Utsikterna dystra för den offentliga ekonomin
Finlands bank och Finansministeriet uppdaterade sina ekonomiska prognoser i mitten av december. De visar båda att tillväxten är långsam och att situationen i den offentliga ekonomin är oroväckande.
Enligt prognoserna kommer tillväxten att vara mycket svag de närmaste åren. Nästa år förväntas ökningen bli en procent och de följande åren en aning mer. Tillväxttakten är knapp trots att båda prognoserna visar på att vissa stora risker lättat något. Den osäkerhet som rått kring handelsavtal och Brexit ser ut att ha minskat. Naturligtvis kan möjliga ändringar i dessa faktorer öka risken för att inte ens de mest anspråkslösa tillväxtsiffrorna uppnås.
Den långsamma tillväxttakten, den likaledes långsamma ökningen i världshandeln och den långsamma återhämtningen på den för Finland viktiga exportmarknaden leder till att sysselsättningsökningen är svag. Finlands bank och Finansministeriet ser fortfarande flaskhalsar i sysselsättningen, särskilt inom social- och hälsovården. Trycket lättar inte utan omedelbara åtgärder för att öka antalet studieplatser i branschen. Det kunde minska bristen på kompetent arbetskraft och förbättra sysselsättningen.
Det mest oroväckande är läget i den offentliga ekonomin
Bägge prognoserna visar att underskottet i den offentliga ekonomin kommer att öka under hela regeringsperioden. Underskottet i lokalförvaltningen beräknas bli cirka 0,9 procent i förhållande till BNP år 2020 och öka fram till år 2024 till cirka 1,2 procent. Lokalförvaltningens årliga underskott närmar sig redan tre miljardersgränsen. Eftersom statsfinanserna också ligger på minus under samma period framhåller Finansministeriet att den offentliga ekonomin är ohållbar.
Den offentliga ekonomin och i synnerhet lokalförvaltningens situation fördystras av den förväntade ökningen i vård- och omsorgsutgifterna när befolkningen åldras. Obalansen i lokalförvaltningens inkomster och utgifter är exceptionellt stor. Trycket ökar, och Finlands bank höjde avsevärt sin uppskattning av hållbarhetsgapet. Behovet av anpassning i den offentliga ekonomin var enligt uppskattningen redan uppe i 4,7 procent av BNP.
Av kommunerna förväntas anpassningsåtgärder
I år har anpassningsåtgärderna lett till en kännbar ökning i samarbetsförhandlingar i kommunerna och samkommunerna och till en ökning av kommunalskattesatserna år 2020. Kommunernas ekonomi är svagare än någonsin. Då också statens ekonomi visar på underskott finns det inget att ta av i den offentliga ekonomin.
På senare tid har förhandlingarna på arbetsmarknaden lyfts fram vid sidan om anpassningsåtgärderna. Finansministeriet betonar att det vore en risk att luta sig mot bräckliga förväntningar och att börja dela kakan på arbetsmarknaden och i den offentliga ekonomin innan den bakats. Måttliga löneuppgörelser under förhandlingsrundan på arbetsmarknaden skulle minska behovet av andra anpassningsåtgärder. Vi har inte råd med några extra lönehöjningar.
