Arbetsmarknadsprognos: Sysselsättningen ökar långsammare än väntat

Sysselsättningsökningen begränsas av strukturell arbetslöshet, matchningsproblem och begränsat arbetskraftsutbud. Resultaten framgår av Arbets- och näringsministeriets kortsiktiga arbetsmarknadsprognos som publicerades 8.11.2019.

Kuntatalouden näkymät heikkenevät. Kuca: Pxhill.

Den ännu pågående ekonomiska tillväxten i Finland skulle möjliggöra en bättre sysselsättningsökning än den nuvarande, men problemen på arbetsmarknaden får ökningen att avta.

Sysselsättningsökningen i Finland avtar mer än man tidigare bedömt.

Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder fortsätter eftersom även befolkningen i den högsta arbetsföra åldern 65–74 år börjar minska inom ett par år. Sysselsättningsgraden har ökat snabbare än antalet sysselsatta därför att befolkningen i åldern 15–64 år har krympt. Även om deltagarfrekvenserna stiger och arbetskraftsefterfrågan fortfarande ökar något, ökar arbetskraftsutbudet bara lite. Befolkningen i arbetsför ålder börjar sjunka 2021.

Antalet arbetslösa minskar inte

Antalet arbetslösa arbetssökande sjunker inte längre i praktiken utan håller enligt prognosen på att stabiliseras till cirka 240 000 personer under de närmaste åren. Antalet långtidsarbetslösa håller på att stabiliseras till cirka 63 000 personer.

Minskningen av arbetslösheten avstannar sannolikt 2020. Enligt de senaste konjunktursiffrorna är bedömningen att sysselsättningsgraden i år stiger till 72,5 procent, nästa år till 73 procent och 2021 till 73,4 procent.

Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och att öka antalet sysselsatta med 60 000 personer fram till 2023. Även KT:s mål var en sysselsättningsgrad på 75 procent.

KT anser med hänsyn till rådande ekonomiska läge att arbetsmarknadslösningar med en återhållsam kostnadsnivå är nödvändiga också i fortsättningen med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft, den offentliga ekonomin och sysselsättningen.

Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar Finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen har inte beaktat de planerade förändringarna av arbetskraftspolitiken. Prognosen publiceras två gånger om året och den erbjuder ministeriets expertuppfattning om utvecklingen under den närmaste framtiden.