingen av en arbetarskyddsfullmäktigs och ersättares utbildningsbehov och genomförandet av utbildningen.
I en situation där arbetarskyddsutbildningen infaller under regelbunden arbetsbefrielse (som införts i arbetsskiftsförteckningen) har arbetarskyddsfullmäktigen inte rätt att få motsvarande befrielse under någon annan tid, eftersom deltagande i arbetarskyddsutbildning ingår i arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter enligt 31 § i tillsynslagen. Om till exempel den regelbundna befrielsen enligt överenskommelse alltid är på en torsdag och arbetarskyddsutbildningen infaller samma dag, flyttas den överenskomna befrielsen inte till en annan veckodag. Arbetarskyddsfullmäktigen har dock rätt att delta i till exempel utredningen av ett olycksfall på arbetsplatsen, en arbetarskyddsinspektion eller något annat brådskande uppdrag som inte kan skjutas upp.
I en situation där parterna kommit överens om regelbunden befrielse (i arbetsskiftsförteckningen) och arbetarskyddsutbildningen infaller någon annan veckodag under samma vecka, har arbetarskyddsfullmäktigen rätt att delta i utbildningen. Fullmäktigen har också under samma vecka rätt till den på förhand överenskomna arbetsbefrielsen (enligt arbetsskiftsförteckningen) för att sköta arbetarskyddsuppgifter.
Samarbetsgruppen för arbetarskydd (TYRY) har gett dessa anvisningar 2.6.2023.
- Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) i Finlex >
- Arbets- och tjänstekollektivavtal om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn, cirkulär 24/2022 bilaga 1 (pdf) >
Exempelverktyg för en arbetarskyddsfullmäktigs utredning om tidsanvändningen
Enligt avtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig ska en arbetarskyddsfullmäktig årligen ge arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan en utredning över hur den reserverade tiden har fördelats på olika uppgiftshelheter. Utredningen används i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen.
Arbetarskyddsfullmäktigens utredning om tidsanvändningen är en del av en större utvärdering av hur väl målen för arbetarskyddssamarbetet uppnåtts och av verksamhetens effekter. Informationen gör det också lättare att bedöma om arbetarskyddsaktörernas resurser räcker till.
KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer har tillsammans utarbetat ett exempelverktyg som stöd för arbetarskyddsfullmäktigens utredning om tidsanvändningen (på finska).
Innan verktyget tas i bruk bör man i samarbete modifiera det så att innehållet motsvarar de lokala behoven och så att verktyget på bästa möjliga sätt stöder uppföljningen av målen för arbetarskyddsverksamheten och utvecklingen av verksamheten.
Excel-tabellen modifieras genom att man ändrar rubriker och underrubriker. Exempelverktyget kan också användas som hjälpmedel när man utarbetar ett helt eget uppföljningsverktyg.
Utredningen kan vid behov kompletteras med sifferuppgifter om till exempel besök på arbetsplatsen, arbetarskyddsinspektioner eller processer som gäller arbetsförmåga. Det är viktigt att också fästa vikt vid att man inte inkluderar sådan information i utredningen som gör det möjligt att identifiera en enskild arbetstagare eller arbetsenhet. Hur och med vilken noggrannhet man rapporterar om tidsanvändningen beror på de lokala förhållandena. Utredningen ska ändå vara så noggrann att den tjänar sitt syfte och är lätt att göra. Också arbetarskyddscheferna kan vid behov använda mallen för rapportering, planering och utvärdering av sin verksamhet.
Usein kysyttyä työsuojeluvaltuutetun ajankäytöstä
Tidsanvändning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktigs ersättare
Samarbetsgruppen för arbetarskydd har den 3 februari 2015 gjort upp en promemoria om tidsanvändning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktigs ersättare då ersättaren vikarierar för den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen. Dessutom preciseras ställningen och rollen som ersättare för en arbetarskyddsfullmäktig samt ersättarens rätt till utbildning genom samarbetsgruppens promemoria från 6.5.2021.
En arbetarskyddsfullmäktigs ersättares ställning och roll samt rätt till utbildning (6.5.2021) (På finska)
Tidsanvändning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktigs ersättare (3.2.2015)
Vanliga frågor om ersättare för en arbetarskyddsfullmäktig (på finska)
- Voivatko varsinainen työsuojeluvaltuutettu ja varavaltuutettu toimia yhtä aikaa?
- Voidaanko työpaikalla valita kaikille työsuojeluvaltuutetuille yhteinen varavaltuutettu?
- Millainen oikeus työsuojelun varavaltuutetulla on saada koulutusta?
- Milloin työsuojelun varavaltuutettu astuu varsinaisen tilalle ja milloin korvauksen maksaminen hänelle alkaa?
Utlåtande av samarbetsgruppen för arbetarskydd om förlängning av den nuvarande mandattiden för arbetarskyddet på grund av strukturreformen
Samarbetsgruppen för arbetarskydd (TYRY) har 29.3.2021 gett ett utlåtande om förlängning av den nuvarande mandattiden för arbetarskyddet. Arbetsgruppen anser det obefogat att förlänga mandattiden på grund av strukturreformen.
Organisering av arbetarskyddssamarbetet i välfärdsområdena
När välfärdsområdena inleder verksamheten år 2023 kommer parterna överens om samarbetet och förfarandena vid behandlingen av samarbetsärenden inom arbetarskyddet i enlighet med § 5 och 9 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn. Detsamma gäller välfärdssammanslutningarna.
Samarbetsgruppen för arbetarskydd har utfärdat anvisningar om detta 14.11.2022.
Anvisningar från samarbetsgruppen för arbetarskydd om hur arbetarskyddssamarbetet ska organiseras i välfärdsområdena (på finska)
Anna Kukka
