Samarbetsgruppen för arbetarskydd TYRY:s anvisningar om beaktande av olika faktorer vid avtal om arbetsbefrielse

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna i kommun- och välfärdssektorn kom i samband med avtalsuppgörelsen år 2022 överens om att samarbetsgruppen för arbetarskydd TYRY under avtalsperioden ska utreda hur de faktorer som avses i § 3 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn (nedan tidsanvändningsavtalet) och som gäller förhållandena på arbetsplatsen har beaktats vid överenskommelser om tidsanvändningskoefficienter (KT:s cirkulär 24/2022).

TYRY genomförde utredningen i fråga i början av 2024. Samtidigt utreddes i vilken mån kravet i § 4 mom. 3 i tidsanvändningsavtalet uppfylls, dvs. kravet på att arbetarskyddsfullmäktigen årligen ska ge arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan en utredning över vilka uppgiftshelheter arbetsbefrielsen har använts till.

Enkäten skickades till kommunerna, samkommunerna och välfärdsområdena. Svaren begärdes i form av ett gemensamt svar från både en arbetsgivarrepresentant och en personalrepresentant. Svarstiden var 31.1.2024–28.3.2024. 

Enkäten besvarades av totalt 157 organisationer. Av de organisationer som svarade representerade 134 kommunsektorn och 23 välfärdssektorn. Bland svarslämnarna fanns huvudförtroendemän eller andra som deltagit i förhandlingarna om tidsanvändning (48), arbetarskyddsfullmäktiga (140), personaldirektörer/personalchefer eller andra företrädare för arbetsgivaren (som deltagit i tidsanvändningsförhandlingarna) (79) samt arbetarskyddschefer (126).

Av utredningen framgick det att det behövs ett förtydligande av de olika faktorerna som gäller förhållandena på arbetsplatsen. Särskilt inom välfärdssektorn upplevde man att det inte var tydligt hur faktorerna skulle beaktas (arbetsgivare 65 %, representanter för personalen 83 %). I kommunsektorns svar var motsvarande siffror 30 % och 34 %. Skälen till detta var bland annat att det är svårt att bedöma hur faktorerna påverkar tidsanvändningen utan tydliga indikatorer eller anvisningar. Verksamhetsområdets omfattning och organisationens multilokalitet innebär också utmaningar när det gäller de arbetarskyddsfullmäktigas användning av arbetsbefrielsen och fördelningen av resurser mellan olika verksamhetsställen. 

Utgående från enkätsvaren beslutade TYRY att utarbeta anvisningar om hur olika faktorer ska beaktas när avtal om arbetsbefrielse för en arbetarskyddsfullmäktig ingås. Anvisningarna ger exempel på indikatorer som används inom organisationen och som kan utnyttjas vid bedömningen. Till dessa hör till exempel uppgifter om uppföljningen av arbetshälsan, arbetsförmågan och arbetarskyddet samt de mål och medel som härletts från dem för att främja hälsa, säkerhet och arbetsförmåga. Länk till anvisningarna, som också bifogats detta cirkulär.

Genom enkäten utreddes också om det har förts något protokoll över tidsanvändningsförhandlingarna, och hur man inom organisationerna lämnar in den i § 4 mom. 3 i tidsanvändningsavtalet avsedda utredningen över vilka uppgiftshelheter den reserverade tiden har använts till.

Enligt enkätsvaren protokollförs förhandlingarna inte i alla organisationer. Av de arbetsgivarrepresentanter i kommunsektorn som besvarade enkäten uppgav 71 procent att man upprättat ett protokoll, medan motsvarande siffra för personalrepresentanternas del var 72 procent. När det gäller välfärdssektorn har man enligt enkätsvaren däremot i regel upprättat ett protokoll, och här var de motsvarande siffrorna 96 procent respektive 78 procent. TYRY betonar att ett protokoll ska upprättas över förhandlingarna och undertecknas av parterna. Protokollet gör det möjligt att senare kontrollera vad som har överenskommits.

I enkätsvaren från kommunsektorn framgick det att de arbetarskyddsfullmäktiga i 43 procent av organisationerna inte årligen ger arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan en avtalsenlig utredning över hur den reserverade tiden har fördelats på olika uppgiftshelheter. Enligt svaren från välfärdssektorn lämnas utredningen inte in i 57 procent av organisationerna. 

KT och huvudavtalsorganisationerna inom kommun- och välfärdssektorn betonar vikten av att lämna en utredning enligt 4 § 3 mom. i tidsanvändningsavtalet som grund för tidsanvändningsförhandlingarna. Utredningen ger information om vilka resurser som använts för arbetarskyddssamarbete och hur situationen på arbetsplatsen ser ut i fråga om arbetarskyddet samt hjälper till att förutse vad arbetarskyddsåtgärderna behöver inriktas på. 

Enkäten kartlade också hur väl arbetsplatserna inom sektorn känner till det exempelverktyg som KT och kommun- och välfärdssektorns huvudavtalsorganisationer har utarbetat för arbetarskyddsfullmäktigens utredning om tidsanvändningen. Bland svarslämnarna var verktyget bekant för 55 procent av dem som representerade kommunsektorn och för 65 procent av dem som representerade välfärdssektorn. Totalt 20 procent av svarslämnarna från kommunsektorn angav att exempelverktyget hade använts som stöd för tidsanvändningsutredningen, medan motsvarande siffra för välfärdssektorn var 35 procent. På basis av enkätsvaren har Arbetarskyddscentralens arbetsgrupp för kommuner och välfärdsområden utarbetat ett exempelverktyg (på finska), som publicerats på Arbetarskyddscentralens webbplats och som bifogas den uppdaterade handledningen för val av personal för arbetarskyddssamarbete inom kommunsektorn.

Detta cirkulär har utarbetats gemensamt av KT och kommun- och välfärdssektorns huvudavtalsorganisationer och parterna har nått samförstånd om dess innehåll.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT
 

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Anna Kukka

Bilagor (länkar)

Bilaga 1 Anvisningar om beaktande av olika faktorer vid avtal om arbetsbefrielse
Bilaga 2 Arbets- och tjänstekollektivavtal om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn
Bilaga 3 Arbets- och tjänstekollektivavtal om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn